Contributions of shape and stiffness to accommodative loss in the ageing human lens: a finite element model assessment

Ageing changes to the various components of the accommodative system of the eye lens contribute to the loss of focusing power. The relative contributions of each ageing component, however, are not well defined. This study investigates the contribution of geometric parameters and material properties on accommodation, simulated using models based on human lenses aged 16, 35, and 48 years. Each model was tested using two different sets of material properties and a range of zonular fiber angles and was compared to results from in vivo measurements. The geometries and material parameters of older and younger lens models were interchanged to investigate the role of shape and material on accommodative capacity. Results indicate that geometry has the greater role in accommodation

To lead in a stressful work life : to prevent, identify and deal with work related stress from an employer perspective

Ämnet som studien avser att behandla är arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom kommunal sektor förebygger, identifierar och hanterar arbetsrelaterad stress hos sina arbetstagare. Studien är alltså fokuserad mot ett arbetsgivarperspektiv kring området. Empirin samlas in med inspiration från ett fenomenologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Insamling, presentation och diskussion av empirin har utformats med hjälp av tre genomgående teman; förebygga, identifiera och hantera. Studien benade ut i ett enhetligt resultat där respondenterna var mycket eniga kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Det förebyggande arbetet handlar i stor utsträckning om att vara närvarande som chef och kunna uppmärksamma stress i arbetet redan i ett tidigt skede. Identifieringen sker oftast genom att uppmärksamma beteendeförändringar hos arbetstagarna. Slutligen hanteras fallen oftast med handlingsplaner som underlag, men eftersom varje fall är väldigt individuellt behövs dessa modifieras för varje enskilt ärende. Slutsatsen blev att arbetsrelaterad stress är ett komplext fenomen som för varje enskilt fall behöver anpassas utefter individens situation. Ett närvarande ledarskap är grundläggande för att känna sina arbetstagare så väl att cheferna lättare kan identifiera när någon av deras arbetstagare är stressad. Det här för att också förebygga problemet innan det blir ohälsosamt. Slutsatsen blir vidare att det finns en hel del utmaningar vid hanterandet av arbetsrelaterad stress. Det krävs ett behjälpligt HR-stöd i kombination med erfarenheter av att kunna modifiera de handlingsplaner som finns tillgängliga. Det finns också en otydlighet kring vem som bär ansvaret för den arbetsrelaterade stressen

Trust Building in the Sharing Economy : How Companies Build Trust between Peers and towards the Platform

Purpose With trust being an essential component in the sharing economy, this paper aims to understand how trust is established in practice and which relationships between consumer, supplier and platform specific tools and processes serve.   Problem Previous research has acknowledged the importance of trust but solely investigated single trust-building tools. Instead of presenting a trust construct composed of mechanisms describing their interplay between the three parties involved in the sharing economy, previous scholars have focused their research on the specificities of single tools and processes. With the sharing economy as a recent phenomenon, companies have an interest in investigating the implementation of different mechanisms and their effectiveness.   Method and Methodology This paper adopts a qualitative research approach in which content analysis was applied to group tools and processes and link them to one of the six trust streams between consumer, supplier and the platform. Moreover, the research deductively builds on existing literature by using present theory as a foundation and inductively analyses findings based on collected data.   Findings The findings of this paper reveal a broad spectrum of different trust-building tools and processes. Linking these to one of the specific relationship between the three parties in the sharing economy, this paper concludes that companies emphasize on gaining the consuming peer’s trust both towards the platforms and the supplying peers

Unwanted clothes, where do they go? : A qualitative study of how young women decide to dispose of their clothes.

Konceptet fast fashion har skapat ökade möjligheter för konsumenten att kontinuerligtuppdatera sina kläder i garderoben. Den konstanta rörelsen där nya kläder introduceras samtidigt som plagg avyttras bidrar till negativ påverkan på miljö och samhälle. Ett sätt förkonsumenten att minska påfrestningarna på miljön är genom att oönskade kläder får kommatill fortsatt användning med hjälp av metoder som att sälja och donera. Trots det visar siffror på att slänga kläderna i soporna är en alltför vanlig avvytringmetod bland konsumenter. Det är därför av största relevans att undersöka vart kläderna tar vägen efter de har lämnat garderoben och varför konsumenten gör sig av med dem på ett visst sätt. Tidigare studier kring avyttringsbeteende av kläder är främst av en kvantitativ karaktär där resultatet pekar på att den bakomliggande orsaken till valet att avyttra kläder grundar sig på plaggets egenskaper. Kring valet av avyttringsmetod pekar tidigare studier istället på individens egenskaper såsom ålder och intressen. Tidigare forskning tycks därmed inte ta hänsyn till individens relation till det enskilda plagget. Eftersom konsumenter har olika erfarenheter och personligheter kan det således påverka konsumentens syn på hur de värderar det enskilda plagget. Det krävs därför mer kvalitativ forskning till hur denna värderingsprocess går till och vilka faktorer som påverkar konsumentens val av avyttring. Unga kvinnor klassifieras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därmed mest kläder. Därför kommer denna studie att undersöka målgruppen unga kvinnor mellan 20-30 år. Resultatet ska bidra till en ökad förståelse för unga kvinnors avyttringsbeteende vilket i senare skede kan vara till hjälp för att främja avyttringsmetoder som förlänger plaggets livslängd. Studien grundar sig på en kvalitativ metod där tolv semistrukturerade intervjuer ligger tillgrund för empirin. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av en modell som beskriver olika faktorer vilket leder fram till konsumentens avyttringsbeslut och alternativ. Resultatet visade på hur unga kvinnors avyttringsbeslut påverkades av den känslomässiga relationen mellan ägaren och plagget. Relationen kännetecknas bland annat hur väl klädesplagget stämmer överens med individens självbild och identitet samt klädesplaggets sentimentala värde, såsom att plagget präglar en betydelsefull händelse i konsumentens liv eller tilldelats som en gåva. Ett avyttringsbeslut påverkas även av plaggets inköpspris, skick och användbarhet. Konsumentens situation såsom tid eller upplevd ansträgning påverkade även avyttringsbeslutet. Vidare har samhället en signifikant roll där information och tillgänglighet av olika avyttringslaternativ påverkar hur konsumenten avyttrar sina kläder. De metoder som framhävs i resultatet vid avyttring är sälja, donera, dela och slänga. Valet av metod grundar sig dels på externa faktorer som berör infrastruktur, dels interna faktorer som berör produkten och konsumenten men också relationen mellan individen och plagget. Förslag på vidare forskning är att studera fler typer av produktkategorier.  The concept of fast fashion has created increased opportunities for consumers to continuously update their clothes in the wardrobe. The constant movement where new clothes are introduced at the same time as garments are disposed contributes to a negative impact on the environment and society. One way for consumers to reduce the impact on the environment is by allowing unwanted clothing to continue to be used using methods such as selling and donating. Nevertheless, numbers show that throwing clothes in the trash is a far too common method by consumers. Therefore it is out of utmost relevance to examine where the clothes go and why they are disposed in a certain way after they have left the wardrobe. Previous studies on disposal behaviour of clothing is mainly of a quantitative nature where the results show that the underlying reason for the choice to dispose of clothes is based on the garment’s properties. Regarding the choice of disposal method, previous studies point instead to the individual's characteristics such as age and interests. Previous studies do not seem to take into account the individual's relationship to the individual garment. Since consumers have different experiences and personalities, it can affect the consumer's view of how they value the individual garment. More qualitative research is therefore needed on how this valuation process works and what factors influence the consumer's choice of disposition. Young women are classified as the consumer group that wants to follow fashion trends and consume the most clothes. Therefore, this study will examine the target group of young women between 20-30 years. The result will contribute to an increased understanding of young women's disposal behavior, which at a later stage can be helpful in promoting disposal methods that prolongs the life of the garment. The study is based on a qualitative method where twelve semi-structured interviews form the basis of the empirical data. The material from the interviews was analyzed using a model that describes various factors, which leads to the consumer's disposal decisions and alternatives. The results showed how young women's disposal decisions were affected by the emotional relationship between the owner and the garment. The relationship is characterized by, among other things, how well the garment matches the individual's self-image and identity and the sentimental value of the garment, such as that the garment marks a significant event in the consumer’s life or is a gift. A disposal decision is also affected by the garment's purchase price, quality, condition, and usability. The consumer's situation such as time or perceived effort affected the disposal decision as well. Furthermore, society has a significant role where information and availability of various disposal alternatives affect how the consumer disposes of her clothes. The methods of disposal that are highlighted in the result are sell, donate, share and throw away. The choice of method is partly based on external factors that refer to infrastructure, partly internal factors that refer to the product and the consumer, but also the relationship between the individual and the garment. Suggestions for further research are to study more types of product categories.