När kroppen får tala - Terapeuters kunskaper i biologisk traumabehandling

The purpose of this study is to examine the implementation of knowledge acquired by therapists after having taking part in a further education course of biological trauma treatment, which aimed at using the body as a starting point for trauma treatment. Two issues have been studied: 1)What content of knowledge and what forms of knowledge have the therapists reflected about in their practice of biological trauma treatment? 2) In what way will this knowledge be useful in their trauma treatment? The method used is semi-structured deep interviews with four participants who have taken part in this training. The interview material has been analyzed using a hermeneutic approach and Kolb’s four forms of knowledge in experienced based learning: divergent, assimilative, convergent and accommodative knowledge. The result showed that all therapists focus on several parts of the biological trauma treatment education, both practical as well as theoretical ones, and they use all four forms of knowledge when implementing their knowledge in their daily practice. Especially, the knowledge about the brain and the nervous system played an important part in the therapists’ implemented knowledge from the course. The following main themes emerged in the result: The therapists’ relational awareness, the body-oriented therapist, the body conceptualization, a directive way of working and the therapist’s tried and tested experience. Admittedly, the newly acquired knowledge was of great importance to the therapists in their practice but it turned out that some of the body-based treatment forms and certain theoretical knowledge seemed to be more demanding to put into practice.Föreliggande studie har undersökt implementering av terapeuters erhållna kunskaper efter att ha genomgått vidareutbildning i biologisk traumabehandling, som är en utbildning för behandling av trauma med utgångspunkt i kroppen. Två frågeställningar har studerats: 1) Vilket kunskapsinnehåll och vilka kunskapsformer står i fokus när terapeuterna reflekterar över sin praktik i biologisk traumabehandling? 2) På vilket sätt kommer dessa kunskaper till användning i terapeuternas behandling? Metod som har använts är semistrukturerade djupintervjuer med fyra stycken deltagare som har genomgått utbildningen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk ansats och Kolbs fyra kunskapsformer i upplevelsebaserat lärande: divergerande, assimilerande, konvergerande och ackommoderande kunskap. Resultatet visade att samtliga terapeuter fokuserar på åtskilliga, både praktiska och teoretiska delar från biologisk traumabehandlingsutbildningen, samt använder sig av alla fyra kunskapsformer vid sin implementering av kunskaperna i sin dagliga praktik. Särskilt framstod den förvärvade kunskapen om hjärnan och nervsystemet som en betydelsefull del av terapeuternas implementerade kunskap från utbildningen. I resultatet framkommer följande huvudteman: Terapeuternas relationella medvetenhet, den kroppsligt förankrade terapeuten, den kroppsliga konceptualiseringen, riktat arbetssätt samt terapeutens beprövade erfarenheter. Även om kunskapen hade stor betydelse för terapeuternas praktik så visade det sig att vissa kroppsorienterade behandlingsinslag och viss teoretisk kunskap föreföll mer krävande att omsätta i praktiken

Роль кафедры акушерства и гинекологии ФПК и ПК в подготовке врачей-интернов

ИНТЕРНАТУРА И РЕЗИДЕНТУРААКУШЕРСТВОГИНЕКОЛОГИЯМЕДИЦИНСКОЙ ПРАКТИКИ МЕНЕДЖМЕНТОБРАЗОВАНИЕ МЕДИЦИНСКО

Integrating multiple criteria decision analysis in participatory forest planning

Forest planning in a participatory context often involves multiple stakeholders with conflicting interests. A promising approach for handling these complex situations is to integrate participatory planning and multiple criteria decision analysis (MCDA). The objective of this paper is to analyze strengths and weaknesses of such an integrated approach, focusing on how the use of MCDA has influenced the participatory process. The paper outlines a model for a participatory MCDA process with five steps: stakeholder analysis, structuring of the decision problem, generation of alternatives, elicitation of preferences, and ranking of alternatives. This model was applied in a case study of a planning process for the urban forest in Lycksele, Sweden. In interviews with stakeholders, criteria for four different social groups were identified. Stakeholders also identified specific areas important to them and explained what activities the areas were used for and the forest management they wished for there. Existing forest data were combined with information from interviews to create a map in which the urban forest was divided into zones of different management classes. Three alternative strategic forest plans were produced based on the zonal map. The stakeholders stated their preferences individually by the Analytic Hierarchy Process in inquiry forms and a ranking of alternatives and consistency ratios were determined for each stakeholder. Rankings of alternatives were aggregated; first, for each social group using the arithmetic mean, and then an overall aggregated ranking was calculated from the group rankings using the weighted arithmetic mean. The participatory MCDA process in Lycksele is assessed against five social goals: incorporating public values into decisions, improving the substantive quality of decisions, resolving conflict among competing interests, building trust in institutions, and educating and informing the public. The results and assessment of the case study support the integration of participatory planning and MCDA as a viable option for handling complex forest-management situations. Key issues related to the MCDA methodology that need to be explored further were identified: 1) The handling of place-specific criteria, 2) development of alternatives, 3) the aggregation of individual preferences into a common preference, and 4) application and evaluation of the integrated approach in real case studies

Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer

2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren

Peri-operative red blood cell transfusion in neonates and infants: NEonate and Children audiT of Anaesthesia pRactice IN Europe: A prospective European multicentre observational study

BACKGROUND: Little is known about current clinical practice concerning peri-operative red blood cell transfusion in neonates and small infants. Guidelines suggest transfusions based on haemoglobin thresholds ranging from 8.5 to 12 g dl-1, distinguishing between children from birth to day 7 (week 1), from day 8 to day 14 (week 2) or from day 15 (≥week 3) onwards. OBJECTIVE: To observe peri-operative red blood cell transfusion practice according to guidelines in relation to patient outcome. DESIGN: A multicentre observational study. SETTING: The NEonate-Children sTudy of Anaesthesia pRactice IN Europe (NECTARINE) trial recruited patients up to 60 weeks' postmenstrual age undergoing anaesthesia for surgical or diagnostic procedures from 165 centres in 31 European countries between March 2016 and January 2017. PATIENTS: The data included 5609 patients undergoing 6542 procedures. Inclusion criteria was a peri-operative red blood cell transfusion. MAIN OUTCOME MEASURES: The primary endpoint was the haemoglobin level triggering a transfusion for neonates in week 1, week 2 and week 3. Secondary endpoints were transfusion volumes, 'delta haemoglobin' (preprocedure - transfusion-triggering) and 30-day and 90-day morbidity and mortality. RESULTS: Peri-operative red blood cell transfusions were recorded during 447 procedures (6.9%). The median haemoglobin levels triggering a transfusion were 9.6 [IQR 8.7 to 10.9] g dl-1 for neonates in week 1, 9.6 [7.7 to 10.4] g dl-1 in week 2 and 8.0 [7.3 to 9.0] g dl-1 in week 3. The median transfusion volume was 17.1 [11.1 to 26.4] ml kg-1 with a median delta haemoglobin of 1.8 [0.0 to 3.6] g dl-1. Thirty-day morbidity was 47.8% with an overall mortality of 11.3%. CONCLUSIONS: Results indicate lower transfusion-triggering haemoglobin thresholds in clinical practice than suggested by current guidelines. The high morbidity and mortality of this NECTARINE sub-cohort calls for investigative action and evidence-based guidelines addressing peri-operative red blood cell transfusions strategies. TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov, identifier: NCT02350348

Förskolans flera funktioner - En studie av föräldrars uppfattningar om förskolans roll för barnet, föräldrarna och samhället

Syftet är att undersöka hur föräldrar, främst kvinnor, kan kommunicera den betydelse och roll som förskolan kan ha. Genom samtalsintervjuer tar vi reda på hur föräldrar talar om förskolan utifrån barnets, föräldrarnas respektive samhällets perspektiv, samt vilken av dessa som väger tyngst kring frågan vem förskolan är till för. Litteraturgenomgången visar på tre olika diskurser om förskolans funktion: dels förskolan som en plats med pedagogisk betydelse för barnet, dels förskolan som en viktig del i att föräldrar ska kunna arbeta, samt förskolans betydelse för samhället. För att analysera resultatet har ett diskursanalytiskt angreppssätt används med poststrukturalism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att föräldrarna har en tvetydig syn på förskolans betydelse och roll. I första hand kommunicerar de att förskolan är en plats där de kan lämna sina barn för att de ska kunna arbeta och på så sätt göra karriär och/eller försörja sig. Resultatet visar att förskolan är speciellt viktig för att just kvinnorna ska kunna arbeta utanför hemmet, vilket litteraturgenomgången visar inte har varit något självklart i mer än några årtionden. Resultatet visar även att föräldrarna i stor utsträckning också tar barnets perspektiv då de talar om förskolan. Att möta och kommunicera med föräldrar utgör en stor del av läraryrkets uppgifter. Speciellt i förskolan är den dagliga kontakten med föräldrar nödvändig och därför kan det också vara viktigt att kunna ta föräldrars perspektiv och möta dem utifrån vad förskolan kan ha för roll i just deras liv. Detta kan göra det väsentlig