Kycklingarna klarar fodervalet

Fritt foderval innebär att hönsen själva får välja mellan olika fodermedel och på så sätt komponera sin kost. Artikeln bygger på en mastersuppsats från Helsingfors universitet. Det experimentella arbetet som beskrivs är utfört vid Ekhaga försöksgård, SLU

Queer Kinship: Race, Sex, Belonging, Form

Review of: Eds. by Tyler Bradway and Elizabeth Freeman, 2022, Queer Kinship: Race, Sex, Belonging, Form, Durham: Duke University Press Books (Theory Q), 360 pp. ISBN: 978147801602

Abortion, contraception and associated social stigma : consequences and solutions in a low-resource setting in western Kenya

Background: Complications of unsafe abortion is one of the top causes of maternal morbidity and mortality among women and adolescent girls globally. Stigmatising attitudes and behaviour seem to directly impact women’s and girls’ reproductive decision-making but are rarely explored. Enhanced understanding of the stigmatisation of abortion and contraceptive use is needed to reduce its impact on affected individuals and increase access to quality abortion care and contraceptive counselling and provision. Aim: The overall aim of this doctoral thesis was to increase knowledge on the constituents and consequences of, and solutions to, social stigma surrounding abortion and contraceptive use among women seeking post-abortion care, as well as secondary school students, in Kisumu, Kenya. Materials, Methods, and Findings: Study I was a qualitative study with individual, face- to-face interviews with nine women seeking post-abortion care. The objective was to analyse decision-making processes preceding abortion among women and adolescent girls with unwanted pregnancies. Method: Over all, 15 in-depth interviews using open-ended questions and a non-judgmental approach were conducted among women aged 19–32 years, with experienced induced abortion. All interviews were coded manually using inductive content analysis. Findings: The main findings showed poor social support and deviation from family- and gender-based norms determined abortion decision-making among women and girls. Strategic choices concerning whom to trust were made to avoid ignominy, which contributed to a culture of silence. The study found that abortion stigma hindered access to safe abortion services. Study II was a sub-study nested in a randomised, controlled trial on women seeking post- abortion care, focusing on pregnancy intentions in order to investigate contraceptive uptake and identify factors associated with unplanned pregnancy. Method: The analysis was based on follow-ups with 807 women and adolescent girls, aged 14–45 years, seven to ten days after their post-abortion care, preceding additional follow-ups with a subset of 472 women after three months. Descriptive statistics and binary logistic regression were used for the statistical analysis. Findings: Of the respondents (N = 807), 375 (46.3%) reported unplanned pregnancy, and 432 (53.3%) reported planned pregnancy. Regardless of reported pregnancy intention, most women started to use a contraceptive method after abortion: 273 (72.8%) of the unplanned pregnancy group and 338 (78.2%) of the planned pregnancy group, respectively (p = 0.072). Independent factors associated with unplanned pregnancy were young age (14-20 years) odds ratio (OR) 1.18; 95% confidence interval (CI), 1.05–2.82; p = 0.033; unmarried status OR 9.15; 95% CI, 5.72–14.64; p < 0.001; no previous children OR 1.97; 95% CI, 1.29–3.01; p = 0.002; hidden pregnancy OR 7.71; 95% CI, 3.30–18.01; p < 0.001; and the partner absent at the clinic visit OR 3.17; 95% CI, 2.21–4.55; p < 0.001. At the three-month follow-up, there was no difference in contraceptive use between those groups, unplanned (161; 77.4%) versus planned (193; 73.7%), p = 0.350, indicating that women seeking post-abortion care may hide their pregnancy intentions. Study III was a quasi-experimental study with pre- and post-tests, aiming to measure attitudes towards abortion and contraceptive use, and to evaluate a stigma-reduction intervention among secondary school students. Method: Two validated 5-point Likert scales were used for the data collection. The data was self-reported through classroom surveys at baseline, prior to initiation of the intervention, and at 1-month and 12-month post intervention. Findings: In total, 1,207 students (618 females and 582 males) 13–21 years old were included in the analysis at baseline. Abortion was considered sinful, bringing shame to the family and community, and contraceptive use was associated with immorality and promiscuity. However, male students displayed higher stigma scores: abortion stigma (57.7%) and contraceptive use stigma (58.5%), compared to female students (49.0%, p = 0.003 and 50.6%, p = 0.007, respectively). At 12-month follow-up, the decrease for the abortion stigma was 26.5% among the girls, and 29.8% among the boys. The stigma score regarding contraceptive use decreased with 25.2% among the girls, and with 28.8% among the boys. Hence, the intervention was considered effective to reduce stigma associated with abortion and contraception among both girls and boys. The overall stigma scores decreased significantly between baseline and 12-month; for abortion 28.2% (2.52±0.55, 1.81±0.54; p < 0.001) and for contraceptive use 27.2% (2.68±0.83, 1.95±0.70; p < 0.001). Conclusions: Stigma violates women’s and girls’ rights to sexual and reproductive education and services. Social stigma can manifest as negative stereotypes and discrimination, and it contributes to a culture of silence around abortion and unintended pregnancy, resulting in delayed health care and missed opportunities for contraceptive counselling. Women and girls might not disclose an unplanned pregnancy to avoid coercion from health-care providers. Girls associated with abortion and contraceptive use were highly stigmatised among their peers. A stigma-reduction programme within comprehensive sexuality education could be effective. However, to sustain the positive effect among students and to create a sociocultural environment where women and girls are empowered to make reproductive decisions, innovative strategies are required, including policy and community dialogues

Possibilities for Stockless Organic farming in the South of Sweden : can we provide enough nutrients to organic farms combined with a reduced animal production?

Andelen ekologisk odling ökar runt om i världen, liksom konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter. Samtidigt blir enskilda jordbruk och hela jordbruksområden mer specialiserade på ett fåtal typer av livsmedelsproduktion. Detta medför att ekologiska gårdar som enbart producerar vegetabiliskt livsmedel måste importera stallgödsel för gårdens näringsförsörjning. Ett ekologiskt jordbruk hade fått en större grad av resiliens samt även mindre miljöpåverkan om grödornas näring kunde skapas på gården utan att behöva importera stallgödsel. Begreppet Stockless Organic innebär att odlaren applicerar olika metoder för att kunna odla utan någon tillsats av animaliskt gödsel. Odlaren arbetar då med organiska växtmaterial som tillsätts jorden och höjer andelen upptagbar växtnäring genom att brytas ner i olika biologiska processer. Dessa processer påverkas av markens egenskaper, vilka man därför behöver ha kunskap om för att lyckas med näringstillförseln. Genom att odla en stor del gröngödsling i växtföljden kan ett jordbruk få tillräckligt med växtnäring till avsalugrödorna. Det finns olika metoder hur gröngödslingen kan odlas, antingen som vallodling en eller flera säsonger eller som en mellangröda, samt olika spridningstekniker av den ovanjordiska biomassan. Klippet från gröngödslingen kan antingen lämnas kvar på platsen för att brytas ner, flyttas och spridas ut på olika fält, eller genomgå en syrefri rötningsprocess som resulterar i ett mobilt gödselmedel. Problematiken med gröngödsling är att det tar upp jord som annars kunde ha använts till att odla en gröda som ger intäkter, samt att gröngödslingens tillväxt, därmed gårdens gödselmaterial, är lika beroende som grödan av faktorer som gynnsamt väder och frånvaron av patogener för en lyckad tillväxt, och kan därmed visa stora variationer från år till år, vilket inte är fallet om man årligen köper in samma mängd gödsel. Samtidigt ger en ökad andel gröngödsling högre jordbördighet som i längden i sin tur gynnar större skördar.Organic farming is increasing all over the world, as well as the consumer demand for organic products. At the same time farms and whole farming areas get more specialized in producing different types of food. This means that organic vegetable farmers must import animal manure to the farm in order to sustain the crops nutritional needs. If an organic farm instead could produce its own fertilizers out of plant biomass, the farm would gain larger resilience and less environmental negative impact. The term Stockless Organic means that the crops get their nutrients from different growing methods instead of animal manure. At a Stockless Organic farm, the farmer has to work with organic material, which is incorporated to the soil, and the nutrients get available to the plants by different biological processes. These processes are affected by the properties of the soil, and to succeed with Stockless Organic the farmer must have knowledge of these properties and processes. By growing a large amount of green manure in the crop rotation, a Stockless Organic farm can provide enough nutrients for the crops. There are different methods of how to manage the green manure, if it should grow as ley one or several seasons or as a cover crop in between the main crops. The biomass from the green manure, which is cut during the growing period, can be left out on the field, moved to other fields or taken away to be anaerobically digested in order to get a mobile manure. What is problematic with green manure is that it uses fields that otherwise could have been used for a main crop that would gain profit to the farm. The growth of the green manure is also, like the main crop, dependent of many factors, including weather, to be successful. Therefore, there can be great variations in yield from year to year, which makes green manure a more risky nutrient supply than if you annually buy the amount of manure which is needed. Still, green manure leads to higher soil fertility, which in the long term leads to a larger harvest

Safe cattle handling : risky tasks and how to secure them from a farmers perspective

2019 fanns drygt 15 000 nötköttsproducenter som tillsammans ansvarade för cirka 1 400 000 nötkreatur. Idag avvecklar flera nötköttsproducenter verksamheterna men man kan se att produktionsstorlekarna på kvarvarande verksamheter blir större. Arbetsplatsolyckorna som sker inom jordbruken i Sverige minskar i antal, men skadorna som uppstår är ofta allvarliga och leder till lång sjukfrånvaro. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilka situationer som olyckor sker i samband med hantering av nötkreatur, samt vad lantbrukare i Sverige gör för att förebygga att olyckor med skadlig utgång uppstår. Genom en digital enkät med frågor som skickas ut till 1900 nötköttsproducenter fick producenterna möjlighet att besvara frågor om olycksdrabbade situationer på gårdarna samt ange vilka åtgärder de genomför för att undvika olyckor. Svaren på undersökningen tillsammans med tidigare forskning skapar grunden till svaren på i vilka situationer olyckor sker i samband med hantering av nötkreatur, och hur man kan förhindra dessa olyckor. Tidigare studier visar att olyckor i samband med hantering av nötkreatur främst sker vid behandling, transportering eller annan hantering av djuren. För att förhindra olyckor med skadlig utgång så visar tidigare forskning vikten av att reflektera över vilka säkerhetsåtgärder som kan vidtas. Genom god kunskap om nötkreaturens beteende och flyktinstinkter så skapas en säkrare arbetsmiljö, eftersom farliga situationer kan uppstå när djur känner sig stressade eller trängda. Vikten av att alltid ha en reträttväg, undvika ensamarbete och inte arbeta vid hög stress lyfts som viktiga riktlinjer enligt lantbrukare som intervjuats i tidigare studier för att undvika skador. Den digitala undersökningens resultat visar att olyckor främst sker i samband med gruppering, transportering eller vid hantering av ko med kalv. Samt att nötköttsproducenterna anser att avsaknad av grindar, stress och ensamarbete är några faktorer som påverkar arbetsmiljön negativt, och att märkning av kalvar, gruppering och behandling av djur är situationer då olyckor uppstår. Genom att inte stressa, planera och tänka på reträttvägar så kan olyckor förebyggas enligt lantbrukarna som besvarat enkäten. Slutsatsen av arbetet blir att lantbrukarnas åsikter om när olyckor sker och hur de ska förebyggas stämmer överens med tidigare forskning som genomförts inom området. Men även att lantbrukarna behöver stöttning i förebyggande åtgärder, där man genom att undvika ensamarbete, försöka stressa mindre, tänka igenom kommande arbetsmoment och genomföra förebyggande säkerhetsåtgärder kan minimera skaderisken.In 2019, there were about 15,000 beef producers who together were responsible for about 1,400,000 cattle. More and more beef producers are closing their productions, but you can see that the production sizes are getting bigger. Several of the farmers in Sweden are self-employed and work part-time in agriculture. The workplace accidents that occur in agriculture in Sweden are decreasing in number, but the injuries that occur are often serious and lead to long sick leave. It can also be assumed that only a fraction of the injuries are reported, and that the dark number of injuries in connection with the handling of cattle is large. The purpose of this work is to investigate in which situations accidents occur in connection with the handling of cattle, and what farmers in Sweden do to prevent accidents from happening. Through a digital survey with questions sent out to 1900 beef producers, producers are given the opportunity to answer if they have had an accident, in what situation the accident happened, why they think the accident happened and what they do for measures on their farm to prevent accidents. The answers to the survey together with previous research then form the basis for answering in which situations accidents occur in connection with the handling of cattle and how to prevent these accidents. Previously studies and research show that accidents occur in connection with the handling of cattle mainly during the treatment and grouping of animals but the risks of handling a cow with a calf or loading animals are also raised. It is important to think through the working moment and analyze which safety measures that can be taken to prevent an accident. Having good knowledge of the cattle's behaviors and knowledge of their escape behavior can also creates a safer working environment. Dangerous situations according to farmers mainly occur when the animals feel stressed or crowded. But a dangerous situation can be prevented if the animal keeper know how to read the animals behaviours. The importance of always having a retreat path, lockable feed fronts, only breeding on individuals with a good temper, avoiding working alone and not working when you are stressed is highlighted as important guidelines according to farmers to avoid injuries. The results of the survey show that accidents mainly occur in connection with grouping, transport or when handling a cow with a calf. It also shows that beef producers believe that the lack of gates, stress and loneliness are some factors that affect accidents, and that marking calves, grouping and treating animals are situations when accidents occur. By not stressing, planning well and thinking about retreat routes can help to prevent accidents from happening according to the farmers who answered the survey. The conclusion of this work is that the farmers opinions on when accidents occur and how they should be prevented are in line with previous research carried out in the field. But also the fact that farmers need support in preventive measures, like avoiding working alone, trying to stress less, thinking through future work steps and implementing preventive safety measures can minimize the risk of injury

Studium av beläggningar med naturstenshällar i Helsingborg

Detta examensarbete är gjort i samarbete med Helsingborgs stad och har i syfte att ta reda på förutsättningar att ytterliga säkra beslutsprocessen från projektstart till färdig anläggning av hårdgjorda ytor i urbana miljöer. Som beställare vill man att resultatet av ett projekt blir som förväntat, eftersom det inte alltid blir så finns det anledning att undersöka var det kan bli fel och varför. För att genomföra detta och komma fram till en slutsats innehåller arbetet en bakgrund med information, förklaringar och anvisningar, en undersökning av fyra platser i Helsingborgs kommun, en diskussion samt sammanfattning och slutsats. Arbetet är avgränsat till dessa fyra platser som har beläggningar av naturstenshällar av granit. Undersökningen innehåller granskning av olika handlingar rörande projektet samt en fältstudie där jag själv studerat resultatet av de fyra platserna: 1. Kullagatan Etapp 2 2. Lilla Torggatan 3. Carl Krooks gata/Bollbrogatan 4. Kullagatan Etapp1 De handlingarna som granskades var förfrågningsunderlag och slutbesiktningsprotokoll. Genom att jämföra föreskrifterna i projektet med anvisningar som tas upp i bakgrunden kunde jag konstatera om förbättringar i projektets allmänna föreskrifter var av behov. I fältundersökningen visade det sig finnas fel i resultatet på fler av platserna i både större och mindre utsträckning. Genom fältstudien kunde jag ge en bedömning om utförande har följt föreskrifter men även om det fanns problem i nuläget och vilka. Efter undersökningen framgick det att det kunde vara flera olika orsaker till de problem jag fann på plats och därmed olika parter som kunde vara ansvariga. Det fanns olika möjligheter och arbetet går inte ut på att peka ut någon, det har i syfte att ge möjliga förslag till förbättringar och därför ligger fokus på detta i slutsatsen. Ett antal olika återkommande problem i beläggningarna kunde urskiljas och jag kom fram till fem möjliga orsaker för dessa innefattande prioritering, projektering, utförande och underhållning/skötsel. 1. Prioritering av värmeslingor före god överbyggnad 2. Projekteringsproblem t. ex gällande motstöd och värmeslingor 3. Dålig packning av bärlager, särskilt vid omgestaltning på befintlig överbyggnad 4. Saknad av distanser i fogarna 5. Ofyllda fogar i beläggningen Förbättringsförslag i korta drag: 1. Prioritera alltid god överbyggnad 2. Ställ mer tydliga krav till projektören gällande funktion under rådande omständigheter 3. Begär egenkontroll av entreprenören och/eller kontroll genom extern kontrollant. Understryk och förtydliga kraven på packning samt jämnhet av bärlager i förfrågningsunderlaget 4. Precisera förekommandet av distanser i förfrågningsunderlaget, eventuellt begär fler där man misstänker svagare punkter i konstruktionen 5. Förbättra struktur och etablera rutin kring skötselbestämmelse

From Idea to post production -working as a dramaturge in short film If Nykänen wins (2017)

Lopputyöni on prosessikuvaus dramaturgin työstä lyhytelokuvassa Mäki, kelkka ja Jussi (2017). Se on Stadin ammattiopiston ja ELO:n yhteistuotanto, jonka on ohjannut Pekka Köykkä. Hän lisäksi käsikirjoitti ja leikkasi elokuvan. Toimin dramaturgina alkuideasta aina jälkituotantoon asti. Tilanne oli näin hyvin poikkeuksellinen, sillä yleensä dramaturgi on mukana vain käsikirjoitusvaiheessa. Ennen varsinaista prosessikuvausta käyn läpi tutkielmani teoreettista viitekehystä. Totean tutkielmani olevan varsin ainutlaatuinen tapaus, sillä tutkimuksia konkreettisesta dramaturgin työstä ei ole tehty. Haastatteluiden ja lähdekirjallisuuden avulla pyrin luomaan kuvan siitä, mitä dramaturgin työ käytännön tasolla on. Mitkä ovat dramaturgin tehtävät ja ketä hän työllään palvelee. Haastattelin dramaturgeja Tove Idström ja Mikko Viljanen. Idströmin kanssa käydyn keskustelun kautta nousi esiin kuva dramaturgista erityisesti tekijän (käsikirjoittajan) palvelijana. Viljanen nosti esiin ajatuksen dramaturgista instituution eli tuotantolaitoksen palvelijana. Toisin sanoen tekijää edustava dramaturgi pyrkii ennen kaikkea auttamaan käsikirjoittajaa saamaan sanottavansa esille. Instituutiota palveleva dramaturgi ottaa puolestaan huomioon tuotantolaitoksen vaatimukset. Kolmannen lähestymistavan tarjosi Marja-Riitta Koivumäen väitöskirja Dramaturgical Approach in Cinema – Elements of Poetic Dramaturgy in A. Tarkovsky’s Films (2016), jossa hän kuvaa dramaturgin työtä teoreettisesti. Ennen kaikkea dramaturgi toimii katsojan palvelijana. Hän auttaa tekijää muokkaamaan materiaalista sellaisen, että se on katsojalle ymmärrettävissä. Tämän jälkeen seuraa varsinainen prosessikuvaus, jossa kerron, kuinka työ Köykän kanssa eteni. Hän esitteli minulle aluksi ideansa isän ja pojan välisestä vedosta, jonka he ovat lyöneet Matti Nykäsen mahdollisesta mäkihyppyvoitosta. Pyörittelemme ideaa, minkä jälkeen Köykkä lähettää ensimmäiset kirjoitetut kohtaukset. Annan niistä palautetta, mihin suuntaan juttua kannattaisi kehittää. Pian sainkin Köykältä ensimmäisen käsikirjoitusversion. Versioita kertyy kaiken kaikkiaan viisi. Niiden välillä rakenne muuttui välillä radikaalistikin. Näyttelin yhden elokuvan sivurooleista, joten olin mukana myös kuvauksissa. Näin ollen kykenin auttamaan kuvakerrontaan liittyvien dramaturgisten ongelmien kanssa. Kuvausten jälkeen olin läsnä myös leikkausvaiheessa. Köykkä teki materiaalista aluksi raakaversion, josta kävimme keskustelua. Neuvoin mihin suuntaan Köykän kannattaisi elokuvaa leikata, puutuin ennen kaikkea kohtausten sisäiseen rytmiin, laahaavuuteen. Kävin katsomassa muutaman leikkausver-sion ja annoin niistä aina palautetta ja tein muutosehdotuksia. Loppuyhteenvedossa totean, että toimin dramaturgina ennen kaikkea tekijän eli Köykän palvelijana. Mutta olin myös tavallaan koko hankkeen ensimmäinen katsoja. Olin samaan aikaan sekä työryhmä jäsen että ulkopuolinen. Idström puhui haastattelussaan ulkopuolisesta silmästä, joka tarkkailee tekijän materiaalia. Juuri tällainen koin olevani.My thesis is a process description of my dramaturgical work in short film If Nykänen Wins (2017). It was a co-production of Stadin ammattiopisto and ELO Helsinki Film School. The director of the film was Pekka Köykkä who also wrote the scricpt and edited the film. I worked as a dramaturge all the way from the original idea to the post production. Before the process description I present the conceptual framework of my study. My thesis is a quite unique case, because there are no other studies that deal with the practical work of a dramaturge. Through interviews and source literature I try to create a picture how does a dramaturge works on a practical level. What are the duties of a dramaturge and who does he serve with his work? I interviewed Tove Idström and Mikko Viljanen, who both are experienced dramaturges. Idström presented an idea of dramaturge as the servant of an author (screenwriter). Viljanen presented an idea of a dramaturge as the servant of an institution. Dramaturge as the servant of an author helps the screenwriter to point out his message. Dramaturge as the servant of an institution represents the production company. The third approach to the work of dramaturge is presented by Marja-Riitta Koivumäki with her doctoral thesis Dramaturgical Approach in Cinema – Elements of Poetic Dramaturgy in A. Tarkovsky’s Films (2016). In her thesis Koivumäki describes the work of a dramaturge from the theoretical point of view. In that approach dramaturge works as the servant of a spectator. He helps the author to shape his material so understandable so that the spectator can receive it. In the process description I describe how my work with Köykkä proceeded. Köykkä presented me his idea of father and son, who has made a bet, whether Matti Nykänen wins a certain ski jumping competition. We talked about the idea from different angles. After that Köykkä sent me the scenes he has written. I commented those scenes and gave him feedback how to develope the story. Soon Köykkä delivered me the first draft of the screenplay. He wrote altogether five drafts of the screenplay. The drafts varied dramatically from another. I played a small role in the film, so I was also involved with the filming. So during the filming I was able to give Köykkä instructions about the dramaturgy of the visualization of the film. After the shooting I was present in the editing room. First Köykkä made a rough cut of the film and we discussed about it. I adviced him how he was to proceed with the editing. I watched a few versions that Köykkä edited and gave him feedback after every version. In the summary I state that I as a dramaturge I worked especially as the servant of the author. But, in a way, I was also the first spectator of the project. At the same time I was both part of the production time and an outsider. In her interview Idström talked about external eye, who goes through the material that the author has produced. I was that eye

HR-personal – mamma, terapeut och städerska? : En kvalitativ studie om hur yrkesutövare inom HR formar sin yrkesidentitet

Denna avhandling är en studie om hur HR-anställda inom olika HR-roller och branscher formar sin yrkesidentitet. Formas yrkesidentitet individuellt eller socialt? Eller är identitet individuellt eller kollektivt orienterat? Dessa är frågor som forskare inom identitetsforskning har olika åsikter om. I tidigare identitetsforskning inom HR branschen har identitetsformandet och yrkesroller fått relativt lite synlighet. Forskare har tenderat att se på yrkesidentitet från ett kollektivt perspektiv snarare än från ett individuellt perspektiv. Syftet i denna studie är att med hjälp av intervjuer med HR-experter undersöka hur informanterna upplever och formar sin yrkesidentitet samt att se vilka faktorer inom arbetet som påverkar formandet av informanternas yrkesidentitet. Studiens forskningsfrågor som formar huvudsyftet i denna studie är: Hur formar HR-personal sin yrkesidentitet? Vad påverkar processen där HR-personal formar sin yrkesidentitet? För att besvara forskningsfrågorna har jag genomfört en kvalitativ empirisk studie och gjort åtta semistrukturerade intervjuer med HR-anställda inom olika roller och branscher. Under intervjuerna ställer jag frågor angående informanternas bakgrund, personliga egenskaper, personliga identitet, yrkesidentitet som en del av personen och hur omgivningen påverkar yrkesidentitet. Av det empiriska materialet skapas tre teman: informanternas uppfattning om HR, informanternas syn på sin yrkesroll och hur informanterna formar sin yrkesidentitet. Dessa teman analyserades sedan med hjälp av tidigare teorier inom HR (Armstrong, 2006; Ulrich & Brockbank 2007), tidigare teori om identitet (Ashforth 2001; Sveningson & Alvesson 2003; Miscenko & Day 2016; Berwer & Gardner 2004) och tidigare identitetsforskning inom HR-branschen (Berglund, 2002; Granberg 2011). Den empiriska studiens analys och resultat visar att informanterna formar sin yrkesidentitet med hjälp av sin individuella självbild och den relationella identitetsuppfattningen som de skapar tillsammans med sin omgivning på arbetet. Identitetsarbetet är både en medveten och omedveten process som påverkas av individens omgivning och hens självbild av sig själv i sin yrkesroll. Formandet av informanternas yrkesidentitet påverkas även av den roll de har i sin arbetsgemenskap och av specifika arbetsuppgifter eller situationer. En viktig observation i denna avhandling är att yrkesidentitet bör betraktas som resultatet av en dynamisk process som kontinuerligt förändras

Genetic Heterogeneity in Autism Spectrum Disorders in a Population Isolate

Positional cloning has enabled hypothesis-free, genome-wide scans for genetic factors contributing to disorders or traits. Traditionally linkage analysis has been used to identify regions of interest, followed by meticulous fine mapping and candidate gene screening using association methods and finally sequencing of regions of interest. More recently, genome-wide association analysis has enabled a more direct approach to identify specific genetic variants explaining a part of the variance of the phenotype of interest. Autism spectrum disorders (ASDs) are a group of childhood onset neuropsychiatric disorders with shared core symptoms but varying severity. Although a strong genetic component has been established in ASDs, genetic susceptibility factors have largely eluded characterization. Here, we have utilized modern molecular genetic methods combined with the advantages provided by the special population structure in Finland to identify genetic risk factors for ASDs. The results of this study show that numerous genetic risk factors exist for ASDs even within a population isolate. Stratification based on clinical phenotype resulted in encouraging results, as previously identified linkage to 3p14-p24 was replicated in an independent family set of families with Asperger syndrome, but no other ASDs. Fine-mapping of the previously identified linkage peak for ASDs at 3q25-q27 revealed association between autism and a subunit of the 5-hydroxytryptamine receptor 3C (HTR3C). We also used dense, genome-wide single nucleotide polymorphism (SNP) data to characterize the population structure of Finns. We observed significant population substructure which correlates with the known history of multiple consecutive bottle-necks experienced by the Finnish population. We used this information to ascertain a genetically homogenous subset of autism families to identify possible rare, enriched risk variants using genome-wide SNP data. No rare enriched genetic risk factors were identified in this dataset, although a subset of families could be genealogically linked to form two extended pedigrees. The lack of founder mutations in this isolated population suggests that the majority of genetic risk factors are rare, de novo mutations unique to individual nuclear families. The results of this study are consistent with others in the field. The underlying genetic architecture for this group of disorders appears highly heterogeneous, with common variants accounting for only a subset of genetic risk. The majority of identified risk factors have turned out to be exceedingly rare, and only explain a subset of the genetic risk in the general population in spite of their high penetrance within individual families. The results of this study, together with other results obtained in this field, indicate that family specific linkage, homozygosity mapping and resequencing efforts are needed to identify these rare genetic risk factors.Paikkaan perustuva geenitunnistus eli positionaalinen kloonaus on mahdollistanut hypoteesittomat, koko perimän kattavat tutkimukset joilla voidaan kartoittaa tauteihin ja ominaisuuksiin vaikuttavia perinnöllisiä tekijöitä vaikka tautia aiheuttavia biologisia prosesseja ei tunneta. Modernit molekyyligenetiikan menetelmät ovat mahdollistaneet tiheät, jopa miljoonan geenimerkin kattavat tutkimukset, joilla voidaan tutkia perimän vaihtelua yksilötasolla tarkemmin kuin koskaan aikaisemmin. Suomalainen väestö on geneettisesti yhtenäinen, ja sitä ovat muokanneet perustajavaikutus, genettiset pullonkaulat ja sattuma. Suomalaisen väestön erityispiirteitä voidaan käyttää hyväksi tunnistettaessa riskigeenejä sairauksille. Verrattuna sekaväestöihin tautien riskigeenen kirjo on Suomessa mahdollisesti suppeampi, sillä maamme alkuperäiset asuttajat toivat mukanaan vain osan kaikista mahdollisista geneettisistä riskitekijöistä. Autismikirjon sairaudet ovat ryhmä vakavuudeltaan vaihtelevia, lapsuudessa alkavia neuropsykiatrisia sairauksia. Vaikka perintötekijöiden on todettu vaikuttavan vahvasti autismikirjon sairauksien syntyyn, aktiivisesta tutkimuksesta huolimatta ei sairauksille altistavia geenimuotoja vielä ole tunnistettu kuin kourallinen. Autismikirjon sairauksien tiedetään kuitenkin olevan ns. monitekijäisiä tauteja, eli niille altistavat sekä lukuisat geenivirheet että vielä tuntemattomat ympäristötekijät. Tässä tutkimuksessa olemme käyttääneet molekyyligenetiikan uusimpia menetelmiä hyödyntäen samalla suomalaisen väestön erityispiirteitä tunnistaaksemme näille sairauksille altistavia perinnöllisiä tekijöitä. Tämän väitöskirjatutkimuksen tulokset osoittavat, että autismikirjon sairauksille altistavat useat eri geenimuodot jopa Suomen kaltaisessa väestöisolaatissa. Vaikka tutkimuksessa löydettiin viitteitä myös yleisten geenimuotojen, kuten serotoniinreseptorin alayksikön HTR3C:n roolista autismin synnyssä, perustajamutaatioiden puute väestössämme osoittaa vahvasti, että autismikirjon perinnöllisistä riskitekijöistä suurin osa on uusia mutaatioita. Nämä harvinaiset mutaatiot selittävät vain pienen osan riskiä väestötasolla, mutta vaikuttavat merkittävästi yksittäisten perheiden riskiin. Autismin geneettisten riskitekijöiden tutkimuksissa tulisi jatkossa pääasiallisesti hyödyntää kytkentä-, homozygotiakartoitus- ja sekvenssianalyysiin perustuvia menetelmiä, joilla voidaan tutkia yksittäisten perheiden alttiusgeenejä, eikä pyrkiä tutkimaan väestössä yleisesti esiintyviä geenimuotoja

Organisationsmiljöns inverkan på projekt : En jämförande analys av projektorganisering i den offentliga och den tredje sektorn

Under de senaste åren har det skett stora grundliga förändringar i statens servicestruktur och erbjudande av välfärdstjänster. Allt mer av förverkligandet har förflyttats till kommunerna. Det har gett upphov till att politiska och administrativa samt professionella och frivilliga aktörer, blivit mer beroende och sammankopplade med varandra. Behovet av tväradministrativa lösningar har ökat och detta förverkligas ofta i tillfälliga organisationer, det vill säga i projekt. I och med detta har den tredje sektorn fått en allt framträdande roll och anlitas ofta som producent av välfärdstjänster. Denna sektor har ett allmännyttigt och icke-vinstdrivande syfte och anses således mer människonära och lämplig att bedriva välfärdstjänster. I denna pro gradu avhandling undersöks projektorganisering. Intresset är att ta reda på ifall det finns skillnader i ovannämnda verksamhetsformer, beroende på i vilken sorts miljö den är organiserad i. Det huvudsakliga syftet är att studera ifall det finns olikheter mellan projekt som arbetsform i organisationer som tillhör tredje sektorn, och instanser som tillhör den första sektorn. I den teoretiska referensramen behandlas, med stöd av tidigare forskning och litteratur inom området, hierarkisk styrning och samverkanstyrning. Det klarläggs vilka de huvudsakliga kännetecknen för hierarkisk styrning och samverkanstyrning är. Sedan behandlas den tredje sektorn som en serviceproducerande aktör och hur den förhåller sig till nätverkstänkandet och till samverkanstyrning. Därefter redogörs för projekt som organiseringsform. I den empiriska delen avgränsar avhandlingen till integrationsprojekt och projekt som är riktade till invandrare. Projekt analyseras som är finansierade av den Europeiska unionens strukturfonder och närmare bestämt den Europeiska socialfonden i form av ESF-projekt för programperioden 2007-2013. Som källa används administrationssystemet för EU:s strukturfonder, EURA 2007. En jämförande kvalitativ analys utförs mellan integrationsprojekt som är kommunalt organiserade och projekt som är ideellt organiserade. Projektorganiseringen undersöks och ifall dessa skiljer sig beroende på om de är organiserade av den första eller den tredje sektorn. Arbetsformerna analyseras utifrån de förväntningar som finns för ett samverkansstyrande och ett hierarkiskt styrt handlingssätt. I undersökningen framgick det att de organisationer som tillhörde den tredje sektorn arbetade med starkare inslag av samverkanstyrning än vad de organisationer som tillhörde den första sektorn gjorde. Första sektorn hade även inslag av samverkanstyrning, men där inslag av hierarkisk styrning ändå fanns med starkare än i den tredje sektorn. Man kan konstatera att det finns skillnader mellan hur dessa två sektorer arbetar. Den tredje sektorn har mer inslag av samverkanstyrning i sitt arbetssätt. Det har även den första sektorn, men inte i lika stor grad som den tredje sektorn. Den första sektorn arbetar även oftare enligt en hierarkisk styrning, än vad den tredje sektorn gör. Utgående från avhandlingens empiri och analys kan man konstatera att tredje sektorn organisationer lämpar sig bättre för projektorganisering än den första sektorn