Fritt foderval innebär att hönsen själva får välja mellan olika fodermedel och på så sätt komponera sin kost. Artikeln bygger på en mastersuppsats från Helsingfors universitet. Det experimentella arbetet som beskrivs är utfört vid Ekhaga försöksgård, SLU

Rehnström, Katarina

Swedish

Organic Eprints

14FORSKNINGSNYTT • Nr 1 • 1999Det har funnits ett intresse för fritt foder-val sedan början av decenniet och i fleraförsök har framkommit att både kyck-lingar och värphöns kan själva välja enbalanserad diet då de erbjuds olika fo-dermedel. Däremot finns det endast fåförsök som gjorts med höns på golv samtsådana försök där djuren erbjudits enstörre skala av olika fodermedel. Erfaren-heter från SLU (Sveriges lantbruksuni-versitet) i Uppsala på Ekhaga försöks-gård visar att höns själva kan välja ettnäringsrikt och KRAV-godkänt närings-intag då de erbjuds fritt foderval. Model-len fritt foderval har testats på såväl hy-brider som rashöns och korsningar mel-lan dessa. Försöken omfattar 120-350värphöns per år fördelade i grupper medca 35 djur. Vete, havre, fiskmjöl, ärtkrossoch snäckskal är den meny som prövatsmest.När är åldern inne?En viktig fråga som uppstår då man star-tar med fritt foderval är när kycklingarnaklarar av en övergång till fritt fodervalfrån fullfoderutfodring. En del ekolo-giska äggproducenter önskar starta medkonventionellt utfodrade buruppföddaunghöns. Hur klarar dessa övergångentill fritt foderval? På Ekhaga försöksgårdgjordes våren 1997 ett försök där manville se hur kycklingar kontra burupp-födda unghöns klarar övergång till frittfoderval utan fullfoder. Det var också avintresse att få veta vilka foderslag dju-ren väljer vid övergångstidpunkten. Manville också se om äldre höns som redanvar vana vid att själva välja sitt foder på-verkade kycklingarnas och unghönsensbeteende.Försöket var indelat i två delar. Experi-ment 1 utfördes med 167 kycklingar avfyra olika märken (raser, hybrider etc.):Isa Brown, Dekalb, LSL och Hisex. Kyck-lingarnas ålder vid försökets början varfem och sju veckor. Experiment 2 utför-des med 201 konventionellt burupp-födda unghöns av märket Dekalb. Ung-hönsens ålder vid försökets början var16 veckor. De olika foderslagen varieradei en viss mån under försökets lopp menhuvudsakligen bestod dieten i de bådaexperimenten av vete (hel), havre (kros-sad eller hel), fullfoder, fiskmjöl, snäck-skal och ensilage/bete.Vad väljer djuren?Det finns många faktorer som spelar invid hönsens val av foder. Fodrets smak,utseende och färg påverkar foderintaget.Temperatur, motion och miljön påverkarockså foderintaget. Även träning och in-lärning samt sociala faktorer spelar enviktig roll. Så som också konstaterats iandra försök gjorda med fritt fodervalväljer olika grupper att äta väldigt olikamängder av samma foder (tabell 1). Ty-värr är det svårt att på basen av dettaförsök säga om de inlärda hönsen påver-kade fodervalet hos de övriga individer-na. Däremot påverkade de inlärda hön-sen och tupparna synbart det övriga be-teendet hos försöksdjuren. I båda expe-rimenten kunde man se en skillnad vidutnyttjande av rastgårdar och sittpinnarhos de grupper som haft inlärda tupparoch höns med i gruppen. Djuren börjadetidigare utnyttja sittpinnar och det fannsfärre individer som satt i värpreden ochpå golvet i de grupper som hade inlärdahöns bland sig.Hur klarade kycklingarnaoch unghönsen sig?Speciellt kycklingarna klarade det friafodervalet bra. Djuren i de olika grup-perna växte jämnt och till och med snab-bare än normerna uppger (Figur 1). Dettakan delvis bero på att själva försöksför-hållandena varit optimala för kyckling-arna med små grupper och individuellskötsel. Det anses allmänt att livkyck-lingar skall växa relativt långsamt för attbli hållbara. Den snabba tillväxten visarKycklingarna klarar fodervaletI naturen måste hönan kunna välja mellan många olika foderslag vars samman-sättning och näringsinnehåll varierar. Utfodringen i den konventionella hönshus-hållningen har sedan en längre tid baserat sig på att erbjuda djuren enbart ettfabriksframställt fullfoder. Det ekologiska lantbrukets målsättning om naturligtbeteende för djuren och en hög andel hemmaproducerat foder talar för ett alternativtill konventionell utfodring. Fritt foderval innebär att hönsen själva får välja mel-lan olika fodermedel och på så sätt komponera sin kost. Artikeln bygger på enMastersuppsats från Helsingfors universitet. Det experimentella arbetet som be-skrivs är utfört vid Ekhaga försöksgård, SLU.Tabell 1. Foderval räknat i % av total-fodret (medeltal för alla grupperunder hela försöket)kycklingar unghönsvete 27-85 51-77fullfoder 18-42 20-33havre 9-41(4-6) 2-8fiskmjöl 5-12 5-23snäckskal 0,7 0,7-5,415FORSKNINGSNYTT • Nr 1 • 1999perna varierade värpningsprocenten viddenna tidpunkt mellan 75-89 %. Omsvackorna i äggproduktionen eller denlångsamt stigande värpkurvan beroddepå foderombyten är svårt att säga. Dju-ren började värpa ungefär vid sammatidpunkt som fullfodret togs bort från detfria fodervalet. Foderbytet borde even-tuellt ha gjorts vid en tidigare tidpunktså att djuren haft god tid att vänja sig förevärpningen började.Det går alltså som ekologisk äggpro-ducent att skaffa buruppfödda unghönsoch gå över till fritt foderval. Det är dockstora förändringar för djur som vuxitupp i burar och utfodrats med fullfoderatt hamna på golv och själva lära sigkomponera sin diet så nära värpningensbörjan.  Med tanke på både produktionoch djurens välbefinnande bör nog enekologisk värphönshållning starta i godtid före djuren blir könsmogna.att kycklingarna kunnat näringsförsörjasig mycket bra på fritt foderval, men kan-ske rent av alltför bra med tanke på håll-barhet. Vid tidpunkten då fullfodret togsbort från kycklingarnas meny var djurenmellan 11 och 13 veckor gamla. Det synsingen svacka i tillväxtkurvorna vid den-na tidpunkt och på basen av detta för-sök kan sägas att djuren vid denna åldersjälva kan välja sin diet och inte längrebehöver fullfoder. nKatarina RehnströmBiodynamiska föreningenNylandsgatan 25 AFIN-00120 HELSINGFORSTel: +358 (0)9 644 160E-post: info@biodyn.fiUnghönsen klarade sig inte lika bra somkycklingarna. Äggproduktionen komigång då djuren var 19 veckor vilket kankonstateras vara normalt. Värpningskur-van steg till en början bra hos alla grup-perna men stigningen var inte lika jämnsom den ideala värpningskurvan hosDekalb-höns (figur 2). Vid den 26:e för-söksveckan var ingen av försöksgrupper-na uppe vid den rekomenderade värp-ningsprocenten 92,5 %. I försöksgrup-LitteraturCiszuk, P. & Charpentier, L. 1996.Frittfoderval i enkla hus – Framtidenshönsskötsel?  Nr. 5 1996.Forskningsnytt om økologisklandbruk i Norden.Emmans, G.C. 1978. Free- choicefeeding of laying poultry. In:Recent advances of animalnutrition 1978. Ed by Haresign,W. & Lewis, D.Rehnström, K. 1998. Fritt foderval viduppfödning av värphöns-kycklingar i ekologiskt lantbruk –betydelsen av djurens ålder ochinlärningsmöjligheter. M.sci.Helsingfors universitetKatarina Rehnström arbetar numera sområdgivare vid Biodynamiska föreningen iFinland.Figur 2.Unghönsensvärpningsprocenträknat sommedeltal för allaförsöksgrupper.100 –90 –80 –70 –60 –50 –40 –30 –20 –10 –0 –19 20 21 22 23 24 25värpningsprocentveckorMedeltalRekommend.produktionFigur 1.Kycklingarnas(Isa Brown) till-växt räknat sommedeltal för allaförsöksgrupper.1600 –1400 –1200 –1000 –800 –600 –400 –200 –0 –vikt/kgålder/veckor7 8 91 01 11 21 3 1 41 5MedeltalRekommen-derad vikt

Kycklingarna klarar fodervalet

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Organic Eprints