Verksamhetsanalys vid envårdcentral – effekter av ökade personalresurser

Landstingets besparingsåtgärder har försämrat möjligheten till vård för ett människor. Indragningen av läkartjänster och nedläggning av vårdcentraler genomgående problem för hela landet.En verksamhetsanalys är utförd på en vårdcentral där problemet är att både läkarsamt distriktsskötersketjänst är vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsområdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist på patienttider. Från mars respektive april månad har tjänsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete är att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsättandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden är dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrändhet proaktivt eller reaktivt arbetssätt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förändringen. Resultatet är att situationen förbättrades märkbart på flera punkter efter resurstillförseln, men den är ännu inte acceptabel.* Trycket i telefonbokningen och väntetiderna för en planerad tid är fortfarande oacceptabla i förhållande till verksamhetens mål, personalens arbetsmiljö patienternas rätt till vård. * Administrationsarbetet upptar oproportionerligt stor tid och torde kunna omfördelas inom befintlig personalstyrka, där läkarsekreterarna kan stor potential. * Riskerna för utbrändhet anses ha minskat, både för läkarna och distriktssköterskorna, vilka nu har fler tider att erbjuda patienterna. * Arbetet kan utföras på ett mer proaktivt sätt efter förändringen

Verksamhetsanalys vid envårdcentral – effekter av ökade personalresurser

Landstingets besparingsåtgärder har försämrat möjligheten till vård för ett människor. Indragningen av läkartjänster och nedläggning av vårdcentraler genomgående problem för hela landet.En verksamhetsanalys är utförd på en vårdcentral där problemet är att både läkarsamt distriktsskötersketjänst är vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsområdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist på patienttider. Från mars respektive april månad har tjänsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete är att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsättandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden är dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrändhet proaktivt eller reaktivt arbetssätt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förändringen. Resultatet är att situationen förbättrades märkbart på flera punkter efter resurstillförseln, men den är ännu inte acceptabel.* Trycket i telefonbokningen och väntetiderna för en planerad tid är fortfarande oacceptabla i förhållande till verksamhetens mål, personalens arbetsmiljö patienternas rätt till vård. * Administrationsarbetet upptar oproportionerligt stor tid och torde kunna omfördelas inom befintlig personalstyrka, där läkarsekreterarna kan stor potential. * Riskerna för utbrändhet anses ha minskat, både för läkarna och distriktssköterskorna, vilka nu har fler tider att erbjuda patienterna. * Arbetet kan utföras på ett mer proaktivt sätt efter förändringen

Regulation of nuclear translocation of nuclear factor-kappaB relA: evidence for complex dynamics at the single-cell level.

We have analysed activation of nuclear factor-kappaB (NF-kappaB) in response to interleukin-1 (IL-1) in human fibroblasts by tracking intracellular distribution and levels of endogenous relA, NF-kappaB1 and inhibitor of kappaB (I-kappaB) alpha using semi-quantitative confocal microscopy. Nuclear translocation of endogenous relA correlated with I-kappaBalpha degradation during stimulation with IL-1, whereas no effects were seen on levels or localization of NF-kappaB1. During pathway activation, relA was transported up a concentration gradient, resulting in a 3-4-fold increase in nuclear levels, but without any significant decrease in cytoplasmic concentration. IL-1 stimulation caused translocation of only 20% of the relA, but resulted in degradation of up to 70% of the cytoplasmic I-kappaBalpha. RelA nuclear translocation in fibroblasts correlated with DNA-binding activity measured by electrophoretic mobility shift assay (EMSA), both with respect to kinetics and IL-1 concentration-dependence. Clonal populations of cells demonstrated a marked degree of heterogeneity in the response to IL-1. The single-cell assay revealed the presence of responder and non-responder subpopulations, with an enhanced proportion of responder cells, and prolonged responses at higher concentrations of IL-1. Comparing different cell types demonstrated that whereas HepG2 cells, as fibroblasts, showed good correlation between nuclear translocation of relA and activation of DNA binding by relA-containing dimers, EL4 thymoma cells showed no effect on relA localization, even during induction of significant levels NF-kappaB activity, as measured by EMSA. The analysis shows that stimulation by IL-1 results in transient perturbation of the NF-kappaB system, which cycles between the resting and active states with net redistribution of a minor proportion of its DNA-binding component. In addition, it demonstrates significant cell-to-cell variations, as well as cell-type-specific differences in net relA nuclear transport in response to stimuli. The data are consistent with NF-kappaB constituting a dynamic and versatile system, regulated to a significant degree by binary events involving bidirectional trafficking between the cytoplasmic and nuclear compartments during pathway activation