Håller grannspråken ihop svensklärarna? : Undervisning i övriga nordiska språk på lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts.  Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska.  Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen.  Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen.

Håller grannspråken ihop svensklärarna? : Undervisning i övriga nordiska språk på lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts.  Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska.  Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen.  Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen.

Cardiovascular patterns associated with appetitive and defensive activation during affective picture viewing

Descriptors: cardiovascular patterns, emotion, affective pictures In this study we assessed blood pressure (BP), heart rate (HR), stroke volume (SV), cardiac output (CO), and total peripheral resistance (TPR) in response to 13 picture series in 18 men and 19 women in order to investigate their hemodynamic responses associated with activation of the appetitive and defensive motivational systems underlying emotional experience. Skin conductance level (SCL) was also recorded. BP and SV increased with increasing self-rated arousal both for appetitive and defensive activation, whereas HR decelerated more in response to negative than positive and neutral pictures. TPR showed a general increase from baseline to picture processing but was unrelated to self-rated valence and arousal. These findings suggest that affective modulation of the cardiovascular response to affective pictures is primarily myocardial. The observed response pattern is consistent with a configuration of cardiac sympathetic-parasympathetic coactivation. The relationships between self-reported arousal, BP and SV were mainly exhibited by men suggesting that increases in the sympathetic inotropic effect to the heart with increasing self-rated arousal might be larger in men than in women. In contrast, SCL covaried positively with self-rated arousal both in men and women. This suggests that sex differences in the affective modulation of the responses to pictures may be restricted to specific cardiovascular parameters and support the contention that the sympathetic nervous system does not discharge as a whole