Till Syrien och tillbaka : en kvalitativ studie om unga vuxnas resor till Syrien, deras livssituationer, behov och möten med myndigheter efter hemkomsten

Syftet med min avhandling är att utifrån teoribildningen om sociala representationer söka förståelse för hurudana självrepresentationer unga muslimer som rest till Syrien under konflikten och återvänt har av sig själva samt hur de upplever att de positioneras av omvärlden. Jag är även intresserad av hurdana behov de anser sig själva ha efter hemkomsten. Vidare granskar jag hur aktörer inom Finlands Exit-verksamhet ser på de unga vuxna samt hurudana behov de professionella uppfattar att dessa unga har. Avhandlingen avser redogöra för eventuella skillnader och likheter mellan de ovannämnda gruppernas uppfattningar samt diskutera möjliga konsekvenser av dessa i kontexten politiska åtgärder mot radikalisering och terrorism. I dagens läge är forskningsfältet gällande Syrienresenärer bristfälligt, trots ständigt pågående diskussioner gällande myndighetsåtgärder och stödtjänster för återvändande Syrienresenärer. Därmed är syftet att bidra med kunskap inom socialt arbete gällande återvändande Syrienresenärers livssituationer och behov av stöd. Som datainsamlingsmetod valde jag kvalitativ intervju. Fyra intervjuer gjordes med professionella involverade i Finlands Exit-verksamhet. Därtill intervjuade jag tre unga vuxna som återvänt från Syrien till Finland och en ung vuxen som fortfarande befann sig i Syrien. Av de fyra professionella som jag intervjuat till min studie arbetar tre personer inom den tredje sektorn och en för finska myndigheter. De unga vuxna jag intervjuat har alla finländskt medborgarskap, gruppen består av både män och kvinnor och samtliga är muslimer, en del berättar att de börjat praktisera religionen först i tonåren eller vuxen ålder. Alla de unga vuxna jag intervjuat har tillbringat kortare eller längre tider i Syrien. Studien visar att de personer som intervjuats rest med intentioner att hjälpa de lidande i Syrien genom humanitär hjälpverksamhet. En del av de unga vuxna var beredda att delta i militär krigsföring mot Bashar al-Assads regeringsstyrkor inför resan till Syrien, men deltog aldrig i strider på plats. De huvudsakliga motiven bakom samtliga informanters resor till Syrien verkar ha varit ett starkt medkännande med lidande muslimer samt upplevelser av ett hårt samhällsklimat, känsla av utanförskap och islamofobi i hemlandet Finland. De centrala teman som framträdde i de unga vuxnas berättelser om tiden efter hemkomsten var upplevelser av behov, möten med myndigheter, vikten av kulturell och religiös förståelse, vikten av rätt terminologi, upplevelser av skam samt konstruktionen av en positiv själv-identitet. Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att den mediala och samhälleliga representation av Syrienresenärer upplevs som ensidig, stigmatiserande, felaktigt vinklad och en stereotyperad syn på Syrienresenärer som kriminella, potentiella terrorister och dehumaniserade individer. Syrienresenärer kategoriseras som ”den Andra”, en representation som både de unga och de professionella tar tydligt avstånd från. De unga vuxna positionerar sig genom sina tal som vanliga unga vuxna i förhållande till representationen om unga Syrienresenärer som hot mot samhällets säkerhet och som riskindivider. De positionerar sig som individer med mångfacetterade motiv bakom sina resor, i motsats till den upplevda ensidiga och misstolkade framställningen av dem som ett kollektiv av radikala och kriminella individer. På basen av de unga vuxnas berättelser kan man dra slutsatsen att alla återvändande Syrienresenärer inte behöver stödåtgärder efter hemkomsten. Dock kan man konstatera att en del av de återvändande kan befinna sig i en extra sårbar situation vid hemkomsten. De största behoven bland återvändande ungdomar efter hemkomsten framträder dock som behov av ett gott och neutralt bemötande från myndigheter, oavsett personens bakgrund och eventuella brottsutredningar. Behovet av praktisk hjälp och handledning framträder även som en vital del för en del av de återvändande. En del av de professionella motiverar stödåtgärderna för unga efter hemkomsten med en minimering av säkerhetsrisk, en representation om unga återvändande förankrade i en riskdiskurs, vilket de unga i sin tur tydligt tar avstånd från i sina uttalanden

Tänja på reglerna i LAS - På vilka sätt kan en arbetsgivare utnyttja sin arbetsledningsrätt för att kunna välja vem som ska sägas upp?

Lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, tillkom bland annat i syfte att skydda arbetstagaren mot uppsägning. Vid första anblick förefaller lagen vara svår för arbetsgivaren att kringgå. Verkligheten är dock en annan, eftersom det finns ett antal kryphål i LAS som arbetsgivaren bland annat med hjälp av sin arbetsledningsrätt kan utnyttja för att kunna välja vem som ska sägas upp. Då uppsägningar som hänför sig till arbetsbrist är något som vanligtvis godtas av Arbetsdomstolen går domstolen inte djupare in på arbetsgivarens motiv eller val av var denne vill placera arbetsbristen. Därmed är omorganisation och driftsinskränkning effektiva tillvägagångssätt för att arbetsgivaren ska kunna säga upp utvalda arbetstagare, även om uppsägningarna i verkligheten grundas på anledningar som kan hänföras till arbetstagaren personligen. Med omorganisation som utgångspunkt kan arbetsgivaren genomföra omplaceringar och ändra kompetenskraven för olika befattningar. Omplaceringar kan ske till lediga befattningar i hela verksamheten för att få rätt man på rätt plats, men även inom turordningskretsar där arbetsgivaren själv har möjlighet välja vilken krets som ska drabbas av arbetsbristen. Oattraktiva omplaceringserbjudanden som arbetstagaren tackar nej till, och nyanställning innan till exempel en driftsinkräkning, medför att omplaceringsskyldigheten är uppfylld och att arbetstagare kan sägas upp. Arbetsgivaren kan även utnyttja reglerna om företrädesrätt till återanställning, bland annat i syfte att en mindre önskvärd arbetstagares företrädesrätt ska hinna passera och därmed gå förlorad. För att säga upp en arbetstagare kan arbetsgivaren också använda sig av provocerad uppsägning, ett förfarande som är svårt för den uppsagda att bevisa. Vidare kan arbetsgivaren utnyttja vilka faktorer som styr turordningen i avtalsturlistan, något som är mycket svårt för arbetstagaren att ogiltigförklara

Using story-based methodologies to explore physics identities:How do moments add up to a life in physics?

[This paper is part of the Focused Collection on Qualitative Methods in PER: A Critical Examination.] This article details methodologies employed to enable sharing and coconstructing the stories of three women’s lives in physics. The first case explores the usefulness of timeline interviewing, where participants narrate episodes that are coconstructed with the researcher as meaningful over time. We illustrate this method in the case of a mature student in Sweden from a working-class background who shared moments that added up to a life outside of physics and then a sharp turn into physics later in life. The second case explores life-history interviewing using a narrative-inquiry approach and deep relationship building which enabled the coconstruction of stories of experiences over time. These moments are coconstructed with the researcher and analyzed using an intersectionality lens to yield a story depicting the transnational experiences of a woman of color moving across various European contexts into the North American physics context. The final case is of a first-generation Canadian woman of color who shared her navigations of in and out of school physics via a method known as the “Rivers of Life.” Using this method, the participant narrates their experiences with physics as a river, using metaphorical tools like rafts, rocks, rapids, tributaries to discuss various moments described as twists and turns over time that together amount to a life in physics. We discuss the value of different approaches to coconstructing narratives with participants and, in particular, the need for this kind of research in physics contexts

Nanoscopic and Photonic Ultrastructural Characterization of Two Distinct Insulin Amyloid States

Two different conformational isoforms or amyloid strains of insulin with different cytotoxic capacity have been described previously. Herein these filamentous and fibrillar amyloid states of insulin were investigated using biophysical and spectroscopic techniques in combination with luminescent conjugated oligothiophenes (LCO). This new class of fluorescent probes has a well defined molecular structure with a distinct number of thiophene units that can adopt different dihedral angles depending on its binding site to an amyloid structure. Based on data from surface charge, hydrophobicity, fluorescence spectroscopy and imaging, along with atomic force microscopy (AFM), we deduce the ultrastructure and fluorescent properties of LCO stained insulin fibrils and filaments. Combined total internal reflection fluorescence microscopy (TIRFM) and AFM revealed rigid linear fibrous assemblies of fibrils whereas filaments showed a short curvilinear morphology which assemble into cloudy deposits. All studied LCOs bound to the filaments afforded more blue-shifted excitation and emission spectra in contrast to those corresponding to the fibril indicating a different LCO binding site, which was also supported by less efficient hydrophobic probe binding. Taken together, the multi-tool approach used here indicates the power of ultrastructure identification applying AFM together with LCO fluorescence interrogation, including TIRFM, to resolve structural differences between amyloid states

Amyloid polymorphisms constitute distinct clouds of conformational variants in different etiological subtypes of Alzheimer's disease

The molecular architecture of amyloids formed in vivo can be interrogated using luminescent conjugated oligothiophenes (LCOs), a unique class of amyloid dyes. When bound to amyloid, LCOs yield fluorescence emission spectra that reflect the 3D structure of the protein aggregates. Given that synthetic amyloid-β peptide (Aβ) has been shown to adopt distinct structural conformations with different biological activities, we asked whether Aβ can assume structurally and functionally distinct conformations within the brain. To this end, we analyzed the LCO-stained cores of β-amyloid plaques in postmortem tissue sections from frontal, temporal, and occipital neocortices in 40 cases of familial Alzheimer's disease (AD) or sporadic (idiopathic) AD (sAD). The spectral attributes of LCO-bound plaques varied markedly in the brain, but the mean spectral properties of the amyloid cores were generally similar in all three cortical regions of individual patients. Remarkably, the LCO amyloid spectra differed significantly among some of the familial and sAD subtypes, and between typical patients with sAD and those with posterior cortical atrophy AD. Neither the amount of Aβ nor its protease resistance correlated with LCO spectral properties. LCO spectral amyloid phenotypes could be partially conveyed to Aβ plaques induced by experimental transmission in a mouse model. These findings indicate that polymorphic Aβ-amyloid deposits within the brain cluster as clouds of conformational variants in different AD cases. Heterogeneity in the molecular architecture of pathogenic Aβ among individuals and in etiologically distinct subtypes of AD justifies further studies to assess putative links between Aβ conformation and clinical phenotype

Atypical Development of Attentional Control Associates with Later Adaptive Functioning, Autism and ADHD Traits

Funder: H2020 European Research Council; doi: http://dx.doi.org/10.13039/100010663Funder: Research Foundation FlandersFunder: Universiteit Gent; doi: http://dx.doi.org/10.13039/501100004385Funder: Marguerite-Marie DelacroixFunder: Autistica; doi: http://dx.doi.org/10.13039/100011706Funder: Riksbankens Jubileumsfond; doi: http://dx.doi.org/10.13039/501100004472; Grant(s): NHS14-1802:1Funder: K.F. Hein FondsFunder: Scott Family Junior Research FellowshipAbstract: Autism is frequently associated with difficulties with top-down attentional control, which impact on individuals’ mental health and quality of life. The developmental processes involved in these attentional difficulties are not well understood. Using a data-driven approach, 2 samples (N = 294 and 412) of infants at elevated and typical likelihood of autism were grouped according to profiles of parent report of attention at 10, 15 and 25 months. In contrast to the normative profile of increases in attentional control scores between infancy and toddlerhood, a minority (7–9%) showed plateauing attentional control scores between 10 and 25 months. Consistent with pre-registered hypotheses, plateaued growth of attentional control was associated with elevated autism and ADHD traits, and lower adaptive functioning at age 3 years

”Hen är ute, det är bra. Eller ja, kanske lite bra?” : En fallstudie om barns agerande gentemot de sociala lekreglerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn agerar i leken, med fokus på de sociala lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Jag vill i denna studie se i vilken grad de sociala lekreglerna synliggörs i en förskolegrupp, samt hur det kan påverka den aktuella leken. För att undersöka detta användes tre frågeställningar: Vilka beteenden syns i leken? Hur följer de olika beteenden på varandra? Hur är olika beteenden kopplade till olika barn? Detta är en fallstudie som fokuserar på en barngrupp inom en förskola. Strukturerade observationer med hjälp av ett observationsschema är gjorda under barnens fria fantasilek. Totalt observerades 13 barn i fem-årsåldern under fem olika lekar. Teoretiska utgångspunkter är i Batesons och Knutsdotter Olofssons kommunikationsteoretiska forskning, som ser leken som ett förhållningssätt baserad på leksignaler och metakommunikation.   Resultaten visar sekvenser där barn agerar utefter de sociala lekreglerna, samt sekvenser när barnen visar mindre förståelse för hur de ska agera. Ofta skedde sekvenser av båda förhållningssätten inom samma lek. Där brott mot lekreglerna gick att utläsa, fanns det ofta konflikter och avbrytanden av leken tätt intill. Brott mot en lekregel, ledde även oftast till brott mot de andra lekreglerna. Resultatet visade att konflikter, beteenden där barnen dominerade regelbestämmandet och samarbeten hade hög frekvens inom de observerade lekarna. Medan beteenden där barnen utvecklade regler under diskussion, nekade regler och lämnade leken hade lägst antal registreringar. Barnen visade mer förståelse för lekreglerna när det var mindre deltagande i leken, samt hamnade ofta i konflikter när andra barn sökte tillträde till leken. Resultaten visade även att barn har en tendens att inta olika roller när det kommer till regelbestämmandet i leken, där vissa barn i högre frekvens var dominerande och vissa valde att vara passiva. Dessa roller kunde även synliggöras vid flera av lekarna. Vid oförståelse för varandras perspektiv, kunde maktkamper bryta ut som riskerade att förstöra den aktuella leken. Kommunikationen var avgörande för lekens utveckling, och en aktiv dialog behövdes mellan de deltagande för att leken skulle fortlöpa.

”Hen är ute, det är bra. Eller ja, kanske lite bra?” : En fallstudie om barns agerande gentemot de sociala lekreglerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn agerar i leken, med fokus på de sociala lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Jag vill i denna studie se i vilken grad de sociala lekreglerna synliggörs i en förskolegrupp, samt hur det kan påverka den aktuella leken. För att undersöka detta användes tre frågeställningar: Vilka beteenden syns i leken? Hur följer de olika beteenden på varandra? Hur är olika beteenden kopplade till olika barn? Detta är en fallstudie som fokuserar på en barngrupp inom en förskola. Strukturerade observationer med hjälp av ett observationsschema är gjorda under barnens fria fantasilek. Totalt observerades 13 barn i fem-årsåldern under fem olika lekar. Teoretiska utgångspunkter är i Batesons och Knutsdotter Olofssons kommunikationsteoretiska forskning, som ser leken som ett förhållningssätt baserad på leksignaler och metakommunikation.   Resultaten visar sekvenser där barn agerar utefter de sociala lekreglerna, samt sekvenser när barnen visar mindre förståelse för hur de ska agera. Ofta skedde sekvenser av båda förhållningssätten inom samma lek. Där brott mot lekreglerna gick att utläsa, fanns det ofta konflikter och avbrytanden av leken tätt intill. Brott mot en lekregel, ledde även oftast till brott mot de andra lekreglerna. Resultatet visade att konflikter, beteenden där barnen dominerade regelbestämmandet och samarbeten hade hög frekvens inom de observerade lekarna. Medan beteenden där barnen utvecklade regler under diskussion, nekade regler och lämnade leken hade lägst antal registreringar. Barnen visade mer förståelse för lekreglerna när det var mindre deltagande i leken, samt hamnade ofta i konflikter när andra barn sökte tillträde till leken. Resultaten visade även att barn har en tendens att inta olika roller när det kommer till regelbestämmandet i leken, där vissa barn i högre frekvens var dominerande och vissa valde att vara passiva. Dessa roller kunde även synliggöras vid flera av lekarna. Vid oförståelse för varandras perspektiv, kunde maktkamper bryta ut som riskerade att förstöra den aktuella leken. Kommunikationen var avgörande för lekens utveckling, och en aktiv dialog behövdes mellan de deltagande för att leken skulle fortlöpa.

Visualisera meningsfull avfallsåterkoppling till större livsmedelsbutiker för att främja hållbar utveckling

The role of the food retailer within sustainable consumption and production has been described as essential in the food production chain, with the possibility of affecting both producers and consumers to make greener choices. Logistic operations happening in the store are also important to ensure sustainable development, such as recycling. In the Swedish food retailer chain Coop, statistics on waste management in stores have been established recently, but are not communicated back to the stores. HCI have been used previously to provide environmental feedback, for example through persuasive technologies. This thesis set out to investigate how waste data can be presented to store managers and employees in a meaningful way, how this can contribute to sustainable development and provide motivation to improve the source sorting practice. Nine contextual interviews were conducted with a central facilities manager, store managers, employees and a representative from the waste collection company. Two mockups of web visualizations and two scenarios of interactive installations were designed and evaluated in two stores. Interviews highlighted the (lack of) knowledge, the economic compared to the environmental incentive for recycling and current feedback and comparisons. The design mockups were appreciated for the economic information and information provided, but scenarios being too interactive were discarded as too verbose. Resulting concepts are discussed in relation to interviews and evaluation feedback while emphasizing a holistic perspective on the practice of recycling. Using economic incentives through feedback to motivate sustainable development can facilitate recycling in stores for store managers, while other incentives may be used for employees. The potential use of environmental incentives should be further investigated. Mockups need further iterative development and more knowledge should be gathered on regular employees in future work.Inom området Hållbar konsumtion och produktion har livsmedelsbutikens roll beskrivits som kritisk i matproduktionskedjan, då möjligheten finns att både påverka producenter och konsumenter att göra miljövänligare val. Logistiska processer i butiken är också viktiga för att säkerställa hållbar utveckling, exempelvis i form av återvinning. I den svenska livsmedelskedjan Coop har ett avtal som genererar avfallsstatistik nyligen implementerats, där statistiken ännu inte presenteras tillbaks till butikerna. MDI har tidigare använts för att presentera återkoppling i form av hållbarhet, exempelvis genom så kallade ”persuasive technologies”. Denna uppsats syftar till att utforska hur avfallsdata kan presenteras till butikschefer och anställda på ett meningsfullt sätt, hur detta kan bidra till hållbar utveckling samt motivera till att förbättra avfallssorteringspraktiken. Nio kontextuella intervjuer genomfördes med en fastighetschef, butikschefer, anställda samt en representant från avfallshanteringsföretaget. Två mockups av webbvisualiseringar och två scenarios för interaktiva prototyper designades och utvärderades i två butiker. Intervjuerna belyste teman som (bristen på) kunskap, ekonomi- jämfört med miljöincitament att källsortera samt nuvarande återkoppling och jämförelser. Designmockupsen uppskattades för sin ekonomiska information och övriga data, dock beskrevs ett interaktivt scenario som orealistiskt på grund av sin komplexitet. De resulterande skisserna och mockupsen diskuteras i relation till intervjuer och återkoppling från utvärderingen samtidigt som vikten av ett holistiskt perspektiv på återvinningspraktiken understryks. Att använda ekonomiska incitament genom återkoppling för att motivera hållbar utveckling kan underlätta återvinning i butiker för butikschefer, medan andra incitament kan behövas för anställda. Den möjliga användningen av miljöincitament bör vidare utforskas. Mockupsen behöver vidare iterativ utveckling och mer kunskap eftersöks kring anställdas relation till källsortering i framtida studier.