17 research outputs found

    Perspektiv på Åbo stads klimathistoria

    Get PDF
    Under 1700-talet började man på flera stället i Europa göra meteorologiska observationer, så även i Åbo. En av de första som i Åbo observerade vädret och mätte temperaturen var den finländska ekologins fader Pehr Kalm (1716–1779). Det unika med Kalms observationer är att han även valde att sammanställa och publicera dem i landets första tidning, Tidningar Utgifna af et Sällskap i Åbo som började utkomma 1771. Kalms väderöversikter är således de första vädernyheterna som publicerats i Finland.  Genom översikterna kunde tidningens läsare för första gången ta del av systematiskt insamlad kunskap om väder och klimat i Åbos. I den här uppsatsen granskas Kalms översikter i syfte att ge en bild av vädrets variationer i Åbo på 1770- och 80-talen

    Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax

    Get PDF
    I Vänern finns två av världens få kvarvarande bestånd av storvuxen insjölevande Atlantisk lax samt ett antal storvuxna öringstammar. Sedan 1800-talet har omfattande exploatering av lek- och uppväxtområden i tillrinnande vattendrag kraftigt försämrat laxfiskens naturliga förutsättningar, och en majoritet av Vänernområdets ursprungliga laxfiskstammar är idag utdöda. För att kompensera produktionsbortfall orsakade av vattenkraftens utbyggnad pågår sedan länge omfattande odlings- och utsättningsverksamhet baserad på lax och öring med ursprung från Klarälven och Gullspångsälven. I dessa vattendrag förekommer även vild produktion av lax, och där finns också de idag viktigaste uppväxtområdena för sjövandrande vildfödd öring. Klarälvens och Gullspångsälvens lax- och öringstammar anses ha högt bevarandevärde. De utgör samtidigt värdefulla biologiska resurser för fisket. Långvarigt svaga vilda bestånd, en odlingsverksamhet som länge baserade sig på ett lågt antal avelsfiskar, förekomst av stamkorsningar samt genutbyte mellan odlad och vild fisk förväntas ha förändrat stammarnas genetiska sammansättning. Hittills har det emellertid varit oklart hur stora förändringar som ägt rum och hur ”genetiskt ursprungliga” dagens stammar är. I denna rapport presenteras en omfattande genetisk kartläggning av vild och odlad lax och öring av Gullspångs- respektive Klarälvsstam. Genom att jämföra genetisk information (mikrosatellit-DNA) som extraherats från fjällprover insamlade under tidigare decennier med nutida material har det varit möjligt att analysera hur stammarna förändrats. Samma information har även använts för att skatta stammarnas genetiskt effektiva populationsstorlekar samt graden av genflöde och genetisk stamblandning (hybridisering). Resultaten visar att Gullspångsälvens och Klarälvens lax- och öringstammar har förändrats sedan 1960-talet tack vare en kombination av genflöde och slumpmässiga genetiska förändringar orsakade av få föräldrafiskar (s.k. genetisk drift). Trots att förändringarna i flera fall har varit påtagliga återstår ännu tydliga stamskillnader, och det är således befogat att även fortsättningsvis betrakta Vänerstammarna som genetiskt unika och skyddsvärda. Resultaten är samtidigt mycket bekymmersamma. Exempelvis har andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70 %, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6–9 % ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet – en mycket hög nivå. Avslutningsvis ges ett antal rekommendationer som syftar till att skydda och bevara Vänerstammarnas genetiska status mer effektivt än hittills. Ett framgångsrikt framtida bevarandearbete utgör en nödvändighet för den vilda och odlade laxens och öringens långsiktiga produktionsförmåga och fortlevnad, och är därigenom även en grundförutsättning för ett långsiktligt hållbart laxfiske i Vänern

    African hydroclimatic variability during the last 2000 years

    Full text link

    A new climatic periodisation of the Gold and Guinea Coasts in West Africa, 1750-1798 : a reconstruction of the climate during the slave trade era, including an analysis of the climatically facilitated Trans-Atlantic slave trade

    Get PDF
    Avsikten med studien är att producera den första rekonstruktionen av det västafrikanska klimatet mellan 1750 och 1798. Kunskapen om det västafrikanska klimatet före 1800-talet är till dags dato bristfällig, vilket gör det svårare att förstå framtida klimatvariationer. Det är bristen på instrumentell meteorologisk data (temperatur, regnmängd, och lufttryck), vilket i princip bara täcker det senaste århundradet, som är orsaken till att tidigare klimat är bristfälligt kartlagda. Klimatet och miljön är även sådana att proxydata från ’naturens arkiv’ (såsom t.ex. trädringar) har begränsad användning. Således är historiska dokument, främst från gästande kulturer/nationer/intressenter, innehållande deskriptiv information om vädret och klimatet, klimatforskarens viktigaste källa. Genom att använda tidigare, för det här syftet, oanvända källor påvisade den här undersökningen att klimatet i västra Afrika och Guldkusten (Ghana) har ändrats sedan 1700-talet. Monsunregnen var svagare och kortvarigare, speciellt den sekundära regnperioden under hösten var betydligt svagare än idag. Det förekom kraftiga årliga variationer i monsunregnen, men sett ur längre tidsperspektiv utmärktes torrare och blötare perioder. Studien kunde också visa en viss korrelation mellan det globala väderfenomenet El Niño och regnperiodens intensitet längs med kusten. Flera torrperioder sammanföll med tidigare registrerade El Niño sekvenser. Speciellt slutet av 1760-talet påverkades kraftigt av El Niño och även det globala klimatet verkar ha genomgått graftiga förändringar just dessa år. På basis av den nya klimatrekonstruktionen genomfördes också en jämförelse av klimatets inverkan på den transatlantiska slavhandeln från 1750 till 1798, en fråga som historikerna gjort anspelningar på i över 30 år. Utförseln av slavar från västra Afrika var som kraftigast under 1700-talets andra hälft. Analysen visade att slavhandeln delvis tilltog i samband med klimatanomalierna

    På jakt efter det ovanliga. Att använda historiska källor för att rekonstruera klimat

    No full text

    Stefan Collini, Absent Minds: Intellectuals in Britain

    No full text

    Klimatanpassning i Åbo 1700–1827: En fallstudie i hur Åbo anspassades till islossningarna i Aura å

    No full text

    Energimyndighetens tillsynsmetoders inverkan på automation i distributionsnätets mellanspänningsdel

    Get PDF
    Finlands elnät genomgår för närvarande en omstrukturering där förändringstrycket skapas av de gällande klimat- och energimålen, elmarknadslagens krav på hög leveranssäkerhet samt Energimyndighetens tillsynsmetoder. I denna utveckling står nätautomationen i distributionsnätets mellanspänningsdel (1–70 kV) i en nyckelposition i och med att ett elavbrott här kan få ett stort verkningsområde jämfört med ett avbrott i distributionsnätets lågspänningsdel (0,4 kV). Den första delen av examensarbetet består av en kostnadsanalys av automationsinvesteringar i distributionsnätets transformatorkiosker. De verkliga kostnaderna för fem produktpaket har jämförts med tillsynsmetodernas jämförpriser. Kostnadsanalysen antyder att jämförpriserna är ofördelaktiga när det gäller automationskomponenter och att det kan vara svårt för nätinnehavarna att via investeringsincitamentet generera avkastning på automationsåtgärder. I den andra delen av examensarbetet undersöks automation i transformatorkiosker ur ett nätperspektiv. Riktlinjer för automation av mellanspänningsnätet har diskuterats. Inverkan av olika automationsåtgärder på de ekonomiska skadorna av elavbrott har studerats via KAH-beräkningar i ett verkligt nätavsnitt. KAH-värdena har jämförts med kostnadsanalysens värden. Resultatet skapar en helhetsbild av lönsamheten vid automationsåtgärder, från investering, där även tillsynsmetodernas jämförpriser beaktats, till KAH-inbesparingarna som automationen medför.Suomen sähköverkossa on käynnissä uudelleen järjestäminen, jossa muutospaineen aiheuttavat sähkömarkkinalain vaatima toimitusvarmuus, Suomen ympäristö- ja energiapäämäärät sekä Energiaviraston valvontamenetelmät. Tässä kehityksessä keskijännitejakeluverkon (1–70 kV) verkostoautomaatio on avainasemassa, koska sähkökatkos voi aiheuttaa laajemman katkosalueen kuin sähkökatkos pienjännitejakeluverkossa (0,4 kV). Opinnäytetyön ensimmäinen osa koostuu keskijännitejakeluverkon puistomuuntamoiden automaatioinvestointien kustannusanalyysistä. Viiden eri tuotepaketin todellisia kustannuksia on vertailtu valvontamenetelmien yksikköhintoihin. Kustannusanalyysi osoittaa yksikköhintojen olevan epäsuotuisat automaatiokomponenttien kohdalla. Verkonhaltijoilla voi olla vaikeaa saada tuottoa automaatiotoimenpiteistään. Opinnäytetyön toisessa osassa puistomuuntamoiden automaatio tarkastellaan verkkonäkökulmasta. Keskijännitejakeluverkon automaation suuntaviivat on pohdittu. Eri automaatiotoimenpiteiden vaikutus sähkökatkosten taloudelliseen haittaan on tutkittu todellisessa sähköverkon osassa KAH-laskelmien kautta. KAH-arvot on vertailtu kustannusanalyysin arvoihin. Tulokset muodostavat kokonaiskuvan automaatiotoimenpiteiden kannattavuudesta, alkaen investoinnista, jossa myös valvontamenetelmien yksikköhinnat ovat huomioitu, automaation tuomiin KAH-säästöihin.The Finnish power grid is currently experiencing a restructuration, the driving forces being the Electricity Market Act, the national environmental and energy goals as well as the Energy Authority’s regulation methods. In this development, the automation of the medium voltage part (1–70 kV) of the power distribution grid is in key position since a power outage here may cause a big area of influence compared to a power outage in the low voltage part (0,4 kV). The first part of the thesis consists of a cost analysis of automation investments in compact secondary substations of the power distribution grid. The real investment costs have been compared to the regulation methods’ unit prices for five product packages. The cost analysis suggests that the unit prices are unfavourable when it comes to automation components and it may be difficult for distribution system operators to generate return on automation investments. In the second part of the thesis, automation in compact secondary substations has been investigated from a network point of view. Guidelines for automation of the medium voltage part of the power distribution grid have been discussed. The impact of different automation measures on the economic damages of power outages has been studied through KAH calculations in a real power network area. The KAH values have been compared to the values of the cost analysis. The results shape an overall picture of the profitability of automation actions, spanning from investment, where also the unit prices of the regulation methods have been taken into account, to KAH savings brought by the automation measures
    corecore