The Costs of Freely Granting Specific Performance

For thousands of years the migratory birds has travelled across the earth in the same directions and returns to the same places generation through generation. They navigate by the magnetic field of the earth, star constellations, polarized light and through a visual memory of the geological landmarks like the coastlines. After they have made their journey across open sea they need place for resting. Lista is the first outpost after the long distance over the North Sea. Lista Bird Observatory has been in operation since 1989. The bird observatory's premier task is to identify the existence and development of bird populations and to collect quantitative data on bird migration over time. The observatory is strategically located at the flyways for several migration birds. Ever since its establishment all observation data has been recorded and since 1990 the observatory also make standardized bird ringing. In Norway, this material constitutes unique time series for the presence of a large number of bird species. This project answers to the need of appropriate locations for the bird observatory. It creates conditions for a national and an international research and a platform for the Norwegian Ornithological Society. It also gives spaces for environmental education and information where the architecture emphasizes the landscape as well as the bird- and wildlife. Local residents and occasional visitors are given room for recreation and meeting places and the project connects to a Norwegian culture of experience tourism. It underlines the bird observatory's significance and creates a local and regional center for bird watching. The architecture creates a focus and an awareness of the surrounding landscape and alludes to a tradition of vistas but in the same time it offers the visitors to enter and explore the nature. I tusentals år flyttfåglarna har rest över jorden i samma riktningar och återvänder till samma platser generation efter generation. De navigerar genom jordens magnetfält, stjärnbilder, polariserat ljus och genom ett visuellt minne av geografiska landmärken såsom kuststräckor och öar. Efter att de har gjort sin resa över öppet hav behöver de plats för vila. Lista är den första utposten efter den långa resan över Nordsjön. Lista fågelstation har varit verksam sedan 1989. Fågelstationens främsta uppgift är att kartlägga förekomsten och utvecklingen av fågelpopulationer samt att samla in kvantitativ data om flyttfåglar och deras rörelser över tid. Observatoriet är strategiskt beläget vid flyttsträckor för flertalet flyttfåglar. Ända sedan starten har alla observationsdata registrerats och sedan 1990 gör fågelstationen även standardiserade ringmärkning. I Norge utgör detta material unika tidsserier för förekomsten av ett stort antal fågelarter. Detta projekt svarar för behovet av ändamålsenliga lokaler för fågelstation. Det skapar förutsättningar för en nationell och internationell forskning och en plattform för Norsk Ornitologisk Förening. Det ger också utrymmen för miljöutbildning och miljöinformation där arkitekturen betonar landskapet samt fågel-och djurlivet. Lokala invånare och tillfälliga besökare ges rum för rekreation och mötesplatser och projektet ansluter till en norsk kultur av friluftsturism. Det understryker fågelstationens betydelse och skapar ett lokalt och regionalt centrum för fågelskådning. Arkitekturen skapar ett fokus och en medvetenhet om det omgivande landskapet och anspelar på en norsk tradition av vyer men erbjuder på samma gång besökarna att stiga ut i och uppleva naturen

Global Warming and Local Dimming: The Statistical Evidence

Global warming;Dimming;Aerosols;Dynamic panel data

Economic Comparison of Individual Power Sources

V úvodní kapitole této bakalářské práce je popsán historický rozvoj energetických zdrojů u nás i ve světě. V dalších kapitolách se můžeme dočíst o jednotlivých zdrojích elektrické energie, jsou zde rozebrány jak z hlediska ekologického, tak i ekonomického. Porovnáme výrobu a spotřebu elektrické energie v České republice. Dovíme se, z jakých elektrárenských zdrojů vyrábíme nejvíce elektřiny, a které naopak ve výrobě zaostávají. Dále se seznámíme s vývojem cen a spotřeby elektrické energie pro rodinný dům. Jeden z nejzajímavějších bodů této práce je porovnání elektráren z hlediska provozních a investičních nákladů. V posledních kapitolách je shrnutí všech dostupných informací a pohled do nejbližší budoucnosti energetiky.The introductory chapter of this bachelor thesis describes the historical development of energy sources in the Czech Republic and abroad. In the following chapters we can read about individual sources of electric energy, they are discussed here from ecological and economic point of view. We compare the production and consumption of electricity in the Czech Republic. We could find out from which power plants we produce the most electricity, and which in turn are lagging behind in production. Furthermore, we will learn about the progress of prices and electricity consumption for a family house. One of the most interesting points of this thesis is the comparison of power plants in terms of operating and investment costs. In the last chapters, there is a summary of all available information and a view into the nearest future of electric energy.410 - Katedra elektroenergetikyvýborn

Burr Utility

This note proposes the Burr utility function. Burr utility is a flexible two-parameter family that behaves approximately power-like (CRRA) remote from the origin, while exhibiting exponential-like (CARA) features near the origin. It thus avoids the extreme behavior of the power family near the origin. We show how to characterize Burr utility as a special case in the general class of utility functions with non-increasing and convex absolute risk aversion, and non-decreasing and concave relative risk aversion. We further show its connection to the Burr probability distribution. A related class of generalized exponential utility functions is also studied.Cardinal scale;Utility function;Harmonic absolute risk aversion (HARA);Exponential utility;Power utility

Foreword

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling. I EU och Sverige ges redan finansiellt stöd som kan medföra att energinätverk bildas för såväl små och medelstora företag som för stora företag. Det existerar otaliga projektvarianter på energinätverk med olika uppbyggnad och utförande. Kunskapen om dessa nätverk inriktade mot energieffektivisering och energianvändning är begränsad. Arbetets syfte är därför att kartlägga svenska energinätverk för att kunna avgöra om de fungerar väl genom att utvärdera dem från ett samhällsperspektiv. För att identifiera energinätverk skedde insamling av dokument och intervjuer där slumpmässiga val tilläts i form av snöbollsmetoden. En bakomliggande förstudie har också genomförts där 8 energinätverk identifierats, vilka integrerats som en del i arbetets kartläggning. Sammantaget resulterade det i att identifiera 35 nätverksprojekt som kan bestå av enstaka nätverk, flera nätverk eller utgöra etapper för ett enskilt nätverk. De identifierade energinätverken är indelade efter större nätverk samt övriga nätverk som delats in i fyra generella nätverksformer: kluster, industridistrikt, regionala strategiska nätverk och strategiska nätverk samt alternativa nätverksformer för nätverk som inte kunde placeras in. En utvärdering har utförts med hjälp av programteori på det bakomliggande styrmedlet ”Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2013-2014” där det framkom att stödet tillåter en rad olika energinätverk och kan egentligen inte ses som särskilt styrande när det gäller utformning och genomförande av ett energinätverk. Vidare rekommenderas det att en separering görs för samverkansprojekt i form av energinätverk då det kan medföra mer riktade och konkreta energinätverk med tydligare mål och uppföljning. Detta tillåter fortfarande en variation på nätverkens uppbyggnad. Energinätverk med ett effektivt informations- och kunskapsutbyte har potentialen att medföra en innovativ företagsutveckling. Energinätverk utan en offentlig finansiering verkar inte initieras i Sverige. Avsiktsförklaringar eller avtal i de strategiska nätverken tros leda till att konkreta resultat har redovisats för nätverksprojekten i större grad än för de regionala strategiska nätverken. För de större energinätverken rekommenderas en fortsatt branschinriktning eftersom deras energianvändning är mer komplicerad att kartlägga. De övriga energinätverken bör istället prioritera intresserade deltagare som har möjlighet att träffas och sedan branschanpassa om möjligt. Detta då flera nätverksprojekt har vittnat om problem med nätverksbildandet som går ut över projektets genomförande. Vidare framstår skapandet av effektiva energinätverk som en mognadsprocess där flera bakomliggande projekt kan vara en anledning till ett kartlagt nätverksprojekt. Slutligen behövs det forskning på hur deltagande företag ser på energinätverk som ett stödjande och utvecklande styrmedel.The industrial energy use causes carbon emissions that contribute to climate change. Simultaneously within EU and Sweden a competitive industry is pursued. In the aim to achieve both aspects energy efficiency and a reduced energy use is advocated for companies. Although energy efficiency often is cost-effective there exists an energy efficiency gap where cost-effective measures remain unimplemented for different reasons. Energy efficiency networks can in this case be a potential approach for increasing the degree of implementation, resulting in energy efficiency and company development. Financial support is already given from EU and Sweden that could lead to energy efficiency networks, for both small and medium-sized enterprises as well as for large enterprises. There exist numerous projects variations in energy efficiency networks with different structures and designs. The knowledge of these networks aimed towards energy efficiency and energy use is very limited. The aim of this work is therefore to identify Swedish energy efficiency networks in order to determine whether they work well by evaluating them from a public perspective. To identify energy efficiency networks documents where collected and interviews were held in which random selection was allowed in the form of snowball method. An underlying study has previously been carried out in which a number of networks was identified, which are integrated as a part of the work identification. Overall, this resulted in the identification of 35 different networks projects, which may consist of a single network, multiple networks or stages of a single network. The identified energy networks are divided by larger networks and other networks that have been split into four general networks forms cluster, industrial districts, regional strategic networks and strategic networks as well as alternative network forms for the networks that could not be associated. An evaluation has been performed on the underlying policy instrument “Application for financial support to information, education and collaborative projects 2013-2014” which stated that the support allows a wide range of energy efficiency networks and cannot be seen as a particular ruling in the design and implementation of an energy efficiency network. Furthermore it is recommended that a separation is made for collaborative projects in the form of energy efficiency networks in the support system since it would likely lead to more target and specific energy efficiency networks with clearer objectives and follow up. This would still allow a very large variety of network constructions. Energy efficiency networks with an efficient information and knowledge sharing has the potential to make enterprises more innovative. However, energy efficiency networks without an initial public financing does not seem to be initialized spontaneously in Sweden. Letters of intent or agreements in the strategic networks are believed to lead into reports with concrete results unlike for the regional strategic networks with no agreements. For the larger energy efficiency networks there is a point with being branch-specific because their energy use is more complex to audit. The other energy efficiency networks should instead find interested participants primarily. In combination with this, the participants should have the opportunity to meet and later on branch adapt if possible. This is because several network projects have stated problems with network formation that affects the projects. Furthermore, it appears that the creation of an efficient energy efficiency network sometimes is a maturation process in which several underlying projects can be a reason for an identified network project. Finally, we need further research on how the participating enterprises see energy efficiency networks as a supporting and developmental instrument

Watch Out for the Beast: Fear Information and Attentional Bias in Children

Although valenced information about novel animals changes the implicit and explicit fear beliefs of children (Field & Lawson, 2003), how it might lead to anxiety is unknown. One possibility, based on cognitive models of anxiety, is that fear information creates attentional biases similar to those seen in anxiety disorders. Children between 7 and 9 years old were given positive information about 1 novel animal, negative information about another, and no information about the 3rd. A pictorial dot-probe task was used, immediately or with a 24-hr delay, to test for attentional biases to the different animals. The results replicated the finding that fear information changes children's fear beliefs. Regardless of whether there was a delay, children acquired an attentional bias in the left visual field toward the animal about which they held negative beliefs compared to the control animal. These results imply a possible way in which fear information might contribute to acquired fear

Who's afraid of the big bad wolf: a prospective paradigm to test Rachman's indirect pathways in children

Rachman's theory [The conditioning theory of fear insition: a critical examination. Behav. Res. Ther. 15 (1977) 375–387] of fear acquisition suggests that fears and phobias can be acquired through three pathways: direct conditioning, vicarious learning and information/instruction. Although retrospective studies have provided some evidence for these pathways in the development of phobias during childhood [see King, Gullone, & Ollendick, Etiology of childhood phobias: current status of Rachman's three pathway's theory. Behav. Res. Ther. 36 (1998) 297–309 for a review], these studies have relied on long-term past memories of adult phobics or their parents. The current study was aimed towards developing a paradigm in which the plausibility of Rachman's indirect pathways could be investigated prospectively. In Experiment 1, children aged between 7 and 9 were presented with two types of information about novel stimuli (two monsters): video information and verbal information in the form of a story. Fear-related beliefs about the monsters changed significantly as a result of verbal information but not video information. Having established an operational paradigm, Experiment 2 looked at whether the source of verbal information had an effect on changes in fear-beliefs. Using the same paradigm, information about the monsters was provided by either a teacher, an adult stranger or a peer, or no information was given. Again, verbal information significantly changed fear-beliefs, but only when the information came from an adult. The role of information in the acquisition of fear and maintenance of avoidant behaviour is discussed with reference to modern conditioning theories of fear acquisition

"i'm not really afraid of Osama Bin Laden!" fear of terrorism in dutch children

We examined to what extent children in The Netherlands are affected by the threat of terrorism. For this purpose, a sample of school children living in Rotterdam or adjacent satellites (N = 216) completed a fear survey that included a number of terrorism-related items, and were confronted with ambiguous vignettes to measure threat-related interpretation bias. The results demonstrated that although a number of terrorism-related items (i.e., bombing attacks, explosions in a bus or subway) listed high in a ranking of most intense childhood fears, very few children made terrorist-related interpretations of ambiguous situations