Effects of Taurine and Ginkgo biloba Extract on Platelet Aggregation

Effects of the leaf extract Ginkgo biloba, ginkgolides A and B, and the amino acid taurine (2-aminoethane sulfonic acid) on platelet aggregation was studied. All potential anitcoagulants were incubated in day one platelet-rich plasma and subjected to various agonist-induced clotting and tests and other measures of platelet viability. G. biloba extract and its respective ginkgolides had no effect on platelet aggregation in response to ADP and thrombin, while taurine exhibited prolongation of thrombin time (TT) and reduced thrombin-induced aggregation by 10%. Taurine prolonged time of initial clot formation on thrombolestographic tests, but overall clot viability remained unaffected. These data suggest that G. biloba and its active ginkgolides do not inhibit platelet aggregation induced by ADP and thrombin, while taurine mildly inhibits thrombin-induced platelet aggregation. These findings correlate with taurine\u27s osmoregulatory and cryoprotective properties and indicate a role as a hemostasis stabilizer rather than an anticoagulant. Possible mechanism of taurine action is suggested

Prospective association of occupational and leisure-time physical activity with orthostatic blood pressure changes in older adults

\ua9 2023, The Author(s).Orthostatic hypotension (OH) is common in older people. We examined the influence of self-reported occupational-related physical activity (PA) and leisure-time physical exercise (PE) on orthostatic response in a sample of older people over a 2 year period. Supine and orthostatic systolic blood pressure (sBP), diastolic blood pressure (dBP), and mean blood pressure (mBP) were assessed in response to Active Stand (AS) test in 205 older subjects (> 60 years old) at baseline and 2-year follow-up. OH was found in 24 subjects (11.71%) at baseline and 20 subjects (9.76%) after 2 years, with a significant degree of variability in the occurrence of OH after 2 years. Twenty-two subjects who had OH at baseline were free of it after 2 years, two subjects had persistent OH at baseline and after 2 years. After 2 years, adults with occupational PA showed no significant decrease of blood pressure in response to AS test, while lack of undertaking an occupation-related PA was significantly related with a greater decrease in sBP and mBP in response to AS testing in the 1st min. Occupation-related PA and leisure-time-related PE were related to an increase in the response of BP on AS in change between baseline and after 2 years. High between-subjects variance in OH over 2 years was noted. Occupations that involved continuous physical activity and leisure-time physical exercise in middle age were both protective for BP decline on orthostatic stress test within 2 years

Biomarkers of conversion to alpha-synucleinopathy in isolated rapid-eye-movement sleep behaviour disorder

Patients with isolated rapid-eye-movement sleep behaviour disorder (RBD) are commonly regarded as being in the early stages of a progressive neurodegenerative disease involving \u3b1-synuclein pathology, such as Parkinson's disease, dementia with Lewy bodies, or multiple system atrophy. Abnormal \u3b1-synuclein deposition occurs early in the neurodegenerative process across the central and peripheral nervous systems and might precede the appearance of motor symptoms and cognitive decline by several decades. These findings provide the rationale to develop reliable biomarkers that can better predict conversion to clinically manifest \u3b1-synucleinopathies. In addition, biomarkers of disease progression will be essential to monitor treatment response once disease-modifying therapies become available, and biomarkers of disease subtype will be essential to enable prediction of which subtype of \u3b1-synucleinopathy patients with isolated RBD might develop

Neuropsychological function is related to irritable bowel syndrome in women with premenstrual syndrome and dysmenorrhea

Background There is increasing evidence demonstrating the co-occurrence of primary dysmenorrhea (PD), premenstrual syndrome (PMS), and irritable bowel syndrome (IBS) in women. This study aimed to investigate whether women who have symptoms of IBS in addition to PD and PMS also report more severe or frequent menstruation-associated symptoms and psychological complications compared to women with PD and PMS alone. Methods The study group included 182 female University students aged 18–25 years. IBS was diagnosed using the Rome III criteria. The severity of PMS and PD was determined using a 10-point visual analog scale and PSST (Premenstrual Syndrome Screening Tool), respectively. Neuropsychological functions including cognitive function, depression score, anxiety score, stress, insomnia, daytime sleepiness, quality of life and personality were assessed using standard questionnaires. Results Of the 182 young females, 31 (17.0%) had IBS. Average days of bleeding during the menstrual cycle and mean pain severity on the PSST scale were significantly greater in the group with IBS compared to the non-IBS group (p < 0.01). The non-IBS individuals scored more favorably than the women with IBS with respect to severity of depression, insomnia, daytime sleepiness (p < 0.05). The PSST scores were significantly correlated with scores for depression (r = 0.29; p < 0.001), anxiety (r = 0.28; p < 0.001), stress (r = 0.32; p < 0.001), insomnia (r = 0.34; p < 0.001) and daytime sleepiness (r = 0.31; p < 0.001); while, they were negatively correlated with cognitive abilities (r = − 0.20; p = 0.006) and quality of life (r = − 0.42; p < 0.001). Linear regression analysis showed that the PSST scores were possibly significant factors in determining the scores for depression, anxiety, stress, quality of life, insomnia and daytime sleepiness (p < 0.05). Conclusion IBS is related to psychological comorbidities, in particular depression, sleep problems and menstrual-associated disorders. IBS may exacerbate the features of PMS which should be taken into account in the management of PMS

Kvinnors upplevelse av bemötande och genusbias i möte med hälso- och sjukvårdspersonal : En litteraturöversikt

Bakgrund: Kvinnor har historiskt sett haft en position underordnad mannen och detta präglar än idag bemötande, behandling och omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Den normativa synen på kön bygger på antaganden och fördomar som försvårar för att kvinnors symtom ska bli tagna på allvar, vilket medför lidande och försämrad livskvalité. Trots tydligt skrivna lagar, etiska koder och satsning på jämställdhet från riksdagen så sker en ojämlik fördelning av vårdens resurser.  Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av vård avseende bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt erfarenheter av genusbias.  Metod: En litteraturöversikt utfördes på tio vetenskapligt granskade artiklar som söktes fram på fyra olika databaser. Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger, diskuterades och analyserades av författarna. Skillnader och likheter eftersöktes och ställdes samman för att vidare användas som underlag till resultatet.  Resultat: Två teman växte fram (1) interaktion med hälso- och sjukvårdspersonal och (2) tilldelade könsroller. Tema (1) delades vidare in i tre underteman: Kvinnors upplevelse av att inte känna sig sedd och hörd som en följd av empatibrist; Kvinnors upplevelse av att vara en opålitlig patient; Kvinnors upplevelse av bristande information och autonomi. Tema (2) delades in i följande tre underteman: Att bli tillskriven en egenskap; Genusbias påverkan på den egna självbilden; Genusbias påverkan på vårdgivaren.

Familjesituationen när ett bam i familjen drabbats av andningssvårigheter

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet. Detta leder då till oro och stress för familjen. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva situationen i familjen med ett barn som har andningssvårigheter, som vid astma. Metod: Studien baseras på sammanlagt nio kvalitativa artiklar som är vetenskapliga och internationellt publicerade. Analysen skedde genom en trestegsmetod. Artiklama lästes igenom ett flertal gånger för att hitta skillnader och likheter för att sedan komma fram till en ny helhet. Resultat: Fyra teman som framkom; Familjens tillstånd och känslor som uppstår; då familjen kände oro och rädsla för att bamet skulle dö i deras armar och osäkerhet på hur de skulle ta hand om sitt sjuka barn. Diagnosen kom ofta som en chock och familjen blev orolig över situationen. Förändringar i det vardagliga livet; allt var inte lika enkelt längre, resor och liknande krävde mer planering, att inte längre kunna lämna barnet utan att vara orolig, inte kunna umgås med vänner lika ofta. Relationen mellan familjemedlemmarna; andra bam i familjen kände att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet som det sjuka bamet, vissa föräldrar skiljde sig eller så förbättrades relationen mellan familjemedlemmarna. Att känna brist på stöd och information; informationen från vårdpersonal om bamets sjukdom var dålig vilket ledde till att familjen på egen hand fick söka information. Slutsats: Familjer med bam som har andningssvårigheter lider av oro, rädsla, sorg och isolering. En orsak kan vara att familjen inte fått tillräckligt med information från sjukvården om sjukdomen eller inte haft nätverk med andra familjer i liknande situation. Faktorer som kan leda till att familjesituationen förbättras är bl.a.om familjen grundligt tillsammans planerar olika aktiviteter. Relevant information och gott bemötande från sjukvårdspersonalen är viktig för att familjen skall känna sig lugn och trygg