Transcultural communication regarding communicable diseases : Nurses encounter with asylum seekers and undocumented migrants

Bakgrund: Behovet av globalt perspektiv i omvårdnadssammanhang ökar med människors tilltagande migration. Smittsamma infektionssjukdomar utgör ur flera perspektiv ett ojämnt fördelat hot mot människors hälsa. Asylsökande och papperslösa personer i Europa bär på en stor sjukdomsbörda samtidigt som sjukvården är svårtillgänglig för dessa personer. Sjuksköterskans kommunikation är en viktig komponent inom omvårdnad, likaledes i transkulturell kontext.   Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av och förutsättningar för kommunikation med asylsökande och papperslösa personer avseende smittsamma infektionssjukdomar.  Metod: Kvalitativ design med innehållsanalys och induktiv ansats användes. Datainsamling utfördes våren 2025 via individuella, semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor verksamma inom asylhälsan, flyktingmedicinsk mottagning respektive vårdförmedling för papperslösa.  Resultat: Ett övergripande tema identifierades som ”Anpassningens balansakt”, vilket beskriver avvägning mellan anpassning och särbehandling, för att inte riskera underbygga stereotyper eller stigma. Vidare urskildes tre kategorier; ”Kommunikationsvägar för ömsesidig förståelse”; ”Det sociala samspelets förutsättningar”; samt ”Ansvar som sträcker sig utanför besöket”. Slutsats: Svårtillgänglig vård för marginaliserade grupper riskerar ge avtryck i den allmänna folkhälsan, men exkludering från vård drabbar framför allt individen. Med tillit och kulturell ödmjukhet nås samstämmighet i vårdmötet. Detta partnerskap kan minska utanförskap i sjukvården. Vidare forskning med inkludering av sjuksköterskor från andra verksamheter skulle bidra till ett mer nyanserat perspektiv.Background: The need for a global perspective in nursing increases whilst migration levels enhance. The health threat constituted by communicable diseases is unevenly distributed seen from several perspectives. Asylum seekers and irregular migrants in Europe carry a large disease burden whilst they face barriers in accessing health care. Communication is an important component in nursing, as well in a transcultural setting.  Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences and preconditions of communication with asylum seekers and undocumented migrants regarding communicable diseases. Method: A qualitative design with content analysis with an inductive approach was conducted. Data collection was carried out during spring 2025 through individual, semi-structured interviews with five nurses working within health care settings for asylum seekers or refugees and in a care mediator setting for irregular migrants.  Results: An overarching theme was identified as ”The balancing act of adjustment”, which describes the balance between adjustments and special treatment, without enabling stereotypes or confirming stigma. Three categories were discerned;” Ways of communication for mutual understanding”; ”The precondition of social interaction”; ”Responsibility that extends beyond the visit”  Conclusions: The limited access to health care for marginalized groups constitute a risk for the public health, but above all it endangers the health of excluded individuals. By building trust while having cultural humility in the care encounter consensus will be reachable. This type of partnership might reduce exclusion from healthcare. Further research including nurses from other health care settings could provide a more nuanced perspective.

Nurses experience of bedside reporting at Intensive Care Units : A qualitative literature review

Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor utgör en avgörande del i vårdprocessen där storamängder information skall delas. Brister i överrapportering kan riskera patientsäkerheten. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva kvalitativ forskning som utforskatintensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av patientnära överrapportering. Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar som beskriver sjuksköterskans erfarenhet av patientnäraöverrapportering inkluderades. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De inkluderade artiklarna hade kvalitativ metod och kvalitetsgranskningen visade sex artiklarmed hög kvalitet och fyra artiklar med medelhög kvalitet. Tre teman framkom i resultaten Patientnäraöverrapportering, en nyckel till förbättrad vårdkvalitet, kommunikation och delaktighet som grund förmeningsfull överrapportering och strukturella hinder och etiska övervägande i en komplex vårdmiljö samtsju kategorier till dessa. Slutsats: Sammantaget visar denna litteraturöversikt att patientnära överrapportering, trots vissahinder, är en potentiellt värdefull metod för att främja säker, effektiv och personcentrerad vård iintensivvårdskontexten

Patients suffering from chronic pains’ experiences of meeting healthcare professionals : A literature review

Bakgrund:Kronisk smärta är ett globalt och komplext hälsoproblem som påverkar individens livskvalitet ochbidrar till samhällskostnader. Effektiv behandling kräver en helhetssyn, där både fysiska, psykiska ochkulturella aspekter beaktas. Sjuksköterskor spelar en central roll i att ge individanpassad,personcentrerad och tvärprofessionell omvårdnad.Syfte: Att beskriva patienter med kronisk smärtas erfarenheter av möten med hälso- ochsjukvårdspersonal.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design som omfattade elvavetenskapligas artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på Braunoch Clarkes metod för reflexiv tematisk analys från 2006 med tillägg från 2019 och 2021.Resultat: Två teman identifierades; behov av trygghet och behov av respektfullt bemötande. Tematbehov av trygghet omfattas av subteman delaktighet i vården, lyhörda vårdgivare ochsammanhängande vård. Nästa tema, behov av respektfullt bemötande omfattar subteman kännatillförsikt och holistiskt bemötande.Slutsats: Patienter med kronisk smärta beskriver ofta bemötandet från hälso- och sjukvård sombristfälligt. De har behov av att känna trygghet och respekt genom att vårdare gör patienterdelaktiga, vårdar dem holistiskt samt är lyhörda och empatiska. Vidare forskning bör undersökaskillnader i erfarenheter av bemötandet mellan smärtutbildad och ej smärtutbildad hälso-ochsjukvårdspersonal.Background: Chronic pain is a global and complex health issue that affects individuals' quality of lifeand contributes to societal expenditures. Effective treatment requires a holistic approach that considersphysical, psychological, and cultural aspects. Nurses play a central role in providing individualized,person-centered, and interdisciplinary care.Purpose: To describe patients’ suffering from chronic pain and their experiences of meeting healthcareprofessionals.Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative design that includedeleven scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The data analysis is done accordingto Braun and Clarke's method for conducting reflexive thematic analysis from 2006 with additions from2019 and 2021.Results: Two themes were identified; need for security and need for respectful treatment. The themeneed for security is covered by the sub themes participation in care, responsive caregivers and coherentcare. The next theme need for respectful treatment includes the sub themes feeling hopeful for thefuture and holistic treatment.Conclusion: Patients with chronic pain often describe the treatment from healthcare as inadequate.They need to feel safe and respected by caregivers who involve patients, care for them holistically andare responsive and empathetic. Further research should investigate differences in experiences oftreatment between pain-trained and non-pain-trained healthcare professionals

Nurses’ attitudes when caring for patients with substance dependence within somatic care

Bakgrund: Substansberoende klassas som ett sjukdomstillstånd som har en negativ inverkan på personens hälsa och livskvalitet, vilket får konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Sjuksköterskans etiska kod poängterar vikten av likabehandling samt individanpassad vård. Personer med substansberoende upplever dock den somatiska vården som stigmatiserande, vilket kan addera till ytterligare lidande för individen. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors attityder i mötet med personer med substansberoende inom somatisk vård. Metod: Föreliggande litteraturstudie utfördes med kvalitativ metod utifrån Polit och Becks niostegsmodell. Nio kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades enligt Brown och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultatet genererade tre teman: Att möta med motstånd, Mötet färgas av antaganden och Att se människan bakom beroendet. Dessa teman belyser sjuksköterskors motvilliga och fördomsfulla attityder i omvårdnaden av patienter med substansberoende, men påvisar även att det finns en attityd och vilja att ge god omvårdnad till alla patienter.   Slutsatser: Sjuksköterskor behöver vara medvetna om hur attityder påverkar omvårdnaden som ges till personer med substansberoende. Framtida forskning kan med fördel fokusera på att utveckla och utvärdera utbildningsinsatser om harm reduction både i grundutbildningen och som kompetensutbildning för yrkesverksamma sjuksköterskor.Background: To have substance dependence is to have a disease. The disease leads to numerous levels of suffering for the individual as well as society. ICN:s code of ethics advocates equal nursing care for all. Despite this fact, people with substance dependence experience somatic care as stigmatizing which can add to the individuals suffering.   Aim: The aim of this study was to illuminate nurses attitudes when meeting people with substance dependence within somatic care. Methods: A literature rewiev was conducted using a qualitative approach based on Polit and Beck nine steps method. Nine articles were included and analyzed using thematic analysis founded by Brown and Clarke. Results:/Findings: Three themes emerged: Meeting with antagonism, An encounter tinted by assumption and To see the person behind the disease. The themes enlightened unwilling attitudes and prejudices when caring for patients with substance dependence, but also that despite prejudice and inner resilience, nurses strive to give good care. Conclusions: Nurses need to be mindful of their power position and stigmatizing attitudes when caring for patients with substance dependence. Future research regarding development and education on harm reduction would be beneficial among student nurses and registered nurses

Can nurses manage forensic patients? : Nurses’ experience in meeting forensic patients

Forensisk omvårdnad är en framväxande specialitet inom sjukvården globalt. Forensisk omvårdnad innebär att vårda patienter som har drabbats av olika forensiska fall, vilket kan vara bland annat olika våldstyper, antingen som offer eller förövare. Sjuksköterskor måste kunna hantera dessa fall genom att till exempel bevara bevismaterial eller genom att vittna i domstol och behöver vara en länk mellan rättssystemet och sjukvården för att kunna ge holistisk omvårdnad.  Studiens syfte var att beskriva och kartlägga sjuksköterskor erfarenheter och kunskaper om forensisk omvårdnad. En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell. 17 vetenskapligt granskade artiklar valdes från databaserna CINAHL och MEDLINE. Tematisk innehållsanalys av Braun och Clarke användes för att analysera det kvalitativa datamaterialet. De kvantitativa artiklarna analyserades med stöd av Popenoe et al. (2021). Studien visade att sjuksköterskor saknade utbildning, kunskap och erfarenhet inom forensisk omvårdnad vilket föranledde i många fall till osäkerhet. Det visade sig även att många sjuksköterskor reagerade emotionellt vid vissa forensiska fall och att det kunde hindra deras omvårdnad av patienter. Ytterligare forskning behövs för att bättre förstå kunskapsbehoven. Forensic nursing is a developing specialty in healthcare globally. Forensic nursing involves caring for patients who have been exposed to various forensic cases, for example different types of violence against perpetrators or victims. Nurses must be able to handle these cases by, for example, preserving evidence or by testifying in court and need to be a link between the legal system and healthcare to provide holistic care. The purpose of the study was to describe and map nurses' experiences and knowledge of forensic nursing. A literature review was conducted using Polit and Beck's nine-step model. 17 peer-reviewed articles were selected from the CINAHL and MEDLINE databases. Thematic content analysis by Braun and Clarke was used to analyze the qualitative data. The quantitative articles were analyzed with the support of Popenoe et al. (2021). The study highlighted that nurses lacked education, knowledge and experience in forensic nursing, which in many cases led to uncertainty. It also showed that many nurses reacted emotionally to some forensic cases, which could hinder their care for patients. Further research is needed to better understand the knowledge needs in forensic nursing.

Nurses' experiences of encounter and caring for people with anorexia and bulimia : A general literature study in an inpatient setting

Bakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige lider av anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN). Majoriteten av de som insjuknar är i tonårsåldern, vanligen flickor och kvinnor. Både sjuksköterkor och patienter beskriver en otillgänglighet till vård och information. Sjuksköterskor har ett viktigt ansvar i behandlingen och återhämtningsprocessen, där grunden ligger på att skapa vårdnade relationer och arbeta för hälsa ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda personer som lider av anorexia nervosa och bulimia nervosa inom slutenvården.  Metod: En allmänn litteraturstudie med kvalitativ ansats. För att analysera data användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra underkategorier framkom: Att hanter olika relationer, Att hitta en professionell balans, Att se personen bakom patienten och Att vara öppen för kompetensutveckling. Två kategorier identifierades: Vårdrelationen som central del och Omvårdnad som helhet. Slusats: Sjuksköterskor möter betydande utmaningar i att upprätthålla vårdrelationer, samtidigt som de balanserar professionella gränser och tillgodoser patienternas individuella behov. För att förbättra mötandet och vårdandet av patienter som lider av AN och BN krävs en specialiserad utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling under arbetslivet. Detta kommer att generera i en bättre grundförståelse för sjukdomarna och en positiv vårdutveckling som gynnar patienterna

Postoperative experiences of patients following coronary artery bypass grafting operation: : A Qualitative Literature Review

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta globala dödsorsakerna. En av de vanligaste kirurgiska behandlingarna inom hjärtkirurgi är kranskärlsoperationer. Dessa ingrepp lindrar symtom som bröstsmärtor och angina pectoris samt minskar risken för hjärtinfarkt. Cirka 800 000 patienter genomgår årligen kranskärlsoperationer, vilket ger både psykiska och fysiska fördelar. Det är viktigt att informera patienter om risker och komplikationer före operationen och att sjuksköterskor erbjuder individuellt anpassat stöd efteråt att främja återhämtning och förbättrad livskvalitet. En förståelse för patientens upplevelser och känslor efter ingreppet är viktig för effektiv och patientcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter kranskärlsoperationer. Metod: En kvalitativ litteraturgenomgång genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell och data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultaten av denna studie visade tre teman och sju subteman. De temana är fysiska upplevelser, psykiska upplevelser samt livskvalitet efter kranskärlsoperationer. Slutsatser: Återhämtning efter kranskärlsoperation påverkar patientens framtida liv avseende både fysiska begränsningar, som smärta och rörlighet, och psykiska faktorer, som ångest och depression. En sådan återhämtning påverkar patienternas upplevelser av sin livskvalitet. Studien bekräftar vikten av en holistisk och individanpassad vårdplan, som omfattar smärtlindring, psykisk hälsovård och rehabilitering, samt hälsosam kost för att stödja optimal återhämtning.Background: Cardiovascular diseases are a leading cause of death globally, with coronary artery bypass grafting (CABG) being one of the most frequently performed surgical treatments. CABG helps alleviate symptoms such as chest pain, and angina pectoris as well as in reducing the risk of heart attack. Annually, around 800,000 patients worldwide undergo CABG-operations. CABG gives both physiological and physical benefits to patients.  After the CABG-operation, the nurses must give personalized support depending on each patient's needs. Understanding patients' experiences and emotions after CABG is essential for providing effective care and enhancing their quality of life. Objective: Explain patients' experiences after CABG-operations. Method: A qualitative literature review was conducted according to Polit and Beck's nine-step model, and the data was analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis. Result: The study identified three themes: physical experiences, psychological experiences, and quality of life following CABG operations. Conclusions: Recovery after CABG affects patients' future lives both physically and psychologically, as well as their quality of life. The study further explains the importance of a holistic and individualized care plan which includes pain relief, mental health care, rehabilitation, and eating a healthy diet to promote optimal recovery.

Erfarenheter av egenvård vid kronisk hjärtsvikt : En litteraturstudie ur patienternas perspektiv

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande hälsoproblem som påverkar patienters vardag, livskvalitet och upplevelse av hälsa. Egenvård utgör en central del i hanteringen av sjukdomen men är ofta komplex och utmanande. Vid sjukdomar som hjärtsvikt spelar sjuksköterskan en viktig roll i att stödja patienterna i deras egenvård.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa erfarenheter av egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006), och resultatet strukturerades i teman. Resultat: Patienternas erfarenheter visade att egenvård påverkas av emotionella, fysiska, kulturella, sociala och informativa faktorer. Ett tema identifierades “hinder och drivkrafter till följsamhet”, under detta tema tillkom fem subteman, “känslomässiga svårigheter”, “fysiska begränsningar och symtomrelaterade svårigheter”, “vikten av stöd”, “hinder formade av sociala och kulturella förväntningar och vanor” samt “egna vägar till kontroll och förståelse”.   Slutsats: För att egenvård ska vara möjlig krävs en förståelse för individens livssituation. Personcentrerad information och kontinuerligt stöd från vårdpersonal är avgörande för att främja hälsa och minska lidande hos personer med kronisk hjärtsvikt.Background: Chronic heart failure is a global health problem that affects patients’ daily living, quality of life and perception of health. Self-care is an important part in managing heart failure, but is often perceived as a complex and challenging task. The nurse plays an important role in supporting patients’ with heart failure in their self-care.   Aim: The purpose of this study was to describe heart failure patients’ experiences of self-care  Method: This study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten scientific original articles were analyzed using Braun and Clarke's (2006) thematic analysis.   Results: The results showed that self-care is influenced by psychological, physical, cultural, social and informational factors. One main theme emerged from the analysis, “barriers and facilitators to adherence”. Under this main theme five sub-themes emerged, “emotional difficulties”, “physical limitations and symptom-related difficulties”, “the importance of support”, “barriers shaped by social and cultural norms and habits” and “own ways to manage and understand”.   Conclusion: For self-care to be possible, an understanding of the individuals’ life situation is required. Person-centered care and information and continuous support from health care professionals are crucial in promoting health and reducing suffering in people with chronic heart failure.

Patienters upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2

Background: Type 2 diabetes is a common disease that affects millions of people worldwide and israpidly increasing in prevalence. People living with the disease are at risk of serious complications,which makes self-care an important resource. Effective self-care is largely based on advice andsupport from the nurse, with the aim of understanding the disease and adapting to lifestyle changes.Aim: The aim of this study is to describe people's experience of self-care in type 2 diabetes.Method: The study was conducted as a literature review of eight qualitative articles in accordance withPolit and Beck's nine-step model. The data collected was analyzed based on Braun and Clarke'sthematic content analysis.Results: Two main themes emerged in the analysis; motivating factors for self-care and barriers to self-care. Within the first main theme on motivating factors for self-care, three subthemes emerged; supportfrom relatives, hope and acceptance and fear of complications. Within the second main theme onbarriers to self-care, three additional subthemes emerged; lack of knowledge, lack of resources andadapted diet.Conclusion: This study shows that self-care in people with type 2 diabetes is influenced by perceivedbarriers and motivating factors. Patients' experiences can be used to clarify common barriers andresources that may be relevant for nursing care planning. Improved self-care for patients with type 2diabetes requires individual adaptations in self-care support that reduce the occurrence of knowledgeand resource deficiencies and strengthen the possibilities for socio-cultural adaptations and motivation.Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar miljontals människor i världen och som ökarhastigt i prevalens. Personer som lever med sjukdomen riskerar att drabbas av allvarligakomplikationer, vilket gör egenvården till en viktigt resurs. En fungerande egenvård bygger till stor delpå rådgivning och stöd från sjuksköterskan, vilket hjälper patienten att förstå sjukdomen och anpassasin livsstil.Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar med utgångspunkt i Politoch Becks niostegsmodell. Inhämtad data analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiskainnehållsanalys.Resultat: Två huvudteman framkom i analysen; motiverande faktorer till egenvård samt hinder föregenvård. Inom det första huvudtemat om motiverande faktorer till egenvård framkom tre subteman;stöd från anhöriga, hopp och acceptans samt rädsla för komplikationer. Inom det andra huvudtemat omhinder för egenvård framkom ytterligare tre subteman; kunskapsbrist, resursbrist och anpassad kost.Slutsats: Studien visar att egenvården hos personer med diabetes typ 2 påverkas av både hinder ochmotiverande faktorer. Patienters erfarenheter kan användas för att tydliggöra vanliga hinder ochresurser som kan vara relevanta för omvårdnadsplaneringen. För en förbättrad egenvård för patientermed diabetes typ 2 krävs individuella anpassningar i egenvårdstödet som minskar förekomsten avkunskaps- och resursbrist samt stärker möjligheterna till sociokulturella anpassningar och motivation

Patients’ experiences of being intdubated during light or none sedation : A structured literature review

Bakgrund: Att vara intuberad och i behov av mekanisk ventilation innebär allvarlig sjukdom eller skada, med krav på anestesi och sedering för att möjliggöra behandling. Sederingsnivån anpassas efter vårdförloppet, där forskning visar både för- och nackdelar med lätt sedering. Sedering och mekanisk ventilation medför att patienten måste vara intuberad med endotrakealtub. Det kan medföra olika utmaningar för patienten.  Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter som varit intuberade under lätt eller ingen sedering under vårdformen intensivvård.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ studiedesign och en induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar som inkluderas utifrån utvalda kriterier. En tematisk analys utfördes där en 6-stegs process följdes.  Resultat: Fyra teman framkom; Att navigera medvetandets gräns, Att bli vårdad i en värld av maskiner, Mellan kvävning och livräddning och Grundläggande behov som utmanas. Samt åtta subteman som besvarade syftet.  Slutsats: Att vara intuberad med lätt eller ingen sedering innebär stort fysiskt och psykiskt lidande. Vårdpersonal har en viktig roll i att lindra detta. Mer forskning behövs då sederingsstrategier förändras och lätt sederade patienter blir vanligare.  Nyckelord: Endotrakealtub; Lätt sedering; Mekanisk ventilation; Patienters upplevelser Background: Being intubated and in need of mechanical ventilation indicates severe illness or injury, requiring anesthesia and sedation to enable treatment. The level of sedation is adjusted throughout the course of care, with research showing both benefits and drawbacks of light sedation. Sedation and mechanical ventilation require the patient to be intubated with an endotracheal tube, which can present various challenges for the patient.  Aim: The aim is to describe the experiences of patients who have been intubated under light or no sedation during intensive care treatment.  Method: A structured literature review with a qualitative study design and an inductive approach. Data collection was conducted through the selection of scientific articles based on specific inclusion criteria. A thematic analysis was carried out following a six-step process.  Results: Four themes emerged; Navigating the limits of consciousness, Being cared for in a world of machines, Between suffocation and lifesaving and Basic needs being challenged. Eight subthemes also answered the study aim.  Conclusion: Being intubated with light or no sedation entails significant physical and psychological suffering. Healthcare professionals play a key role in alleviating this distress. Further research is needed as sedation strategies evolve and lightly sedated patients become more common.  Keywords: Endotracheal tube; Light sedation; Mechanical ventilation; Patient experiences