DERIVE AND INTEGRATE SUSTAINABILITY CRITERIA IN DESIGN SPACE EXPLORATION OF ADDITIVE MANUFACTURED COMPONENTS

Additive manufacturing has the potential to decrease the climate impact of aviation by providing more light-weight designs. Sustainability is however required to be assessed from a systemic view, including all lifecycle phases, and from a social, ecologic, and economic dimension. This is however challenging in early phase design, where also a large design space need to be explored. A case study is carried out with an aerospace company where two candidate engineering design tools are combined to address this. The integration of these two engineering tools are applied on a Turbine Rear Structure, and shows promising results in enabling a systemic view of sustainability to be integrated and assessed in early phase design space explorations of additive manufactured components. It is recommended that the integration between the two tools is further established and validated

Stored Stallion Sperm Quality Depends on Sperm Preparation Method in INRA82 or INRA96

Removal of seminal plasma facilitates stallion sperm survival during storage, but washing may damage sperm chromatin. Therefore, sperm quality was compared in samples following single-layer centrifugation (SLC) or sperm washing and controls (extension only) in two extenders, INRA82 and INRA96. Ejaculates from six stallions were split among six treatments: SLC, sperm washing, and controls, in INRA82 and INRA96. Sperm motility and acrosome status were evaluated at 0, 24, 48, 72 and 96 hours; morphology at 0, 24, 48, 72 hours and chromatin integrity at 0 and 96 hours, with storage at 6 degrees C. Sperm samples in INRA96 had better motility, acrosome status, and normal morphology than samples in INRA82. The SLC samples had higher motility and fewer reacted acrosomes than controls, and lower fragmented chromatin than washed samples. Fewer spermatozoa with tail defects were observed after SLC than after sperm washing; spermatozoa washed in INRA82 had fewer tail defects than those washed in INRA96. In conclusion, sperm quality (except for morphology) was better in INRA96 than in INRA82 and was better in SLC samples than in washed samples or controls. The SLC method is a useful adjunct to stallion sperm preparation, especially for storage before artificial insemination. (C) 2020 The Author(s). Published by Elsevier Inc

Dissecting the Shared Genetic Architecture of Suicide Attempt, Psychiatric Disorders, and Known Risk Factors

Background Suicide is a leading cause of death worldwide, and nonfatal suicide attempts, which occur far more frequently, are a major source of disability and social and economic burden. Both have substantial genetic etiology, which is partially shared and partially distinct from that of related psychiatric disorders. Methods We conducted a genome-wide association study (GWAS) of 29,782 suicide attempt (SA) cases and 519,961 controls in the International Suicide Genetics Consortium (ISGC). The GWAS of SA was conditioned on psychiatric disorders using GWAS summary statistics via multitrait-based conditional and joint analysis, to remove genetic effects on SA mediated by psychiatric disorders. We investigated the shared and divergent genetic architectures of SA, psychiatric disorders, and other known risk factors. Results Two loci reached genome-wide significance for SA: the major histocompatibility complex and an intergenic locus on chromosome 7, the latter of which remained associated with SA after conditioning on psychiatric disorders and replicated in an independent cohort from the Million Veteran Program. This locus has been implicated in risk-taking behavior, smoking, and insomnia. SA showed strong genetic correlation with psychiatric disorders, particularly major depression, and also with smoking, pain, risk-taking behavior, sleep disturbances, lower educational attainment, reproductive traits, lower socioeconomic status, and poorer general health. After conditioning on psychiatric disorders, the genetic correlations between SA and psychiatric disorders decreased, whereas those with nonpsychiatric traits remained largely unchanged. Conclusions Our results identify a risk locus that contributes more strongly to SA than other phenotypes and suggest a shared underlying biology between SA and known risk factors that is not mediated by psychiatric disorders.Peer reviewe

Pain during insertion of an intrauterine contraceptive device among women who have never been pregnant

Spiralanvändning tycks öka i yngre åldersgrupper och hormonspiral föreslås allt oftare till kvinnor som inte har varit gravida (nollgravida). Den kliniska erfarenheten av spiralinsättning i denna grupp är begränsad och det saknas vetenskapligt underlag avseende behov av och vilken typ av premedicinering som är adekvat. Syftet med denna studie var att utvärdera smärtupplevelsen vid spiralinsättning hos nollgravida i förhållande till given premedicinering samt att utvärdera vilken premedicinering som gav bäst effekt vid spiralinsättning hos nollgravida kvinnor. Metoden var en kvantitativ och deskriptiv observations- och tvärsnittstudie. Denna utfördes som ett led i vårdutveckling inom primärvården i Södra Bohuslän. Studien innebar en kartläggning av premedicinering till nollgravida kvinnor som kom för spiralinsättning under perioden maj 2008-september 2009. 71 patienter inkluderades, medelåldern var 21,7 år och medelvärdet för BMI (body mass index) var 23,3. Resultatet visade att 58 patienter (81,6 %) hade fått någon form av premedicinering så som NSAID eller paracetamol, dessa preparat gavs i ibland i kombination och i några fall även tillsammans med misoprostol (Cytotec®) som togs vaginalt. Drygt hälften hade fått hormonspiral insatt och resterande kopparspiral. Smärta vid ingreppet skattades i medel till VAS 5,0. Majoriteten av insättarna (86 %) bedömde svårighetsgraden vid insättningen som ”enkel och okomplicerad”. De patienter som fått misoprostol vaginalt i kombination med NSAID angav VAS under insättning till medel 5,7. De kvinnor som endast fått peroral smärtlindring skattade smärtan till VAS 5,1 och de som inte tog någon smärtlindring 4,2. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Vid korttidsuppföljning inom en vecka angav 55 % att de haft svår mensvärk eller krampartad smärta men av varierande duration. Vid uppföljning efter tre månader var 90,6 % av kvinnorna nöjda med sin spiral. Slutsatsen var att spiralinsättning hos nollgravida i de flesta fall skattas som ett enkelt och okomplicerat ingrepp. Det gick dock att se ett samband mellan svårighet att sätta in spiral med ett högt BMI. De kvinnor som inte tagit någon premedicinering hade lägst smärtskattning. Gruppen som fått misoprostol hade högst smärtskattning. Av det undersökta materialet går det ej att dra någon slutsats om vilken premedicinering som kvinnorna bör få. Men det är viktigt att den som ska sätta in spiralen poängterar vikten av att ta smärtlindring efter insättningen, då många kvinnor har kraftigt ont efter insättningen. Användandet av misoprostol behöver värderas ytterligare

Alfabetización mediática y reforma de la gobernanza: El programa CommGAP del Banco Mundial

This paper argues that media literacy, therefore, plays a crucial role in the governance reform agenda. To assist development practitioners, the paper also makes recommendations for steps to improve governance through media literacyEste artículo argumenta que la alfabetización mediática juega un papel crucial en la agenda de reformas de la gobernabilidad. Para ayudar a los profesionales del desarrollo, el artículo también hace recomendaciones en cuanto a los pasos a seguir para mejorar la gobernanza a través de la alfabetización mediática

Pedagogens och elevens syn på och arbete med grammatik i svenskundervisningen

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta. Med en mer reflekterande syn på sitt arbete, skulle fler pedagoger vara mer medvetna om hur de faktiskt undervisar och hur undervisningen och arbetsmaterialet passar just hans/hennes klass. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur svensklärare arbetar med och hur de får in grammatiken i undervisningen. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på grammatik? Vilka arbetssätt används i svenskämnets grammatikundervisning? Kan man se någon skillnad på grammatikundervisningen i svenskämnet gentemot i de moderna språken. Metod: Vi har utfört elva kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 7\20139. Den analysmetod vi använt oss av är meningskoncentrering, tolkning med hermeneutik som ett verktyg, och narrativ strukturering. Som ett komplement till lärarintervjuerna har vi utfört 73 elevenkäter. Dessa har vi sammanställt för att sedan kunna diskutera och jämföra resultatet med lärarintervjuerna. Vår undersökning visar att de lärare som deltagit i vår empiriska studie använder sig av liknande arbetssätt i sin grammatikundervisning. Något som de flesta pedagogerna anser vara svårt är att motivera grammatikstudierna för eleverna. Vi kan också konstatera att de flesta lärarna i vår undersökning inte integrerar grammatiken med de övriga momenten i svenskämnet. En del resultat som framkom i elevenkäterna stöder det lärarna säger i sina intervjuer, men resultatet visar också att elevernas och lärarnas uppfattningar i vissa avseenden skiljer sig åt

Pedagogens och elevens syn på och arbete med grammatik i svenskundervisningen

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta. Med en mer reflekterande syn på sitt arbete, skulle fler pedagoger vara mer medvetna om hur de faktiskt undervisar och hur undervisningen och arbetsmaterialet passar just hans/hennes klass. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur svensklärare arbetar med och hur de får in grammatiken i undervisningen. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på grammatik? Vilka arbetssätt används i svenskämnets grammatikundervisning? Kan man se någon skillnad på grammatikundervisningen i svenskämnet gentemot i de moderna språken. Metod: Vi har utfört elva kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 7\20139. Den analysmetod vi använt oss av är meningskoncentrering, tolkning med hermeneutik som ett verktyg, och narrativ strukturering. Som ett komplement till lärarintervjuerna har vi utfört 73 elevenkäter. Dessa har vi sammanställt för att sedan kunna diskutera och jämföra resultatet med lärarintervjuerna. Vår undersökning visar att de lärare som deltagit i vår empiriska studie använder sig av liknande arbetssätt i sin grammatikundervisning. Något som de flesta pedagogerna anser vara svårt är att motivera grammatikstudierna för eleverna. Vi kan också konstatera att de flesta lärarna i vår undersökning inte integrerar grammatiken med de övriga momenten i svenskämnet. En del resultat som framkom i elevenkäterna stöder det lärarna säger i sina intervjuer, men resultatet visar också att elevernas och lärarnas uppfattningar i vissa avseenden skiljer sig åt

The conditions of boundaryless work : A mixed-design study of how white collar employees in a global organization experiences and handles flexible work

Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare