Involving the public in epidemiological public health research: a qualitative study of public and stakeholder involvement in evaluation of a population-wide natural policy experiment.

Background Public involvement in research is considered good practice by European funders; however, evidence of its research impact is sparse, particularly in relation to large-scale epidemiological research. Objectives To explore what difference public and stakeholder involvement made to the interpretation of findings from an evaluation of a natural policy experiment to influence the wider social determinants of health: ‘Flexicurity’. Setting Stockholm County, Sweden. Participants Members of the public from different occupational groups represented by blue-collar and white-collar trade union representatives. Also, members of three stakeholder groups: the Swedish national employment agency; an employers’ association and politicians sitting on a national labour market committee. Total: 17 participants. Methods Qualitative study of process and outcomes of public and stakeholder participation in four focused workshops on the interpretation of initial findings from the flexicurity evaluation. Outcome measures New insights from participants benefiting the interpretation of our research findings or conceptualisation of future research. Results Participants sensed more drastic and nuanced change in the Swedish welfare system over recent decades than was evident from our literature reviews and policy analysis. They also elaborated hidden developments in the Swedish labour market that were increasingly leading to ‘insiders’ and ‘outsiders’, with differing experiences and consequences for financial and job security. Their explanation of the differential effects of the various collective agreements for different occupational groups was new and raised further potential research questions. Their first-hand experience provided new insights into how changes to the social protection system were contributing to the increasing trends in poverty among unemployed people with limiting long-standing illness. The politicians provided further reasoning behind some of the policy changes and their intended and unintended consequences. These insights fed into subsequent reporting of the flexicurity evaluation results, as well as the conceptualisation of new research that could be pursued in a future programme

Trends in poverty risks among people with and without limiting-longstanding illness by employment status in Sweden, Denmark, and the United Kingdom during the current economic recession – a comparative study

BACKGROUND: Previous studies have found higher employment rates and lower risk of relative poverty among people with chronic illness in the Nordic countries than in the rest of Europe. However, Nordic countries have not been immune to the general rise in poverty in many welfare states in recent decades. This study analysed the trends in poverty risks among a particularly vulnerable group in the labour market: people with limiting-longstanding illness (LLSI), examining the experience of those with and without employment, and compared to healthy people in employment in Sweden, Denmark and the United Kingdom. METHODS: Cross-sectional survey data from EU-SILC (European Union Statistics on Income and Living Conditions) on people aged 25–64 years in Sweden, Denmark and the United Kingdom (UK) were analysed between 2005 and 2010. Age-standardised rates of poverty risks (<60% of national median equalised disposable income) were calculated. Odds ratios (ORs) of poverty risks were estimated using logistic regression. RESULTS: In all three countries, non-employed people with LLSI had considerably higher prevalence of poverty risk than employed people with or without LLSI. Rates of poverty risk in the UK for non-employed people with LLSI were higher than in Sweden and Denmark. Over time, the rates of poverty risk for Swedish non-employed people with LLSI in 2005 (13.8% CI=9.7-17.8) had almost doubled by 2010 (26.5% CI=19.9-33.1). For both sexes, the inequalities in poverty risks between non-employed people with LLSI and healthy employed people were much higher in the UK than in Sweden and Denmark. Over time, however, the odds of poverty risk among British non-employed men and women with LLSI compared with their healthy employed counterparts declined. The opposite trend was seen for Swedish men: the odds of poverty risk for non-employed men with LLSI compared with healthy employed men increased from OR 2.8 (CIs=1.6-4.7) in 2005 to OR 5.3 (CIs=3.2-8.9) in 2010. CONCLUSIONS: The increasing poverty risks among the non-employed people with LLSI in Sweden over time are of concern from a health equity perspective. The role of recent Swedish social policy changes should be further investigated

Framtida chefers attityder till arbete och chefskap : en fallstudie på ett bank- och finansbolag

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål

Framtida chefers attityder till arbete och chefskap : en fallstudie på ett bank- och finansbolag

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål

Framtida chefers attityder till arbete och chefskap : en fallstudie på ett bank- och finansbolag

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål

Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter som har en utvecklingsstörning : inom somatisk vård

Bakgrund: Cirka en procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning. Dessa personer löper en högre risk att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa vilket bör innebära att de ofta påträffas inom vården. Många av de anmälningar som inkommer till IVO berör bemötandet och författarna anser därför att det är viktigt att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med personer som har en utvecklingsstörning inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt som bygger på sex kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att kommunicera med personer som har en utvecklingsstörning, både när det gäller att förstå patientens kommunikation och att själv kunna kommunicera så att patienten förstår. Detta leder till att sjuksköterskan undviker att prata med patienten om deras sjukdom och behandlingsalternativ, istället tas denna dialog med anhöriga. Sjuksköterskan upplever bristande kunskaper om utvecklingsstörningens natur och att de inte fått tillräcklig träning eller utbildning i hur man bemöter denna patientgrupp. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning inom diagnosen utvecklingsstörning samt i hur man kan kommunicera med olika hjälpmedel. Genom detta kan bemötandet till denna patientgrupp förbättras och sjuksköterskan känner sig förhoppningsvis tryggare i att möta dessa patiente

Music as a means to increase appetite in the elderly

It has long been discussed how to use music in a new way in the field of food and elderly, and in this study, the authors wanted to test this. Music is the language of emotions. It’s a powerful tool, but its effects are difficult to predict (Theorell, 2009). Malnutrition in the elderly is a serious condition that often gets overlooked (Edfors &amp; Westergren, 2012). According to the Swedish National Food Administration food and meals are important, not only to meet our needs for energy and nutrients, but also our quality of life, and that applies especially to food in eldercare (Svenska Livsmedelsverket, 2013). The purpose of this study was to investigate whether music can be used as a tool to increase appetite in the elderly and was clearly delineated against a quantitative and qualitative approach to cover the entire spectrum. The study was carried out at a retirement home in Kävlinge municipality, including a total of six informants (5 men and 1 woman). The results of the study show that participants in the study on elderly housing ate 19 % more during the lunch meal if music is played during the meal, and on average weight was increased by 1.2 kg by participants during the study. The main difference which the authors noticed was the change of the social interaction between health care consumers, from not having spoken to each other around the table during lunch meals, to engage in conversations on their own. The authors hope that the material developed during the study will be implemented by Kävlinge municipality in their daily activities. The music can be simple means to be a help to the staff in everyday life (Andersen et al., 2001).Det har länge diskuterats hur man kan använda musik på nya sätt inom området mat och äldre och i denna studie vill författarna testa denna tes. Musik är känslornas språk. Det är ett kraftfullt medel, men effekterna kan vara svåra att förutsäga (Theorell, 2009). Undernäring hos äldre är ett allvarligt tillstånd som ofta blir förbisett (Edfors &amp; Westergren, 2012). Enligt Livsmedelsverket är maten och måltiden viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet, och det gäller framförallt maten inom äldreomsorgen (Svenska Livsmedelsverket, 2013). Syftet med studien var att undersöka om musik kan användas som ett hjälpmedel för att öka aptiten hos äldre och var tydligt avgränsad mot en kvantitativ och kvalitativ metod för täcka hela spektrumet. Studien utfördes på ett särskilt boende i Kävlinge kommun, totalt ingick sex informanter (5 män och 1 kvinna). Resultatet av studien visar att studiens deltagare på det särskilda boendet äter 19 % mer under lunchmåltiden om det spelas musik under måltiden och i genomsnitt gick deltagarna upp 1,2 kg under vår intervention. Den största skillnaden som författarna noterade var ökningen av den sociala interaktionen mellan vårdtagarna, från att inte ha samtalat med varandra kring bordet under lunchmåltiderna, till att föra konversationer på egen hand. Det material som tagits fram under studien hoppas författarna att Kävlinge kommun kommer att implementera i sin dagliga verksamhet. Musiken kan med enkla medel bli en hjälp för personalen i vardagen (Andersen et al., 2001)

Effekter av ett friår - Respondenter som ansökt men ej beviljats friårsledigt

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes.Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Datasetet innefattar de deltagare som ansökt om friårsledigt men inte beviljats, och som deltagit i telefonintervju

Effekter av ett friår - Vikarier

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes.Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Datasetet innefattar de deltagare som varit vikarier för friårslediga och som medverkat i telefonintervju

Effekter av ett friår - Friårslediga

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes.Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Datasetet innefattar de deltagare som varit friårslediga och medverkat i telefonintervju