The significance of information after discharge for colorectal cancer surgery–a qualitative study

The aim was to explore patients' experiences of information and their information needs after discharge for colorectal cancer surgery

Transition from School to University Mathematics: Manifestations of Unresolved Commognitive Conflict in First Year Students’ Examination Scripts

We explore the transition from school to university through a commognitive (Sfard 2008) analysis of twenty-two students’ examination scripts from the end of year examination of a first year, year-long module on Sets, Numbers, Proofs and Probability in a UK mathematics department. Our analysis of the scripts relies on a preliminary analysis of the tasks and the lecturers’ (also exam setters’) assessment practices, and focuses on manifestations of unresolved commognitive conflict in students’ engagement with the tasks. Here we note four such manifestations concerning the students’ identification of and consistent work with: the appropriate numerical context of the examination tasks; the visual mediators and the rules of school algebra and Set Theory discourses; the visual mediators of the Probability and Set Theory discourses; and, with the visual mediators and rules of the Probability Theory discourse. Our analysis suggests that, despite lecturers’ attempts to assist students towards a smooth transition to the different discourses of university mathematics, students’ errors at the final examination reveal unresolved commognitive conflicts. A pedagogical implication of our analysis is that a more explicit and systematic presentation of the distinctive differences between these discourses, along with facilitation of the flexible moves between them, is needed

Insolubilization and thermal stabilization of a long-chain polyester by noncatalyzed melt-polycondensation synthesis in air

Self-standing films of poly(ω-hydroxyl hexadecanoic acid) [poly(ω-OHC16)] have been prepared by noncatalyzed melt-polycondensation in air at 150, 175, and 200 °C. Poly(ω-OHC16)s obtained are characterized as polyesters by infrared spectroscopy (FT-IR) and solid state magic angle spinning 13C nuclear magnetic resonance (13C MAS-NMR). Structurally, poly(ω-OHC16)s are quite crystalline as revealed by wide angle X-ray diffraction (WAXD). The presence of oxygen in the reaction atmosphere causes a mild oxidation in the form of peroxyester species, tentatively at the interphase between poly(ω-OHC16) crystallites, and the structure amorphization. The interfacial peroxyester phase ends up in the encapsulation of the polyester grains and provides a barrier towards the action of solvents. Thermal stabilization and insolubility resulting from the synthesis conditions used are interesting features to prepare solvent and heat resistant poly(ω-OHC16) coatings. Thus, a few microns thick poly(ω-OHC16) layer has been fabricated on aluminum foil and its resistivity towards a chloroform:methanol (1:1, v:v) mixture has been confirmedJunta de Andalucía TEP-7418BIOPROTO FP

Är topikal behandling med Crystavet® effektiv vid behandling av jästsvampsöverväxt hos hund? : – en pilotstudie.

Malassezia spp. are commensals of the canine skin flora. Opportunistic skin infections involving overgrowth of Malassezia are often found in intertriginous areas or associated with one or several underlying medical conditions affecting the host defence of the skin barrier. Symptoms include pruritus, erythema, alopecia, lichenification, hyperpigmentation, scaling and moist skin surface with a greasy, malodorous exudate. A diagnosis of Malassezia dermatitis is indicated when skin with cutaneous lesions and Malassezia overgrowth responds to antifungal therapy. Treatments available with the indication of Malassezia overgrowth include both systemic treatment with azole derivatives or allylamine and a wide variety of agents for topical treatment. Available topical treatment options include azole derivatives and antimicrobial agents, many of which lack sufficient evidence base. Therefore, the need for randomized, controlled trials evaluating topical antimicrobial agents available and marketed for Malassezia overgrowth is urgent. The purpose of this study was to evaluate the efficacy of a new topical product, Crystavet® (1% hydrogen peroxide, Bioglan, Malmö, Sweden), for the treatment of Malassezia overgrowth in a prospective, open, randomized, controlled study design using a split-body protocol. In total, 22 anatomically distinct skin areas from ten dogs were included. The efficacy of Crystavet was compared to a reference product of 4% chlorhexidine and evaluated based primarily on the reduction of Malassezia yeast obtained by cytology. Secondly, the efficacy was evaluated by quantitative culture of Malassezia spp., clinical skin lesion score and degree of pruritus pre and post treatment. Treatment with both Crystavet and the reference product reduced Malassezia population sizes and clinical parameters significantly, without any difference in efficacy noted between the products. No adverse reactions were recorded and owners rated the treatment as easy to perform. These results suggest that topical treatment with Crystavet (1% hydrogen peroxide) is effective and safe for the treatment of localized Malassezia overgrowth in dogs. The results also suggest that the antifungal efficacy of 1% hydrogen peroxide is similar to that of 4% chlorhexidine for Malassezia species. Further studies including a larger sample size are needed to confirm these results.Malassezia spp., även kallad jästsvamp, är en del av hundens normala mikroflora. Opportunistiska hudinfektioner med jästsvampsöverväxt uppstår ofta i intertriginösa områden eller sekundärt till medicinska tillstånd som påverkar hudens barriär och försvarsmekanism. Kliniska tecken som uppstår är klåda, erytem, alopeci, lichenifikation, hyperpigmentering, mjäll samt en fuktig hudyta med illaluktande sekret. Diagnosen jästsvampsdermatit är verifierad när en inflammerad och skadad hudyta med jästsvampsöverväxt läker av efter svampdödande behandling. Både systemiska och topikala behandlingsalternativ finns att tillgå för behandling av jästsvampsöverväxt. För systemisk behandling används azolderivat eller allylamin medan topikala alternativ innefattar både azolderivat samt en mängd antimikrobiella substanser. För flertalet av dessa saknas tillräcklig evidens. Det finns därför ett stort behov av randomiserade, kontrollerade studier som utvärderar effekten av topikala behandlingsalternativ för jästsvampsöverväxt. Syftet med den här studien var att utvärdera effektiviteten av en 1% väteperoxid baserad produkt, Crystavet® (Bioglan, Malmö, Sweden), vid behandling av jästsvampsöverväxt hos hund i en prospektiv, öppen, randomiserad, kontrollerad studie. Ett split-body protokoll användes och Crystavets effektivitet jämfördes med en 4% klorhexidinprodukt som referens. Totalt inkluderades 22 anatomiskt skilda hudområden från tio hundar. Behandlingens effektivitet utvärderades i förstahand baserat på minskning av antalet jästsvampar påvisade via cytologi. I andra hand utvärderades behandlingens effekt genom kvantitativ odling av jästsvamp, kliniska lesionscore och grad av klåda innan och efter behandling. Behandling med både Crystavet och referensprodukt resulterade i en signifikant minskning av jästsvampar och kliniska mätvärden, behandlingarna skiljde sig inte signifikant åt i sin effektivitet. Inga biverkningar rapporterades och djurägarna ansåg att behandlingen var enkel att utföra. Resultat från den här studien indikerar att topikal behandling med Crystavet (1% väteperoxid) är effektivt och säkert att använda vid behandling av lokaliserad jästsvampsöverväxt hos hund. Resultaten tyder även på att den jästsvampsdödande effekten av 1% väteperoxid är jämförbar med den hos 4% klorhexidin för jästsvampar av genuset Malassezia. Vidare studier med en större studiepopulation krävs för att bekräfta dessa resultat

A birding trip to the Dominican Republic and Puerto Rico

Abstract — During a birding trip to the Dominican Republic and Puerto Rico, 20 September to 4 October 1999, 25 of the 26 endemics of Hispaniola and all of the 16 endemic species of Puerto Rico were observed. In all, we identified 134 species of birds on Hispaniola and 99 species in Puerto Rico.Resumen — Un viaje para observar aves en la República Dominicana y Puerto Rico- Durante un viaje a la República Dominicana y Puerto Rico para observar aves, efectuado entre el 20 de septiembre y el 4 de octubre de 1999, 25 de los 26 endemismos de La Española y todos los 16 endemismos de Puerto Rico fueron observados. En total, identificamos 134 especies en La Española y 99 en Puerto Rico

On the hunt for improvements

The cheetah (Acinonyx jubatus) is one of the big feline species kept in zoos worldwide. The wild populations are quite small and therefore the captive population make up an important part of the total population of the world. Although life in the wild is not always easy and a captive environment provides shelter and food it does not come without problems. In captivity cheetahs become chronically ill and also develop stereotypic behaviours. Neither of these are problems in wild populations and both can be linked to stress in captivity. One mean of targeting stereotypic behaviour is to provide environmental enrichments. If it is targeted in the right way then it should reduce stress and may then also have an impact on disease development. The hunting behaviour of felids can be divided into main sequences of location, capturing, killing and processing of the prey. Since hunting behaviour is a natural behaviour often deprived from the animals in captivity I looked at possibilities of enrichments to stimulate this behaviour. Feasible enrichments could be feeding of carcasses or bones, live bait or a “cheetah run”. A cheetah run consists of a moving bait system giving the cheetah an opportunity to pursue lure. Enrichment through live bait or the cheetah run targets the sequences of location, capturing, and killing in the hunting behaviour, while the carcass-feed targets processing of the prey. The enrichments has positive effects on behavioural diversity and behaviour resembling of hunting has been observed in connection to the enrichments. However, the studies reviewed did not show any significant data on the reduction of stereotypic behaviour. No definite conclusions could be made but findings do suggest a feasibility to improve welfare through stimulation of hunting behaviour. More research is needed and targeting hunting behaviour might not be the most optimal choice, so therefore research need to also focus on evaluating enrichments in connection to other natural behaviours and conditions. Most research up to date focus on studying the effects on one factor e.g. corticoids concentration or stereotypical behaviour. These factors are not reliable on their own and research therefore needs to investigate several factors simultaneously to make more accurate predictions on how welfare is affected. More accurate predictions will lead to clearer guidelines and thereby efforts of improvement can be directed towards areas were most effect will be seen.Geparden (Acinonyx jubatus) är ett av de stora kattdjuren som går att beskåda i djurparker världen över. Dess vilda population är ganska liten och därför utgör populationen i fångenskap en betydande del utav världspopulationen. Livet i fångenskap erbjuder både föda och skydd men trots det uppstår en del välfärdsproblem. Geparder i fångenskap insjuknar bland annat i kroniska sjukdomar och uppvisar stereotypa beteenden. Båda problemen kan kopplas till stress i fångenskap och ses inte i de vilda populationerna. Genom miljöberikning kan man arbeta för att minska problemet med stereotypt beteende. Jaktbeteendet hos kattdjur kan delas in i fyra olika sekvenser: lokalisering, tillfångatagande, dödande och bearbetning av bytet. Eftersom jaktbeteendet är ett naturligt beteende som djuren i djurpark sällan får möjlighet att utföra har jag studerat möjligheter som finns för att stimulera detta genom miljöberikning. Berikningar som kan användas är utfodring med slaktkroppar eller ben, levande byte och ”gepardlopp”. Ett gepardlopp består av ett rörligt byte av något slag som stimulerar geparden till att förfölja det och därmed utföra jaktbeteende. Miljöberikningarna visade sig ha en positiv effekt på beteende repertoaren och jaktbeteenden kunde observeras i anknytning till berikningarna. Däremot så visade ingen av studierna att berikningarna signifikant minskade de stereotypa beteendena. Det är svårt att dra några säkra slutsatser, men resultaten antyder att man genom jaktberikning möjligtvis kan förbättra djurens välfärd. Mer forskning behövs och att fokusera på berikning av jaktbeteendet kanske inte är optimalt, så därför borde forskningen också fokusera på att utvärdera berikning med koppling till andra naturliga beteenden och förhållanden. Hittills har forskningen främst fokuserat på att studera berikningars effekt på en faktor, så som värden av stresshormon eller stereotypa beteenden. Att analysera dessa faktorer enskilt ger inte pålitliga resultat och forskningen måste därför undersöka flera faktorer samtidigt för att göra säkrare förutsägelser om hur välfärden påverkas. Säkrare resultat gör att tydligare riktlinjer kan upprättas och insatser till förbättring kan riktas mot områden där de har mest effekt