Research priorities for freshwater mussel conservation assessment

Freshwater mussels are declining globally, and effective conservation requires prioritizing research and actions to identify and mitigate threats impacting mussel species. Conservation priorities vary widely, ranging from preventing imminent extinction to maintaining abundant populations. Here, we develop a portfolio of priority research topics for freshwater mussel conservation assessment. To address these topics, we group research priorities into two categories: intrinsic or extrinsic factors. Intrinsic factors are indicators of organismal or population status, while extrinsic factors encompass environmental variables and threats. An understanding of intrinsic factors is useful in monitoring, and of extrinsic factors are important to understand ongoing and potential impacts on conservation status. This dual approach can guide conservation status assessments prior to the establishment of priority species and implementation of conservation management actions.NF-R was supported by a post-doctoral fellowship (Xunta de Galicia Plan I2C 2017-2020, 09.40.561B.444.0) from the government of the autonomous community of Galicia. BY was supported by the Ministry of Science and Higher Education (no. 0409-2016-0022). DLS was supported by the G. E. Hutchinson Chair at the Cary Institute of Ecosystem Studies. AO was supported by the Russian Foundation for Basic Research (no. 17-44-290016). SV was funded by European Investment Funds by FEDER/COMPETE/POCI- Operacional Competitiveness and Internacionalization Programme, under Project POCI-01-0145-FEDER-006958 and National Funds by FCT-Portuguese Foundation for Science and Technology, under the project UID/AGR/04033/2013. NF-R is very grateful to the University of Oklahoma Biological Survey for providing space to work in the U.S. and especially to Vaughn Lab members. Authors are very grateful to Akimasa Hattori, Allan K. Smith, Andrew Roberts, Daniel Graf, David Stagliano, David T. Zanatta, Dirk Van Damme, Ekaterina Konopleva, Emilie Blevins, Ethan Nedeau, Frankie Thielen, Gregory Cope, Heinrich Vicentini, Hugh Jones, Htilya Sereflisan, Ilya Vikhrev, John Pfeiffer, Karen Mock, Mary Seddon, Katharina Stockl, Katarzyna Zajac, Kengo Ito, Marie Capoulade, Marko Kangas, Michael Lange, Mike Davis, Pirkko-Liisa Luhta, Sarina Jepsen, Somsak Panha, Stephen McMurray, G. Thomas Watters, Wendell R. Haag, and Yoko Inui for their valuable contribution in the initial selection and description of extrinsic and intrinsic factors. We also wish to thank Dr. Amanda Bates, Chase Smith, and two anonymous reviewers for comments on earlier drafts of this manuscript. Any use of trade, firm, or product names is for descriptive purposes only and does not imply endorsement by the U.S. Government

Övervakning av 6 flodpärlmusselbestånd i Västra Götalands län 2003-2004

Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera är en hotad art som har ett kärnområde i Sverige. Som en del i länsstyrelsens miljöövervakning i Västra Götalands län ingår övervakning av sex flodpärlmusselbestånd. Undersökningarna görs enligt den undersökningstyp som Naturvårdsverket rekommenderar. Där redovisas också hur skyddsvärdet bedöms. Rapporten redovisar kortfattat omgivningsförhållanden, vattenkvalitet, värdfisk, beståndets utbredning, storlek, täthet och längdfördelning samt trender, hotbild och bedömning av skyddsvärdet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Övervakning av 6 flodpärlmusselbestånd i Västra Götalands län 2003-2004

Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera är en hotad art som har ett kärnområde i Sverige. Som en del i länsstyrelsens miljöövervakning i Västra Götalands län ingår övervakning av sex flodpärlmusselbestånd. Undersökningarna görs enligt den undersökningstyp som Naturvårdsverket rekommenderar. Där redovisas också hur skyddsvärdet bedöms. Rapporten redovisar kortfattat omgivningsförhållanden, vattenkvalitet, värdfisk, beståndets utbredning, storlek, täthet och längdfördelning samt trender, hotbild och bedömning av skyddsvärdet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Åtgärdsprogram för flodpärlmussla : Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758)

Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) är en av Sveriges sju inhemska sötvattenslevande stormusslor. Arten har påträffats i 637 vattendrag, i landets alla biogeografiska regioner, från små bäckar till stora älvar. Den lever nedgrävd och har höga krav på sin miljö. Vattnet ska vara klart, syrerikt, näringsfattigt och pH-värdet ska vara minst 6,2. Flodpärlmusslan är beroende av öring eller lax som värddjur under larvstadiet. Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Föryngring sker endast i ungefär en tredjedel av de vattendrag där den fortfarande finns kvar, dock med stora regionala skillnader Arten har gått tillbaka på grund av bland annat långsiktigt försämrad vattenkvalitet, försämrat habitat och minskad värdfiskpopulation. Vattenkraftsutbyggnad, andra vattenregleringar och föroreningar har påverkat populationerna kraftigt i södra och mellersta Sverige under de senaste hundra åren. I åtgärdsprogrammet listas bland annat följande åtgärder: Alla uppgifter om förekomst ska läggas in i nationell datavärd (Musselportalen) för att utgöra underlag för framtagande av digitala kartskikt. Samtliga markägare med förekomst av flodpärlmussla ska informeras. Som hjälp ska en reviderad broschyr om musslan tas fram. Inga vandringshinder ska skapas i samband med ny- och ombyggnad samt reinvestering av vägar och järnvägar. Ny kunskap ska tillföras genom nationell genetisk screening och utredning om öring och/eller lax är värdfisk i större vattendrag. Minst två nya flodpärlmusselvatten per län ska skyddas och minst fyra flodpärlmusselvatten per län ska restaureras. Åtgärdsbehovet ska utredas för minst hälften av länens populationer. Skötselplaner för naturreservat ska revideras så att flodpärlmusslans krav tillgodoses. Artificiell förökning bör initieras i prioriterade vattendrag. Uppföljningen ska stärkas och genomförda åtgärder ska sammanställas för att kunna dra nytta av gjorda insatser. Erfarenhetsutbyte i form av seminarier och en internationell konferens ska genomföras.The Freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) is found in 646 streams spread all over Sweden. The total number of mussel specimen is estimated to at least 40 million. Sweden holds most of the approximately 1,600 populations known in Europe. Together with Norway and Finland, Sweden accommodates around three quarters of all populations, hence the region is a stronghold for the species  The Freshwater pearl mussel has a parasitic larval stage on the gills of Brown trout Salmo trutta, the main host fish in Sweden. There is an enormous loss in all stages of the reproduction cycle. A one-hundred-yearold mussel is estimated to produce only 3.2 young mussels. Freshwater pearl mussel is amongst the most long-lived species on Earth. The oldest specimen found in northernmost Sweden was more than 280 years old. Normally the life span in Scandinavia is 100-250 years.  Freshwater pearl mussel needs good water quality, clean bottom substrate and suitable host fish. In Sweden, recruiting populations are only found in streams with pH&gt;6.2, total phosphorus &lt;8 µg/l, nitrate &lt;125 µg/l, turbidity &lt;1 FNU, colour &lt;80 mg Pt/l, fine inorganic particles &lt;25%, redox potential &gt;300 mV, density of young Brown trout ≥5/100 m2.  Given the species’ environmental requirements it is an important indicator and umbrella species. The Freshwater pearl mussel is also a suitable flagship species for nature conservation activities connected to running waters. In Europe, the number of populations has decreased by 80% since 1920. In Sweden, we observe an ongoing decline among the Freshwater pearl mussel populations shown by lower recruitment and decreased abundance. Approximately half of the remaining populations lack recruitment. Therefore, the species is nationally red-listed as Endangered (EN).  The main reason for the decline is changes in land use causing physical and chemical changes of the streams. Most serious is siltation of streambeds, which causes mortality in juvenile mussels. As most of the Swedish mussel streams are situated in forest landscape, forest management is of crucial importance. Stream acidification caused by airborne pollutants earlier caused mussel death in large areas. Pearl fishing is forbidden by law since 1994, and is at present not regarded as a problem.  The first Swedish action plan for Freshwater pearl mussel was published in 1991 and revised in 2005, resulting in legal protection of a number of important mussel waters, habitat restoration, re-introduction, artificial recruitment and liming of acidified steams. There are also monitoring programmes at national and regional levels. In Sweden, the regional authorities, the County Administrative Boards, have a key role in conservation. There are 16 counties with Freshwater pearl mussel streams.  Proposed actions: Incorporation of all data on occurrence into the national mussel database. Production of up-dateddigital map layers. Information activities aimed at landowners and the public, including publishing of a new information brochure.  Focus on eliminating migration barriers when constructing or reconstructing new roads and railways.  National genetic screening of Freshwater pearl mussel, and a survey on whether Brown trout or Atlantic salmon are the host fish in large rivers.  Inventories of the main channel of large rivers with potential occurrence of Freshwater pearl mussel.  Legal protection of two new localities in each county and habitat restoration of four mussel habitats per county.  Revision of nature reserve’s management plans in order to include actions for the Freshwater pearl mussel.  Artificial recruitment is initiated in prioritized waters.  Follow-up studies of actions and compilation of the results.  The cost for conservation measures recommended by this action plan is estimated at 216 471 000 SEK during 2020-2024

Åtgärdsprogram för flodpärlmussla : Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758)

Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) är en av Sveriges sju inhemska sötvattenslevande stormusslor. Arten har påträffats i 637 vattendrag, i landets alla biogeografiska regioner, från små bäckar till stora älvar. Den lever nedgrävd och har höga krav på sin miljö. Vattnet ska vara klart, syrerikt, näringsfattigt och pH-värdet ska vara minst 6,2. Flodpärlmusslan är beroende av öring eller lax som värddjur under larvstadiet. Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Föryngring sker endast i ungefär en tredjedel av de vattendrag där den fortfarande finns kvar, dock med stora regionala skillnader Arten har gått tillbaka på grund av bland annat långsiktigt försämrad vattenkvalitet, försämrat habitat och minskad värdfiskpopulation. Vattenkraftsutbyggnad, andra vattenregleringar och föroreningar har påverkat populationerna kraftigt i södra och mellersta Sverige under de senaste hundra åren. I åtgärdsprogrammet listas bland annat följande åtgärder: Alla uppgifter om förekomst ska läggas in i nationell datavärd (Musselportalen) för att utgöra underlag för framtagande av digitala kartskikt. Samtliga markägare med förekomst av flodpärlmussla ska informeras. Som hjälp ska en reviderad broschyr om musslan tas fram. Inga vandringshinder ska skapas i samband med ny- och ombyggnad samt reinvestering av vägar och järnvägar. Ny kunskap ska tillföras genom nationell genetisk screening och utredning om öring och/eller lax är värdfisk i större vattendrag. Minst två nya flodpärlmusselvatten per län ska skyddas och minst fyra flodpärlmusselvatten per län ska restaureras. Åtgärdsbehovet ska utredas för minst hälften av länens populationer. Skötselplaner för naturreservat ska revideras så att flodpärlmusslans krav tillgodoses. Artificiell förökning bör initieras i prioriterade vattendrag. Uppföljningen ska stärkas och genomförda åtgärder ska sammanställas för att kunna dra nytta av gjorda insatser. Erfarenhetsutbyte i form av seminarier och en internationell konferens ska genomföras.The Freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) is found in 646 streams spread all over Sweden. The total number of mussel specimen is estimated to at least 40 million. Sweden holds most of the approximately 1,600 populations known in Europe. Together with Norway and Finland, Sweden accommodates around three quarters of all populations, hence the region is a stronghold for the species  The Freshwater pearl mussel has a parasitic larval stage on the gills of Brown trout Salmo trutta, the main host fish in Sweden. There is an enormous loss in all stages of the reproduction cycle. A one-hundred-yearold mussel is estimated to produce only 3.2 young mussels. Freshwater pearl mussel is amongst the most long-lived species on Earth. The oldest specimen found in northernmost Sweden was more than 280 years old. Normally the life span in Scandinavia is 100-250 years.  Freshwater pearl mussel needs good water quality, clean bottom substrate and suitable host fish. In Sweden, recruiting populations are only found in streams with pH&gt;6.2, total phosphorus &lt;8 µg/l, nitrate &lt;125 µg/l, turbidity &lt;1 FNU, colour &lt;80 mg Pt/l, fine inorganic particles &lt;25%, redox potential &gt;300 mV, density of young Brown trout ≥5/100 m2.  Given the species’ environmental requirements it is an important indicator and umbrella species. The Freshwater pearl mussel is also a suitable flagship species for nature conservation activities connected to running waters. In Europe, the number of populations has decreased by 80% since 1920. In Sweden, we observe an ongoing decline among the Freshwater pearl mussel populations shown by lower recruitment and decreased abundance. Approximately half of the remaining populations lack recruitment. Therefore, the species is nationally red-listed as Endangered (EN).  The main reason for the decline is changes in land use causing physical and chemical changes of the streams. Most serious is siltation of streambeds, which causes mortality in juvenile mussels. As most of the Swedish mussel streams are situated in forest landscape, forest management is of crucial importance. Stream acidification caused by airborne pollutants earlier caused mussel death in large areas. Pearl fishing is forbidden by law since 1994, and is at present not regarded as a problem.  The first Swedish action plan for Freshwater pearl mussel was published in 1991 and revised in 2005, resulting in legal protection of a number of important mussel waters, habitat restoration, re-introduction, artificial recruitment and liming of acidified steams. There are also monitoring programmes at national and regional levels. In Sweden, the regional authorities, the County Administrative Boards, have a key role in conservation. There are 16 counties with Freshwater pearl mussel streams.  Proposed actions: Incorporation of all data on occurrence into the national mussel database. Production of up-dateddigital map layers. Information activities aimed at landowners and the public, including publishing of a new information brochure.  Focus on eliminating migration barriers when constructing or reconstructing new roads and railways.  National genetic screening of Freshwater pearl mussel, and a survey on whether Brown trout or Atlantic salmon are the host fish in large rivers.  Inventories of the main channel of large rivers with potential occurrence of Freshwater pearl mussel.  Legal protection of two new localities in each county and habitat restoration of four mussel habitats per county.  Revision of nature reserve’s management plans in order to include actions for the Freshwater pearl mussel.  Artificial recruitment is initiated in prioritized waters.  Follow-up studies of actions and compilation of the results.  The cost for conservation measures recommended by this action plan is estimated at 216 471 000 SEK during 2020-2024

Blå-Gul-Grön Målklassning : ett sätt att värna vatten med höga naturvärden

Med metoden Blå-Gul-Grön Målklassning kan naturvärdena i särskilt värdefulla sjöar och vattendrag och deras tillrinningsområde bevaras och utvecklas. Målklassning är ett enkelt verktyg som kan användas av alla med intresse för vatten-, natur- och fiskevård. Vattenmiljöer har länge behandlats separat i skogs- och jordbrukets planeringsprocesser eftersom det har saknats ett verktyg för helhetsplanering av markanvändningen. Denna rapport presenterar en metodik hur man genom helhetsplanering av vattenlandskapet med arbetssättet Blå-Gul-Grön Målklassning integrerat kan fortsätta nyttja naturresurser på ett klokt och miljöanpassat sätt, säger Per Olsson, biträdande avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som bistått i framtagandet av rapporten. I rapporten beskrivs metodiken Blå-Gul-Grön Målklassning som syftar till att komma fram till rätt miljöåtgärder, i rätt omfattning och på rätt ställe i ett avrinningsområde. Metodiken innebär kortfattat att man besöker alla fastighetens enheter som vattenmiljöer, åkrar, ängar, och skogsbestånd. Det vill säga det blå, det gula och det gröna på kartan. Där bedöms naturvärde och känslighet med hjälp av ett enkelt protokoll. Med känslighet menas hur stor risken är att brukandet av den aktuella marken kan påverka det skyddsvärda vattnet. Sedan föreslår man målklass och lämpliga miljöåtgärder. Resultatet läggs in på kartor som används i planeringen för att värna sjön och dess avrinningsområde samtidigt som det visar var man kan bedriva en effektiv produktion av livsmedel och virke på ett hållbart sätt. Användning av metoden innebär en praktisk avvägning i det enskilda fallet för att nå målen för miljön och produktionen på fastighetsnivå. Metodiken har utarbetats och testats i Likstammens vattenlandskap i Södermanland, ett mindre avrinningsområde högt upp i vattensystemet. Området har valts som projektområde för att det bland annat är ett Natura 2000-område och består av en mosaik av vatten, jordbruksmark och skogsmark samt olika typer av markägare. Avrinningsområdet är förhållandevis litet och markägareantalet litet vilket ger goda förutsättningar för användning av den Blå-Gul-Gröna Målklassningen. Förhoppningen är att markägare på frivillig basis ska få ökad kunskap och förståelse för hur brukandet av marken påverkar vattenmiljöerna och hur de genom en helhetsanvändning kan minska de negativa effekterna. – Här lyfter vi Målklassning från enskilda objekt till landskapsnivå. Vi blickar ut över hela Likstammens avrinningsområde och identifierar landskapsobjekt som bör uppmärksammas i mark- och vattenanvändningen, säger Lennart Henrikson, årets vinnare av vattenmiljöpriset Sjöstjärnan och författare av rapporten tillsammans med ekologen Stefan Silfverblad