Henrikson, Lennart

Lestander, Ragna

Löfgren, Stefan

Ågren, Anneli

Epsilon Open Archive

 Figur 1. Bilden illustrerar ett bäckavsnitt med höga naturvärden, liten påverkan av människa och med en hög känslighet för skogsbruk i kantzonen.  Målklass VO – vattenmiljö bör lämnas orörd. Foto Erik Spade.fakta skog3 • 2014 • Rön från Sveriges lantbruksuniversitet•	 WWF	 har	 tillsammans	 med	 skogsnäringen	 utvecklat	de	 två	 vattenplaneringsverktygen	 NPK+	 och	 Blå	 mål-klassning	för	att	minimera	skogsbrukets	negativa	effek-ter	på	vattenmiljöer.	Verktygen	hjälper	skogsägaren	att	bedöma	 vilken	 vattenhänsyn	 som	 bör	 tas	 vid	 skogs-bruksåtgärder.•	 Två	tidigare	studier	utvärderade	verktygens	förmåga	att	fånga	in	vattenkvalitet	med	hjälp	av	elfiskedata.	Resulta-ten	visade	att	vattendrag	indelade	i	Blå	målklasser	med	högre	hänsynsnivå	vid	skogsbruk	 innehöll	fler	fiskarter.	I	 denna	 studie	 utvärderade	 vi	 verktygens	 förmåga	 att	fånga	 in	 vattenkvalitet	 med	 avseende	 på	 vattenkemi.			•	 Vissa	 variabler	 i	 verktyget	 NPK+	 kan	 bedöma	 vatten-kvalitet	med	avseende	på	 vattenkemi	 när	 variationerna	mellan	vattendrag	är	stora.	Inom	områden	med	mer	lik-artad	 vattenkemi	 blir	 bedömningen	 mycket	 osäker.	 Få	samband	existerade	mellan	den	Blå	målklassningen	och	vattenkemin.•	 NPK+	och	Blå	målklassning	 bidrar	 till	måluppfyllelsen	i	 EU:s	 vattendirektiv	 genom	att	 bland	 annat	 identifiera	marker	som	kan	bidra	till	övergödning	och	öka	hänsyns-tagandet	vid	skogsbruksåtgärder.	•	 Utvärderingen	har	skett	 i	ett	tidigt	skede	och	det	finns	fortfarande	utrymme	 för	att	 förbättra	 verktygen	genom	fler	 studier	 och	 vidareutveckling.	 Verktygen	 skulle	 till	exempel	också	kunna	bidra	till	att	minska	försurning	för-orsakad	av	skogsbruk.Nya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och Blå målklassning – hur väl fungerar de?Ragna Lestander • Lennart Henrikson • Stefan Löfgren • Anneli Ågren Vatten är livsnödvändigt. För att även kommande generationer ska kunna utnyttja denna gemensamma resurs är det av stor vikt att den brukas på ett hållbart sätt. EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) trädde i kraft år 2000. Vattendirektivet innebär en helhetssyn på vatten där medlems-länder arbetar utifrån hela vattensystem, för att gemensamt skydda och förvalta våra vattenresurser. Målet är att alla vat-ten inom EU ska erhålla en god ekolo-gisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske.Skogsbrukets effekter på vattenSkogsbruk kan försämra vattenkvalite-ten och förändra förutsättningarna i ak-vatiska ekosystem om inte rätt hänsyn tas. Det finns många ekologiska sam-band mellan kantzonen och biologin i vatten. Därför kan avverkning av kant-zonen, eller andra skogsbruksåtgärder i denna, påverka vattenbiologin negativt. Kalavverkning, markberedning och andra skogsbruksåtgärder kan medföra förändrade vattenflöden och öka ero-sionen av finpartikulärt material som transporteras ut i vattnet och slammar igen bottnar (Figur 2). Igenslamning försämrar bland annat syretillgången för fiskrom och bottenlevande organismer. Från hyggen kan näringsämnen urlakas en kort tid efter avverkning och där-med bidra till övergödning. Uttag av virke och grot kan också påverka mar-kens förmåga att buffra mot försurning på lång sikt, vilket kan leda till negativa effekter för försurningskänsliga organis-mer i vattenmiljöer som dränerar dessa marker.Utveckling av två verktygSlamtransport, erosion och näringsläck-age kan motverkas genom att undvika Nya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och Blå målklassning – hur väl fungerar de?Figur 2. Körskada i samband med slutavverkning kan orsaka erosion, grumling och igenslamning av bottnar om inte rätt hänsyn tas. Foto Stefan Löfgren.markskador och lämna en trädbevuxen skyddszon vid vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två verktyg som utvecklats genom ett samarbete mel-lan WWF och landets skogliga aktörer inom projektet Levande skogsvatten. Av-sikten med NPK+ och Blå målklassning är att optimera vattenhänsynen i skogen och förbättra förutsättningarna för bio-logisk mångfald i våra vatten. En viktig del är att vattenhänsynen på ett enkelt sätt ska kunna tas in i den skogliga pla-neringen genom att visa hur en del av ett vattendrag kan påverkas och ge råd om vilken hänsyn som bör tas. Verktygen är på väg att integreras i skogsbrukets planeringsverksamhet, varför det är in-tressant att utvärdera verktygens kvalitet och tillförlitlighet.Mer fisk i vattendrag med högre hänsynsnivåerNPK+ och Blå målklassning har ut- värderats med hjälp av data från elfisken i två tidigare studier. Resultaten visade att vattendrag i Blekinge som indelats i Blå målklasser med högre hänsynsnivå vid skogsbruk innehöll fler antal fiskar-ter (Ingemarsson 2012). Liknande sam-band hittades vid en inventering av 55 vattendrag i Västerbotten. Där fanns ett positivt samband mellan antalet fiskar-ter och vattendrag som hade en högre NPK+-totalsumma (Nordin 2012). Detta pekar på att vattendrag med bra förutsättningar att hysa en rik biologisk mångfald kan identifieras med verk-Figur 3. Lokalisering av källvattendrag som ingick i studien. © Lantmäteriet, i2012/901.Nya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och Blå målklassning – hur väl fungerar de?tygen och att dessa skyddas med högre hänsynsnivåer vid skogsbruk. Kan verktygen fånga in vattenkemi?Vi har testat och utvärderat verktygen genom att jämföra bedömningar med NPK+ och Blå målklassning med vat-tenkemin. 173 källvattendrag med vat-tenkemisk data i Dalarna och sydvästra Sverige (Figur 3) inventerades i fält. Hu-vudsyftet med studien var att utvärdera verktygens förmåga att fånga in vatten-kvalitet med avseende på vattenkemi.Samband med vattenkemiVattenkemin i de två undersökta områ-dena (Figur 3) skiljer sig mycket åt. Vat-tendragen i sydvästra Sverige hade i re-gel högre halter av slam, humus (TOC), totalfosfor och totalkväve i vattnet än vattendragen i Dalarna. Dessa vatten var också mer påverkade av mänskligt för-orsakad försurning och hade lägre pH.Studien visar att många egenskaper i NPK+-protokollet kan fånga in dessa olikheter i vattenkemi när alla vatten-drag analyserades i ett gemensamt data-set, och de vattenkemiska skillnaderna mellan vattendragen var stora. Inom respektive område var det svårare att peka ut olikheter mellan vattendrag, då vattenkemin var mer likartad. Många av de samband som påvisades av NPK+-protokollet förlorades efter indelningen i Blå målklasser. Den hänsynsnivå som slutligen fastställdes reglerades i första hand av hur känslig kantzonen runt vat-tendraget var för skogsbruk, men kunde också bero på grad av orördhet och höga naturvärden. Vattenkemiska aspekter hade däremot mindre inverkan på val av hänsynsnivå och Blå målklass.Blöta kantzoner och erosionsbe-nägna jordarter runt vattendraget visade på högre halter av fosfor i vattnet, och övergödning skulle kunna förhindras genom extra hänsyn till dessa marker vid utförandet av skogsbruksåtgärder. Verktygen har också potential att i fram-Tabell 1. Tabellen visar olika Blå målklasser med tillhörande råd vid utförandet av skogsbruksåtgärder.Figur 4. Exempel på temakarta med bäckavsnitt indelade i Blå målklasser för att underlätta  vattenhänsynen i den skogliga planeringen. Råd Vattenmiljö med generell vatten-hänsyn (VG)Vattenmiljö med förstärkt vatten-hänsyn (VF)Vattenmiljö som lämnas orörd (VO)Vattenmiljö med särskilda åtgärder (VS)Hänsyn Enligt skogsvårds-lagen och miljöcerti-fieringarFörstärkt ambition för kantzonen, mängd död ved och hänsyn vid körningMycket höga ambi-tioner för känsliga vattenmiljöer eller miljöer som kan få eller har höga värdenHöga ambitioner vad gäller restaurering, återskapande eller nyskapandeKantzon 5–15 m 15–30 m > 30 m. Utvecklas bäst av orördhetEj specificeratDrivning Ej närmare vattnet än 10 mKör inte i kantzonen (< 10 m)Ingen körning i kant-zonenEj specificeratÖverfart Överfarter på icke känsliga partierMinimera överfarter, får endast ske med broar.Inga överfarter Ej specificeratDöd ved Skapa/lämna död ved i vattnet.Skapa/lämna minst 8 bitar ved per 100 m.Lämna orört Ej specificeratÖvrigt Avgränsa området kring vattenmiljön och klassa som NO i skogsbruksplanenEx. lägg igen anslu-tande diken, skapa lekbottnar för fisk, lägg tillbaka stenar, skapa fria vandrings-vägarFAKTARUTANPK+ och Blå målklassningNPK+ och Blå målklassning är två verktyg (finns tillgängliga på www.wwf.se) framtagna för att optimera den skogliga vattenvården – att ta rätt hänsyn, på rätt plats och i rätt omfattning. Bedömningen för att fastställa lämplig vattenhänsyn vid utförandet av skogsbruksåtgärder utgår från inventeringsmetoden NPK+. NPK+ bedömer vattenmiljöns Naturvärde (N), Påverkan (P), Känslighet för skogsbruk (K) samt Plusvärden (+). Förekomst och icke förekomst av strukturer och egenskaper poängsätts enligt ett enkelt protokoll, där varje enskild bedömning av de olika delarna N, P, K och + kan anta en totalsumma om 0–12 poäng.    Naturvärden (N) anger vattnets och kantzonens förutsättningar för ett fung-erande ekosystem och förmåga att hysa en ”naturlig” biologisk mångfald. Avsaknaden av mänsklig påverkan (P) bedöms med avseende på till exempel vandringshinder, rensning av block pga. flottning och igen-slamning av botten samt genom granskning av kantzonen och vattenkvalitén. Vattnets känslighet för skogsbruk (K) utvärderas genom den omkringliggande markens ero-sionskänslighet, lutning och fuktighet. Med känslighet menas risken för att skogsbruk i närområdet kan leda till igenslamning. Plusvärden (+) är andra värden av intresse, exempelvis kulturminnen, restaureringsåt-gärder eller intressanta arter som exempel-vis bäver, utter, safsa eller strömstare.    Med stöd av bedömningen av NPK+ kan vattendragen delas in i Blå målklas-ser. Dessa hjälper skogsägare att optimera hänsynen till vatten och visar också vilka åtgärder som bör göras för att utveckla eller behålla ekologiska värden i vattendraget. De fyra olika målklasserna är VG (generell hänsyn tas till vattenmiljön), VF (vattenmil-jön kräver förstärkt hänsyn), VO (vatten-miljön lämnas orörd) och VS (vattenmiljön kräver särskilda åtgärder). De blå målklas-serna uttrycker olika ambitionsnivåer för vattenhänsynen (Tabell 1). Som planerings-underlag kan resultaten från NPK+- bedömningen eller målklasserna presente-ras på en temakarta (Figur 4).– Kunskap för en hållbar utvecklingNya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och Blå målklassning – hur väl fungerar de?FAKTA	SKOG	–	Rön	från	Sveriges	lantbruksuniversitet.	ISSN:	1400-7789.	Produktion:	SLU,	Fakulteten	för	skogsvetenskap	2014.	Ansvarig	utgivare:	Peter.Hogberg@slu.se.	Redaktör:	Goran.Sjoberg@slu.se.	Illustratör:	Fredrik	Saarkoppel,	Kobolt	Media	AB.	Tryck:	Danagård	LiTHO,	Linköping.	Prenumeration:	www.slu.se/faktaskog.	FörfattareLeNNart HeNriKsoNFD,	sötvattenekolog,		arbetar	med	frågor	om	skogsbruk	och	vatten,Natur	och	Människa	AB,	Friared	Prästgården,		511	98	Hyssna.070-37	85	613Lennart.Henrikson@	naturochmanniska.seBleckert, S., Degerman, E. Henrikson, L. & Pettersson, R. 2010. Skogens vatten. Sveriges skogsägarföreningar, Växjö.Ingemarsson, T. 2012. Naturvärdesbe-dömning och klassificering enligt blå målklasser av vattendrag – en utvärde-ring av metod och lämplighet för skogs-bruksplaner. Examensarbete, institutio-nen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU. Nr 188.Lestander, R. 2014. En utvärdering av de skogliga vattenplaneringsverkti-gen NPK+ och Blå målklassning med avseende på vattenkvalitet och vatten-kemi. Examensarbete, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Nr. 2014:8.Nordin, P.-O. 2012. NPK+ och blå mål-klassning – indikatorer på vattenkvali-tet? Examensarbete, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Nr. 2012:16.Läs mertiden identifiera marker extra känsliga för en eventuell långsiktig försurning av mark och vatten på grund av uttag av virke och grot. Genom att identifiera dessa marker kan man i förlängningen också ge dem ett bättre skydd.SlutsatserNPK+ och Blå målklassning är relativt enkla verktyg som i första hand utgår från observerbara strukturer och egen-skaper i vattendraget eller kantzonen. Fördelen med verktygen är att en lek-man kan utföra bedömningen av vilken hänsyn som bör tas. Svårigheten är att mer osynliga egenskaper, som vattenke-mi, inte kan bedömas då de kräver vat-tenkemisk provtagning och analys. Det praktiska användandet av verkty-gen befinner sig ännu i ett tidigt skede och det finns därför utrymme för för-bättringar och vidareutveckling. För att underlätta bedömningen skulle både egenskaper i NPK+-protokollet och Blå målklasser kunna kompletteras med bilder och exempel för att förtydliga enskilda egenskaper vid inventeringen och val av målklass. En tydligare styr-ning från delsummorna i NPK+-pro-tokollet skulle också kunna ligga till grund för valet av målklass. En annan viktig aspekt är att redan befintlig infor-mation om vattenkemi, arter, restaure-ringsåtgärder, områdesskydd etc. samlas i en portal för att effektivisera vatten-hänsynen ytterligare. I dagsläget saknas en sådan.Verktygen bidrar till att minimera skogsbrukets effekter på vattenkvalite-ten och vattendirektivets mål genom att identifiera marker som till exempel kan förorsaka övergödning eller slamtran-sport. Som ett första försök att inklu-ÄmnesordNPK+, Blå målklassning, skogsbruk, vattenkvalitet, vattenplanering, vatten-vård.aNNeLi ÅgreNFD,	forskarassistent,		institutionen	för	skogens	ekologi	och	skötsel,		forskar	om	skogslandska-pets	biogeokemiSLU,	901	83	Umeå.090-78	68	365Anneli.Agren@slu.seragNa LestaNder MSc	i	biologi,		institutionen	för	skogens	ekologi	och	skötsel,SLU,	901	83	Umeå.070-57	26	287Rale0001@stud.slu.sesteFaN LöFgreNDocent,	forskningsledare,	institutionen	för	vatten	och	miljö,	forskar	om	biogeo-kemiska	processer	i	mark–vatten-systemetSLU,	Box	7050,	750	07	Uppsala.070-69	55	177Stefan.Lofgren@slu.setackVi vill tacka Stiftelsen Skogssällska-pet som finansierat projektet och gjort denna studie möjlig. Vi vill också passa på att tacka personal vid länsstyrelsen i Dalarnas, Jönköpings, Hallands, Västra Götalands och Kronobergs län samt in-stitutionen för vatten och miljö, SLU, för insamling av vattenkemiska prover och analyser.dera vatten i den skogliga planeringen bedöms verktygen ha stor potential för att förbättra vattenhänsynen i skogsbru-ket.Ring, E., Löfgren, S., Sandin, L., Hög-bom, L. & Goedkoop, W. 2008. Skogs-bruk och vatten. En kunskapsöversikt. Skogforsk, Gävle

Nya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och blå målklassning

https://pub.epsilon.slu.se/11450/7/lestander_r_etal_140827.pdf

Nya verktyg för skoglig vattenvård: NPK+ och blå målklassning

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive