6 research outputs found

    Antifouling in the Baltic Sea

    Get PDF
    This thesis explores how to (re-)configure environmentally unsustainable practices into more sustainable forms in the empirical context of leisure boat antifouling. Current antifouling practices predominantly involve the use of biocide-based paint to avoid the adherence of marine organisms to boats. However, antifouling paints are harmful to marine life, and therefore policy makers and businesses seek options to replace the toxic paint through more environmental alternatives. This thesis uses a practice theoretical-perspective to study the reconfiguration of environmentally unsustainable practices. Practices can be understood as routinized human activity, consisting of various interconnected practice elements. Previous research explains that the reconfiguration process is initiated by breaking or loosening the linkages between practice elements, but in practice, various aspects keep practice elements glued together. To learn more about the persistence of unsustainable practices and how we can reconfigure them, for example through exchanging an unsustainable material element with an environmentally friendly one, it is vital to elucidate the linkages between practice elements sustaining the eco-unfriendly practice. A multi-method approach consisting of observations, interviews, visual and textual materials has been used to explore these linkages. The collective findings and analysis reveal several ‘configurators’ that impact and sustain the linkages between practice elements of unsustainable practices and ‘re-configurators’ that can loosen these linkages. This study suggests a framework that facilitates the reconfiguration of environmentally unsustainable practices, based on four ‘re-configurators’: eco-innovation, regulation, marketing practices and infrastructures. This thesis contributes to the field of researching sustainable consumption by proposing a combinational approach of several ‘re-configurators’ to facilitate more sustainable practices. Additionally, this study contributes to practice theory by expanding the knowledge on the under-theorized concept of linkages. With regard to marketing, this thesis has implications for the adoption of new products in practices and how sustainable products should be marketed

    Eko Marina II - Fortsättningsprojekt av miljömärkning av fritidsbåtshamnar : Underlag för att vidareutveckla miljömärkningssystem för fritidsbåtshamnar som syftar till att minska belastningen på vattenmiljön

    No full text
    Inom projektet ”Miljömärkning av fritidsbåtshamnar” – Eko Marina I, (Koroschetz m.fl., 2020) tog IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Havsmiljöinstitutet fram ett miljöindex för fritidsbåtshamnar, som består av en samling skräddarsydda kriterier för att minska miljöföroreningarna från verksamheter kopplade till fritidsbåtshamnar. I fortsättningsprojektet Eko Marina II var syftet att utveckla och förbättra miljöindexet, samt att utvärdera tillämpningsbarheten av indexet i samarbete med olika typer av fritidsbåtshamnar. Detta gjordes genom att via en enkät testa de tidigare framtagna indexkriterierna i samverkan med 17 olika fritidsbåtshamnar. Utifrån inkomna svar på enkäten, samt kompletterande kommentarer från fritidsbåtshamnar och andra aktörer, har ett omarbetat förslag på index tagits fram, kallat Index 2.0, som är lämpligt för alla typer av hamnar – gästhamnar, hamnar som drivs av ideella föreningar, såväl som kommersiella fritidsbåtshamnar. Projektet har också tagit fram stöddokumentation med förklaringar och checklistor för olika kriterier i miljöindexet (till exempel förslag till en miljöpolicy) samt handlingsplaner för olika miljöproblem, till exempel för förorenade områden. Förutom att utveckla miljöindexet vidare har projektet resulterat i ett första konkret förslag till affärsmodell som inkluderar en app och hemsida samt potentiella samarbetspartners. Rapporten presenterar också de förväntande positiva effekterna för fritidsbåtshamnar t. ex ett konkret stöd i miljöarbetet, men också ekonomiska incitament för att vara med i miljömärkningen. Här beskrivs också hur miljömärkningen kan underlätta miljötillsynen för kommunerna och fritidsbåtshamnar

    Eko Marina II - Fortsättningsprojekt av miljömärkning av fritidsbåtshamnar : Underlag för att vidareutveckla miljömärkningssystem för fritidsbåtshamnar som syftar till att minska belastningen på vattenmiljön

    No full text
    Inom projektet ”Miljömärkning av fritidsbåtshamnar” – Eko Marina I, (Koroschetz m.fl., 2020) tog IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Havsmiljöinstitutet fram ett miljöindex för fritidsbåtshamnar, som består av en samling skräddarsydda kriterier för att minska miljöföroreningarna från verksamheter kopplade till fritidsbåtshamnar. I fortsättningsprojektet Eko Marina II var syftet att utveckla och förbättra miljöindexet, samt att utvärdera tillämpningsbarheten av indexet i samarbete med olika typer av fritidsbåtshamnar. Detta gjordes genom att via en enkät testa de tidigare framtagna indexkriterierna i samverkan med 17 olika fritidsbåtshamnar. Utifrån inkomna svar på enkäten, samt kompletterande kommentarer från fritidsbåtshamnar och andra aktörer, har ett omarbetat förslag på index tagits fram, kallat Index 2.0, som är lämpligt för alla typer av hamnar – gästhamnar, hamnar som drivs av ideella föreningar, såväl som kommersiella fritidsbåtshamnar. Projektet har också tagit fram stöddokumentation med förklaringar och checklistor för olika kriterier i miljöindexet (till exempel förslag till en miljöpolicy) samt handlingsplaner för olika miljöproblem, till exempel för förorenade områden. Förutom att utveckla miljöindexet vidare har projektet resulterat i ett första konkret förslag till affärsmodell som inkluderar en app och hemsida samt potentiella samarbetspartners. Rapporten presenterar också de förväntande positiva effekterna för fritidsbåtshamnar t. ex ett konkret stöd i miljöarbetet, men också ekonomiska incitament för att vara med i miljömärkningen. Här beskrivs också hur miljömärkningen kan underlätta miljötillsynen för kommunerna och fritidsbåtshamnar
    corecore