All-organic aqueous Na-ion energy storage devices

Development of all-organic aqueous energy storage devices (ESDs) is a promising pathway towards meeting the needs of technically medium/low-demanding electrical applications. These ESDs should favour low cost, low environmental impact, and safety, and thus complement high voltage and energy/power dense storage such as lithium-ion batteries. Yet, many electrode active materials dissolve in aqueous electrolytes, and most all-organic aqueous ESDs fail to deliver the claimed low cost and low environmental impact, as parts of the ESD often are overlooked.Herein, we explore the possibilities of further developing the aqueous Na-ion battery (ASIB) electrolyte 1 m Na2SO4(aq), with the aim to increase the electrochemical stability window and suppress active material dissolution. Moreover, electrodes with commonly used ASIB cathode/anode active materials are made more sustainable with organic binders, separators, and current collectors. Finally, we set out to assemble all-organic aqueous ESDs of exclusively commercial materials, with the aim to provide a truly sustainable and low-cost concept with adequate electrochemical performance

Sustainability and Technical Performance of An All-Organic Aqueous Sodium-Ion Hybrid Supercapacitor

Development of all-organic aqueous energy storage devices (ESDs) is a promising pathway towards meeting the needs of technically medium/low-demanding electrical applications. Such ESDs should favour low cost, low environmental impact, and safety, and thereby complement more expensive, high voltage, and energy/power dense ESDs such as lithium-ion batteries. Herein, we set out to assemble all-organic aqueous Na-ion hybrid supercapacitors, exclusively using commercial materials, with the aim to provide a truly sustainable and lowcost ESD. Overall, the created ESD delivers adequate technical performance in terms of capacity retention, Coulombic efficiency, energy efficiency, and energy/power density. Finally, we apply a straight-forward and qualitative biodegradability method to the ESD

High‐performant all‐organic aqueous sodium‐ion batteries enabled by PTCDA electrodes and a hybrid Na/Mg electrolyte

Aqueous sodium-ion batteries (ASIBs) are aspiring candidates for low environmental impact energy storage, especially when using organic electrodes. In this respect, perylene-3,4,9,10-tetracarboxylic dianhydride (PTCDA) is a promising anode active material, but it suffers from extensive dissolution in conventional aqueous electrolytes. As a remedy, we here present a novel aqueous electrolyte, which inhibits the PTCDA dissolution and enables their use as all-organic ASIB anodes with high capacity retention and Coulombic efficiencies. Furthermore, the electrolyte is based on two, hence “hybrid”, inexpensive and non-fluorinated Na/Mg-salts, it displays favourable physico-chemical properties and an electrochemical stability window >3 V without resorting to the extreme salt concentrations of water-in-salt electrolytes. Altogether, this paves the way for ASIBs with both relatively high energy densities, inexpensive total cell chemistries, long-term sustainability, and improved safety

Ten Ways to Fool the Masses When Presenting Battery Research

As scientists within the field of battery research we may often find it quite difficult to match and trust the promises given in press releases and high-profile papers. Even though there are real breakthroughs, where the results indeed are as impressive as they are marketed to be, we may as often find the reporting of "revolutionary" results to omit critical aspects of the methods and materials used. The absolute majority of researchers do not actively pursue to present their science in any untrue fashion, but poor (ethical) judgement could affect anyone working long hours in a gloomy lab at dusk and at the same time feel being pressed for publications and citations. Here, we outline ten ways to make your results appear more attractive and ground-breaking than they actually are, especially to laypeople that might not appreciate the full range of difficulties associated with battery research. Consider it a light-hearted entry with respect to scientific quality in methodology and dissemination, that might assist you in looking for nebulous reporting practices in your own and your peers\u27 work, but please do not consider it a guide, but a humorous contrast to the real publishing guidelines recently launche

2021 roadmap for sodium-ion batteries

Abstract: Increasing concerns regarding the sustainability of lithium sources, due to their limited availability and consequent expected price increase, have raised awareness of the importance of developing alternative energy-storage candidates that can sustain the ever-growing energy demand. Furthermore, limitations on the availability of the transition metals used in the manufacturing of cathode materials, together with questionable mining practices, are driving development towards more sustainable elements. Given the uniformly high abundance and cost-effectiveness of sodium, as well as its very suitable redox potential (close to that of lithium), sodium-ion battery technology offers tremendous potential to be a counterpart to lithium-ion batteries (LIBs) in different application scenarios, such as stationary energy storage and low-cost vehicles. This potential is reflected by the major investments that are being made by industry in a wide variety of markets and in diverse material combinations. Despite the associated advantages of being a drop-in replacement for LIBs, there are remarkable differences in the physicochemical properties between sodium and lithium that give rise to different behaviours, for example, different coordination preferences in compounds, desolvation energies, or solubility of the solid–electrolyte interphase inorganic salt components. This demands a more detailed study of the underlying physical and chemical processes occurring in sodium-ion batteries and allows great scope for groundbreaking advances in the field, from lab-scale to scale-up. This roadmap provides an extensive review by experts in academia and industry of the current state of the art in 2021 and the different research directions and strategies currently underway to improve the performance of sodium-ion batteries. The aim is to provide an opinion with respect to the current challenges and opportunities, from the fundamental properties to the practical applications of this technology

SJUKSKÖTERSKANS STRESS RELATERAD TILL ARBETSBELASTNING : En enkätsstudie

Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress. Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över

Postoperativt illamående och kräkningar: Icke-farmakologiska behandlingar : En systematisk litteraturgranskning

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) ses som ett mycket vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symtomen efter en operation. Farmakologiska behandlingsmetoder är det som används i störst utsträckning för att behandla PONV, men det är fortfarande en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor är ansvariga för omvårdnad under operationen och har som uppgift att lindra bland annat PONV. En kartläggning av icke-farmakologiska behandlingar bidra till ett mera multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för att motverka PONV hos patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi.  Metod: För att svara på syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien baserades på RCT-studier publicerade sedan år 2016 och var skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna som presenteras i arbetet kunde alla påvisa effekter i att antingen motverka utvecklandet av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Resultatet för behandlingsmetoden transkutan elektroakupunkt-stimulering (TEAS) sågs ha mest evidens för att förebygga utvecklandet av PONV. Postoperativt musiklyssnande och cupping vid P6-punkten kunde också påvisa en förebyggande effekt för PONV. Behandlingen akupressur vid P6-punkten sågs ha viss effekt på illamående i majoriteten av de inkluderade artiklarna som undersökte metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med essentiella oljor av ingefära eller lavendel sågs ha god effekt i att behandla PONV som redan uppstått.  Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV kan vara effektiva metoder för att utvecklande motverkat av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Dock krävs det fler omfattande studier för att kunna dra vidare slutsatser om det går att ersätta farmakologisk behandling med någon av dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder, baserat på den forskning som presenteras i detta arbete, bör ses som ett komplement till farmakologisk behandling snarare än som ett substitut.Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är ett vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symptomen efter operationen. Farmakologisk behandling är den vanligaste metoden för behandling av PONV, även om det fortfarande finns en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för omvårdnaden under operationen och har till uppgift att underlätta PONV. Mer omfattande kunskap om icke-farmakologiska behandlingar kan bidra till ett mer multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur översyn var att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för PONV hos patienter som har genomgått kirurgi i allmän anestesi. Metod: För att svara på syftet valdes en systematisk litteraturgenomgång som metod. Den systematiska litteraturöversikten bygger på RCT-studier som publicerats sedan 2016 och är skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoder som presenterades visade alla effekter för att antingen minska utvecklingen av PONV eller vid behandling av redan förvärvade PONV. Resultaten för behandlingsmetoden TEAS ansågs ha mest bevis för att förhindra utvecklingen av PONV. Postoperativa lyssna på musik och cupping vid P6-punkten kunde också bevisa effektivitet i förebyggande PONV. Behandling med akupressur vid P6- punkt ansågs ha viss effekt på illamående i en majoritet av de inkluderade studierna som studerade metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med eteriska oljor av ingefära eller lavendel ansågs ha goda effekter på behandling av redan förvärvade PONV. Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingar för PONV har en betydande effekt för att antingen hindra utvecklingen av PONV eller behandla patienter som redan har utvecklat en viss grad av PONV. Det finns dock ett behov av fler studier som jämför icke-farmakologiska behandlingar med farmakologiska behandlingar, för att kunna dra några slutsatser om möjligheten att ersätta farmakologiska behandlingar med icke-farmakologiska behandlingar. Icke-farmakologiska behandlingar, baserade på de studier som presenteras i denna systematiska litteraturöversikt, bör ses som ett komplement till farmakologiska behandlingar snarare än som en ersättning

Postoperativt illamående och kräkningar: Icke-farmakologiska behandlingar : En systematisk litteraturgranskning

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) ses som ett mycket vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symtomen efter en operation. Farmakologiska behandlingsmetoder är det som används i störst utsträckning för att behandla PONV, men det är fortfarande en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor är ansvariga för omvårdnad under operationen och har som uppgift att lindra bland annat PONV. En kartläggning av icke-farmakologiska behandlingar bidra till ett mera multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för att motverka PONV hos patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi.  Metod: För att svara på syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien baserades på RCT-studier publicerade sedan år 2016 och var skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna som presenteras i arbetet kunde alla påvisa effekter i att antingen motverka utvecklandet av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Resultatet för behandlingsmetoden transkutan elektroakupunkt-stimulering (TEAS) sågs ha mest evidens för att förebygga utvecklandet av PONV. Postoperativt musiklyssnande och cupping vid P6-punkten kunde också påvisa en förebyggande effekt för PONV. Behandlingen akupressur vid P6-punkten sågs ha viss effekt på illamående i majoriteten av de inkluderade artiklarna som undersökte metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med essentiella oljor av ingefära eller lavendel sågs ha god effekt i att behandla PONV som redan uppstått.  Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV kan vara effektiva metoder för att utvecklande motverkat av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Dock krävs det fler omfattande studier för att kunna dra vidare slutsatser om det går att ersätta farmakologisk behandling med någon av dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder, baserat på den forskning som presenteras i detta arbete, bör ses som ett komplement till farmakologisk behandling snarare än som ett substitut.Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är ett vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symptomen efter operationen. Farmakologisk behandling är den vanligaste metoden för behandling av PONV, även om det fortfarande finns en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för omvårdnaden under operationen och har till uppgift att underlätta PONV. Mer omfattande kunskap om icke-farmakologiska behandlingar kan bidra till ett mer multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur översyn var att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för PONV hos patienter som har genomgått kirurgi i allmän anestesi. Metod: För att svara på syftet valdes en systematisk litteraturgenomgång som metod. Den systematiska litteraturöversikten bygger på RCT-studier som publicerats sedan 2016 och är skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoder som presenterades visade alla effekter för att antingen minska utvecklingen av PONV eller vid behandling av redan förvärvade PONV. Resultaten för behandlingsmetoden TEAS ansågs ha mest bevis för att förhindra utvecklingen av PONV. Postoperativa lyssna på musik och cupping vid P6-punkten kunde också bevisa effektivitet i förebyggande PONV. Behandling med akupressur vid P6- punkt ansågs ha viss effekt på illamående i en majoritet av de inkluderade studierna som studerade metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med eteriska oljor av ingefära eller lavendel ansågs ha goda effekter på behandling av redan förvärvade PONV. Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingar för PONV har en betydande effekt för att antingen hindra utvecklingen av PONV eller behandla patienter som redan har utvecklat en viss grad av PONV. Det finns dock ett behov av fler studier som jämför icke-farmakologiska behandlingar med farmakologiska behandlingar, för att kunna dra några slutsatser om möjligheten att ersätta farmakologiska behandlingar med icke-farmakologiska behandlingar. Icke-farmakologiska behandlingar, baserade på de studier som presenteras i denna systematiska litteraturöversikt, bör ses som ett komplement till farmakologiska behandlingar snarare än som en ersättning

A Guanidium Salt as a Chaotropic Agent for Aqueous Battery Electrolytes

This study investigates a salt design principle for aqueous battery electrolytes by combining chaotropic ions, guanidium cations (Gdm) and bis(trifluoromethanesulfonyl)imide anions (TFSI), forming GdmTFSI. This salt\u27s crystal structure was solved via single-crystal X-ray diffraction and characterized using Fourier-transform infrared spectroscopy. Study reveals that GdmTFSI salt disrupts the hydrogen bonding network of aqueous solutions, impacting water reactivity at electrochemical interfaces