Celltalet som en möjlig indikator för juverinfektion med Staphylococcus aureus - ett hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar

Vid bakteriologisk undersökning av ostmassa i svenska getostproducerande besättningar identifieras ofta den patogena bakterien Staphylococcus (S.) aureus. Bakterien kan spridas till ostmassan via kontamination från omgivningen eller via infekterad mjölk från getterna. För att minska risken att bakterien hamnar i ostmassan är det viktigt att hitta smittkällan. Syftet med denna studie var att undersöka om celltalsmätning och PCR-analys för S. aureus av tankmjölk kan vara ett effektivt hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar för att indikera juverinfektion med S. aureus hos getterna i besättningen. Syftet var också att undersöka huruvida celltalet mätt med California Mastitis Test (CMT) eller DeLavals celltalsräknare (DCC) kan användas för att identifiera juverhalvor infekterade med S. aureus inom besättningen. Till studien insamlades 1051 mjölkprover från båda juverhalvorna hos 530 getter i de 17 besättningar som deltog i studien. Tjugonio tankmjölkprover samlades också in från dessa besättningar. Juverhalvproverna odlades på blodagar och celltal mättes med CMT och DCC. Tankmjölken undersöktes med PCR för närvaro av S. aureus och celltalet mättes med DCC. Av alla juverhalvprover var 12 % odlingspositiva för koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och 1,2 % (13 prover) för S. aureus. Av de 13 S. aureus-isolaten var ett penicillinasproducerande. DCC-celltalet för juverhalvor positiva för S. aureus varierade mellan 141 000 och 6 206 000 celler/ml och för odlingsnegativa prover mellan 18 000 celler/ml och 6 116 000 celler. DCC-celltalet för juverhalvor infekterade med S. aureus (medelvärde 2 206 000 celler/ml) var signifikant högre än för odlingsnegativa juverhalvor (medelvärde 434 000 celler/ml), juverhalvor infekterade med KNS (medelvärde 890 000 celler/ml) och juverhalvor infekterade med övriga (andra än KNS eller S. aureus) bakterier (medelvärde 966 000 celler/ml). Signifikant högre var även skillnaden i celltal mellan höger och vänster juverhalva inom geten för S. aureus (medelvärde 1 685 000 celler/ml) än för odlingsnegativa individer (medelvärde 154 000 celler/ml) och individer positiva för KNS (medelvärde 975 000 celler/ml) eller för övriga bakterier i minst en juverhalva (medelvärde 466 000 celler/ml). Det var inte möjligt att finna ett gränsvärde för DCC-celltal som kunde identifiera S. aureus på juvernivå där både sensitivitet och specificitet var godtagbart höga. Inte heller kunde ett gränsvärde för skillnaden i DCC-celltal mellan höger och vänster juverhalva inom get hittas. Signifikanta skillnader i medel-CMT fanns mellan odlingsnegativa prover (medelvärde CMT 2,3), prover infekterade med S. aureus (medelvärde CMT 4) samt prover infekterade med KNS (medelvärde CMT 2,8) eller övriga bakterier (medelvärde CMT 3). För medelskillnaden i CMT sågs endast signifikanta skillnader mellan odlingsnegativa juverhalvor (medelvärde CMT 0,49) och infekterade juverhalvor (medelvärde CMT 1,2). Inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan tankcelltal, eller påvisande av S. aureus vid PCR av tankmjölk eller vid juverhalvprovtagningen. Dock var 6 av de 8 besättningar där S. aureus hittades i juverhalvprover också PCR-positiva vid minst ett tillfälle. Resultaten tyder på att det kanske inte är möjligt att hitta alla S. aureus infekterade juverhalvor och getter med hjälp av celltalsundersökningar via DCC eller CMT. Dock kan det vara en hjälp vid försök att identifiera S. aureus-infekterade getter i besättningen, Tankcelltalet var inte pålitligt för att indikera S. aureus-förekomst hos getterna i besättningen. PCR-analys av tankmjölken för S. aureus är inte helt pålitligt, men upprepad provtagning kan ge en indikation på om getterna har juverinfektioner med S. aureus.In cheese producing goat farms the pathogenic bacteria Staphylococcus (S.) aureus is often isolated from curd samples. The bacteria can enter the curd as a contamination from the surroundings or through infected milk from the does. Thus it is important to find the source of contamination in order to prevent further spreading of the bacteria to dairy products. The aim of this study was to find out if somatic cell count (SCC) and PCR could be a helpful tool for cheese producing goat farms to identify herds where does are infected with S. aureus. The aim was to see whether the SCC measured by CMT or DeLavals celltalsräknare (DCC) could be used to identify udder halves infected by S. aureus within the herd. In the study 1051 milk samples from both udder halves of 530 goats were collected as well as 29 bulk tank milk samples from the 17 participating herds. Milk samples from individual udder halves were cultured on blood agar plates and the SCC was measured by CMT and DCC. Bulk tank milk samples were analyzed with PCR for presence of S. aureus and the SCC was measured by DCC. Approximately 12 % of udder half samples were culture positive for Coagulase Negative Staphylococci (CNS) and 1.2 % (13 samples) for S. aureus. Of the 13 isolates of S. aureus, only one produced penicillinase. In S. aureus-positive udder halves the SCC ranged between 141 000 and 6 206 000 cells/ml and in culture negative halves between 18 000 and 6 116 000 cells/ml. The SCC for udder halves infected with S. aureus (mean 2 206 000 cells/ml) was significantly higher than for culture negative udder halves (mean 434 000 cells/ml) and halves infected with CNS (mean 890 000 cells/ml) or other (neither S. aureus nor CNS) bacteria (mean 966 000 cells/ml). Furthermore, the differences in SCC between udder halves within doe were also higher for does infected with S. aureus (mean 1 685 000 cells/ml) than for culture negative does (mean 154 000 cells/ml) and does with CNS (mean 975 000 cells/ml) and other bacteria (mean 466 000 cells/ml) in at least one udder half. However, neither for the SCC of the udder half nor the difference in SCC between the two halves was it possible to find a cut off value that could differentiate between udders infected or not infected with S. aureus. For S. aureus the CMT was significantly higher for udder halves infected with S. aureus (mean CMT 4) than for culture negative udder halves (mean CMT 2,3), halves infected with CNS (mean CMT 2,8) and halves infected with other bacteria (mean CMT 3). However, concerning the difference in CMT between both udder halves within doe there were only significant differences between culture negative (mean CMT 0,49) and infected (all bacteria) udder halves (mean CMT 1,2). No significant associations could be found between bulk tank milk SCC, S. aureus positive PCR of bulk tank milk, or S. aureus cultured from udder halves within the herd. However, 6 out of 8 herds where S. aureus was cultured from udder halves were PCR positive for S. aureus at least at one occasion. It might not be possible by measuring SCC by DCC or CMT to find all udder halves or does infected with S. aureus, but it can be a help in identifying at least some of them. Bulk tank milk SCC was not reliable in detecting S. aureus infected herds. However, PCR for S. aureus of BTM might with repeated sampling give anindication of whether or not the does carry S. aureus in their udders

Tillgängliga metoder för att diagnosticera Bornasjuka hos häst

Det saknas idag metoder för att med säkerhet fastställa diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att få en så säker diagnos som möjligt krävs fortfarande histopatologiska belägg och påvisande av virus i material från centrala nervsystemet, vilket ej kan tas från levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulära viruset undgår detektion då infekterade celler ej är jämt fördelade i hjärnan. De kliniska symtomen är specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig på antikroppar är osäkert på grund av låg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga. Hos häst är det även vanligt att djuren trots påvisade antikroppar i serum aldrig utvecklar några andra symtom. Risken med PCR är kontaminering som kan ge falska positiva resultat, samt falerande primers. En annan fara är nya stammar av viruset som avviker i den sekvens som primrarna är riktade mot och därigenom kan undgå upptäckt. PCR kan användas på perifert blod, men det är en osäker metod som inte kan rekommenderas i diagnostiskt syfte. Bättre är att ta prover från hjärnan.Until this date there is a lack of reliable methods available for the diagnosis of Borna disease intra vitum. Histopathological evidence still seems to be the best way to confirm presence of the virus, although the neurological material needed cannot be obtained from living animals. However, there is a risk of the virus escaping detection as infected cells are not homogeneously distributed throughout the brain. Clinical symptoms associated with Borna disease are specific only for an infection of the central nervous system and not for the virus in particular. Detection of antibodies is unreliable because of low titers. Furthermore it is common in horses tested positive for antibodies that they never display any further symptoms. With sensitive methods such as PCR there is a risk of contamination or failing primers. New subtypes of the virus might avoid detection because of mutation in the sequence targeted by the primers. PCR can be used on peripheral blood, but using brain material is more accurate

Circular nutrient solutions for agriculture and wastewater : a review of technologies and practices

This paper summarizes key findings from a series of systematic reviews and comprehensive efforts to collate evidence and expert opinions on circular solutions for recovery and reuse of nutrients and carbon from different waste streams in the agriculture and wastewater sectors. We identify established and emerging approaches for transformation towards a more circular nutrient economy with relevance to SDGs 6 and 14. The paper cites the example of the Baltic Sea Region which has experienced decades of fertilizer overuse (1950s–1990s) and concomitant urban sources of excessive nutrients. Regulations and incentive policies combining the nitrogen, phosphorus and carbon cycles are necessary if circular nutrient technologies and practices are to be scaled up. Pricing chemical fertilizer at levels to reflect society’s call for circularity is a central challenge. Highlights • Development of a circular nutrient economy in the EU is reviewed. • The socio-economic value of organic waste products from agriculture & municipalities needs to increase. • Opportunities are found in the new EU Circular Economy Package & Fertilizing Products Regulations. • Further implementation is possible with the Common Agriculture Policy (nutrient management tool) and Waste Framework Directive for recycling. • The Baltic Sea Region case is explored being sensitive to eutrophication with ongoing international efforts to introduce nutrient circularity

Prenatal exposures and exposomics of asthma

This review examines the causal investigation of preclinical development of childhood asthma using exposomic tools. We examine the current state of knowledge regarding early-life exposure to non-biogenic indoor air pollution and the developmental modulation of the immune system. We examine how metabolomics technologies could aid not only in the biomarker identification of a particular asthma phenotype, but also the mechanisms underlying the immunopathologic process. Within such a framework, we propose alternate components of exposomic investigation of asthma in which, the exposome represents a reiterative investigative process of targeted biomarker identification, validation through computational systems biology and physical sampling of environmental medi

Promise or pipe dream? Prospects for decentralization and carbon credit certification

This study examined The International Small Group and Tree Planting Program (TIST), a decentralized tree planting project with the double objective of mitigating climate change and selling carbon credits, while also empowering subsistence farmers. TIST is certified by the Community, Climate and Biodiversity Alliance (CCBA), an independent body which guarantees that greenhouse gas reduction projects also generate positive benefits for local communities and biodiversity. The study tested two rival perspectives on decentralization, and assessed whether CCBA lives up to its commitment of granting net community benefits through its projects. The key findings were that TIST has empowered poor subsistence farmers, but has low accountability and has reinforced some inequalities. The overall conclusion was therefore that TIST and the CCB certification do generate net positive benefits for the local community, even though only to a moderate degree. As TIST can be considered a most likely case for successful decentralization, this study indicated poor performance of decentralization strategies in general. However, the study also suggested that more research be carried out on how underlying circumstances affect the utcome of decentralized governance

Paikallinen sopiminen kuljetusalalla

Työnantajapuoli on esittänyt vaatimuksia, että yleissitovista työehtosopimuksista pitäisi luopua kokonaan ja siirtyä paikalliseen sopimiseen. Työntekijät taas ovat aivan päinvastaista mieltä, koska ajattelevat, että työnantajat voisivat nykyisessä huonossa taloustilanteessa sanella täysin työsuhteiden ehdot. Halusin tällä tutkimuksella selvittää, kuinka hyvin kuljetusalalla tunnetaan paikallinen sopiminen ja miten laajasti sitä käytetään sekä pitäisikö paikallista sopimista helpottaa ja mitä vaikutuksia tällä olisi molempien osapuolten mielestä. Tutkimukseni teoreettisen viitekehyksen muodostivat kirjallisuus, työlainsäädäntö, kuorma-autoalan työehtosopimus sekä lehtiartikkelit. Teoriaosiossa kerroin työehtosopimuksista ja niiden merkityksestä. Perehdyin kuorma-autoalan työehtosopimukseen ja selvitin, mitä paikallinen sopiminen tarkoittaa ja miten sitä voi käyttää kuljetusalalla, toisin sanoen mitä asioita voidaan sopia paikallisesti kuorma-autoalan työehtosopimuksen antamien mahdollisuuksien puitteissa. Empiirisen osion aineiston keräsin haastattelemalla kuljetusalan työntekijöitä ja työnantajia sekä työntekijäliiton ja työnantajaliiton edustajia. Haastattelujen pohjalta tein yhteenvedon molempien osapuolten näkemyksistä. Käytin myös aiheesta aikaisemmin tehtyjä tutkimuksia. Otin tutkimukseeni myös oikeustapauksen, jossa käsiteltiin riitautettua paikallista sopimusta ja esittelin sen lyhyesti. Työehtosopimus, työlainsäädäntö ja paikallinen sopiminen ovat melko huonosti tunnettuja sekä työntekijöiden että työnantajien keskuudessa. Alalla on paljon pieniä työnantajia ja kuorma-autoalan työehtosopimus sekä työaikalainsäädäntö ovat monimutkaisia ja vaikeita tulkita, joten paikallinen sopiminen voi tuoda suuria haasteita, mutta osapuolet voivat kuitenkin jatkaa neuvotteluja ja yrittää löytää ratkaisuja asiaan.Some employers in the road transportation industry have made demands for localised collective employment agreements. They would prefer these over the current national agreement of Employer’s Federation of Road Transport. However employees fear that in the current financial climate this may lead to employers dictating the terms of employment to the employees’ detriment. Therefore there is strong opposition to localised collective agreements from the employees’ side. This study examines how well localised collective employment agreements are known in the transportation industry and how they would be received should the legislation change to make them easier to be entered into. The information for the theoretical part of this thesis was gathered from employment law and literature, Employer’s Federation of Road Transport and newspaper articles. In the theory part I have explained what collective agreements are and how they can benefit the road transport industry. The information for the empirical part of the study was collected by interviewing employers and employees in the road transport field as well as work union representatives from both sides. This study found that changing the legislation to allow collective employment agreements could allow the companies to operate more efficiently. In turn this would reduce unemployment

Prospects for a sustainable agricultural transformation in Ethiopia : green niche actors navigating a challenging institutional context

Identifying pathways of agricultural development that enable substantial productivity improvements is of prime importance for food security and human development across Sub-Saharan Africa. To ensure long-term welfare for its people and landscapes, it is imperative that such agricultural transformations are environmentally sustainable. This study explores the case of Ethiopia and aims to assess constraints and opportunities for a sustainable agricultural transformation, by analysing a) the governance context, b) narratives of agricultural development, and c) strategies employed by “green” non-state actors in the agricultural sector to lever change in the direction they perceive as desirable. By assessing the governance structure, the study finds that many non-state actors face significant legal and practical barriers to action, and that the strong government domination and rigid structures provide limited opportunities for influence. Further, the study finds that agricultural policy is dominated by a “Green Revolution”-inspired narrative focused on production and productivity, although food security and environmental rehabilitation narratives exist alongside. Issues of agricultural production and natural resource management are found to be largely decoupled in policy, which constitutes another barrier for green non-state actors working across the divide. Given these challenging conditions, green non-state actors in Ethiopia choose a strategy of close collaboration with government institutions, which, while offering the possibility of large-scale impact, may also reduce the prospects for more radical change. Applying current theories of sustainability transformations to a new type of system, the study concludes with a call for new conceptualisations of endogenous and exogenous change in future research to ensure that the theory fits a broader range of social-ecological realities

140. Sulphuric, hydrochloric, nitric and phosphoric acids

Sulphuric, hydrochloric, nitric and phosphoric acids are common inorganic or mineral acids. The first three acids are strong, whereas phosphoric acid is weaker. They are all important industrial chemicals used in a variety of applications, e.g. in the manufacture of chemicals and metal or food products. The relatively nonvolatile sulphuric and phosphoric acids will occur in air primarily as aerosols and the more volatile hydrochloric and nitric acids as vapours or aerosols. Following absorption, the toxic effects of the acids will be mainly from protolysis yielding protons in the mucosa. The reaction between sulphuric acid and water generates heat. Except for sulphuric acid, the toxicological database is poor or very poor. The acids are corrosive and will cause chemical burns when in contact with eyes, skin and mucous membranes. Acid vapours and aerosols are respiratory tract irritants and may cause pulmonary impairment, as well as dental erosion, and laryngeal cancer. Sulphuric acid: The critical effects are alterations in bronchial mucociliary clearance, lung function effects and airway and eye irritation. The effects begin to appear at approximately 0.1 mg/m3 in humans. At slightly higher levels, dental erosion and pathological changes of the nasal mucosa have been reported. Cellular changes of the respiratory tract epithelium have been observed in animals after repeated exposures to concentrations in the range 0.125-0.38 mg/m3. An excess risk of laryngeal cancer has been found among workers exposed to strong inorganic acid mists containing H2SO4. The mechanism of laryngeal cancer from acid mist exposure seems to be secondary to the local airway irritation caused by the acid. Hydrochloric acid: The critical effect is airway irritation. No airway irritation at 2.5 mg/m3 was reported in asthmatics but mild irritation, which regressed rapidly, at 5 mg/m3 in workers. Tracheal and laryngeal hyperplasia observed in animals after chronic exposure to 14 mg/m3 is regarded secondary to airway irritation in analogy with sulphuric acid. Nitric acid: There is a general lack of data. In healthy volunteers, no effects on pulmonary function and inflammatory response were noted after a single exposure to 0.5 mg/m3 but defence functions of alveolar macrophages were affected at 0.2 mg/m3. The potency of nitric acid seems to be similar to that of sulphuric acid. Phosphoric acid: As data are lacking, the assessment has to be based on comparison with the stronger irritant phosphorous pentoxide, which is converted to the acid in the airways

The Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals : 138. Microbial volatile organic compounds (MVOCs)

Microbial volatile organic compounds (MVOCs) consist of a variety of compounds (mainly alcohols, ketones, terpenes, esters, aldehydes, sulphur and nitrogen compounds) formed as side-products in the primary and secondary metabolism of fungi and bacteria. More than 200 compounds have been identified as MVOCs in laboratory experiments, but none can be regarded as exclusively of microbial origin or specific for certain microbial species. Thus, these compounds also have many other, often much stronger, sources than microbial metabolism in the environment. Furthermore, the techniques chosen for sampling and analysis will effect which MVOCs are detected. In many cases, the typcially 10-15 compounds analysed have been selected beforehand based on previous investigations as well as existing analytical facilities. In this review, the basic physical and chemical properties of 96 typical MVOCs have been summarised. Of these, the 15 MVOCs listed below have most often been analysed and reported in buildings with moisture and microbial damage and sometimes in occupational settings (in agriculture or compost facilities). These were also the MVOCs for which the toxicological and exposure data were gathered in this report: 2-Methyl-1-propanol 1-Octen-3-ol 3-Octanone 3-Methyl-1-butanol 2-Octen-1-ol 2-Methylisoborneol 3-Methyl-2-butanol 3-Methylfuran 2-Isopropyl-3-methoxy-pyrazine 2-Pentanol 2-Hexanone Geosmin 3-Octanol 2-Heptanone Dimethyl disulphide In studies with quantitative MVOC results, single MVOC levels have ranged from a few ng/m3 up to 1 mg/m3 both in indoor and work environments, however, quantitative data from work settings are limited to compost facilities. The comparable data on MVOC levels in the environment published so far are inadequate for drawing reliable conclusions on the MVOC exposure. The main exposure route for MVOCs is absorption through the lungs. Typical MVOCs are rapidly metabolised and excreted in the urine and bile. Generally, MVOCs do not accumulate in tissues to any great extent. The toxicological database is poor for the 15 listed MVOCs. In epidemiological studies on buildings with moisture and microbial damage, MVOCs, in addition to many other microbial agents, have been associated with unpleasant odours, eye and upper airway irritation, unspecific symptoms and even asthma-like symptoms. However, inflammatory responses of single or repeated MVOC exposures have not been unequivocally confirmed in controlled human exposure studies. The most obvious health effect of MVOC exposure is eye and upper airway irritation, due to stimulation of the trigeminal nerves (sensory irritation), which seems to be the critical effect also for many individual MVOCs although there are exceptions (2 hexanone). In human experimental exposure studies, symptoms of irritation have appeared at MVOC concentrations several orders of magnitude higher than those measured under field conditions in indoor environments. This is supported by data from animal studies. According to the database determined by the ASTM mouse bioassay, dose-dependent sensory irritation has been detected for many typical MVOCs. Assuming additivity of the sensory irritation reaction, the irritation responses anticipated from exposure to MVOC mixtures lead to the conclusion that MVOCs : as combinations and concentrations reported so far : are well below the levels needed to cause sensory irritation. Overall, considering the very low levels encountered in the MVOC context, no toxic effects besides irritation, and very seldom also this effect, are expected. On the other hand, the present document covers the toxicological data of only 15 out of more than 200 MVOCs recognised so far. Thus, the conclusions do not necessarily apply to all MVOCs, and not even for all of the 15 compounds evaluated, as there may be more potent compounds and/or other endpoints not yet evaluated. So far, attempts to recognise microbially contaminated buildings or areas, or to verify the success of remedial measures by MVOC measurements have failed because of considerable overlap of the results (both for individual MVOCs and sums of several MVOCs) between suspected and control areas. Thus, in order to identify contaminated buildings by MVOC measurements, MVOCs of purely microbial origin and/or sophisticated data handling procedures are needed.Mikrobiella flyktiga organiska ämnen (MVOC) består av en mängd olika ämnen (huvudsakligen alkoholer, ketoner, terpener, estrar, aldehyder, svavel- och kväveföreningar) som bildas som biprodukter vid svampars och bakteriers primära och sekundära metabolism. Över 200 ämnen har identifierats som MVOC vid laboratorieförsök, men inga av dessa kan anses ha enbart mikrobiellt ursprung eller vara specifika för en speciell mikroorganism eftersom MVOC har andra, ofta mycket mer betydelsefulla källor i miljön. Även provtagnings- och analysmetodiken har betydelse för vilka ämnen som detekteras. I många fall har antalet ämnen som analyseras begränsats till 10-15 st vilka valts på förhand utifrån tidigare laboratorie- eller fältförsök och på tillgänglig analysutrustning. I det här kriteriedokumentet sammanfattades fysikaliska och kemiska egenskaper för 96 typiska MVOC. Av dessa har följande 15 ämnen oftast analyserats och rapporterats förekomma i byggnader med fukt- och mikrobiella skador samt ibland i arbetsmiljöer (inom jordbruk och kompostering). För dessa ämnen ges exponeringsdata och en toxikologisk översikt. 2-Metyl-1-propanol 2-Okten-1-ol 3-Oktanon 3-Metyl-1-butanol 3-Oktanol 2-Metylisoborneol 3-Metyl-2-butanol 3-Metylfuran 2-Isopropyl-3-metoxi-pyrazin 2-Pentanol 2-Hexanon Geosmin 1-Okten-3-ol 2-Heptanon Dimetyldisulfide I studier med kvantitativa uppgifter om MVOC har nivåerna av enskilda ämnen varierat mellan några få ng/m3 upp till 1 mg/m3 både inomhus och i arbetsmiljöer, även om kvantitativa data från arbetsplatser är sällsynta. Hittills publicerade och jämförbara data på MVOC-nivåer i miljön är för bristfälliga för att man ska kunna dra några långtgående slutsatser om MVOC-exponering. Upptag via lungorna är den huvudsakliga exponeringsvägen för MVOC. Typiska MVOC metaboliseras snabbt och utsöndras i urinen och gallan. Generellt ackumuleras inte MVOC i vävnader och organ i någon större utsträckning. Den toxikologiska databasen är mager för de 15 listade MVOC. I epidemiologiska studier av byggnader med fukt- och mikrobiella skador har obehaglig lukt, ögon- och övre luftvägsirritation samt ospecifika och till och med astmaliknande symtom satts i samband med MVOC och även många andra mikrobiologiska agens. Det har emellertid inte otvetydigt påvisats något inflammatoriskt svar efter enstaka eller upprepade MVOC-exponeringar i kontrollerade humanstudier. Den mest uppenbara effekten av exponering för MVOC är ögon- och övre luftvägsirritation via stimulering av trigeminalnerven (sensorisk irritation), vilket tycks vara den kritiska effekten även för många enskilda MVOC även om det finns undantag (2-hexanon). I exponeringsstudier på människa har irritationssymtom uppkommit vid MVOC-nivåer som är flera tiopotenser högre än de man mätt i inomhusmiljöer. Detta stöds av data från djurstudier. Enligt den databas som bygger på resultat från en djurmodell (ASTM mouse bioassay) har dosberoende sensorisk irritation detekterats för många typiska MVOC. Förutsatt att additivitet gäller för sensorisk irritation av MVOC blir dock slutsatsen att de kombinationer och koncentrationer av MVOC som hittills rapporterats inte ger upphov till denna effekt. Med tanke på de mycket låga nivåer som förekommer i MVOC-sammanhang förväntas inga andra toxiska effekter förutom irritation och således mycket sällan också det. Detta dokument täcker emellertid toxikologiska data för endast 15 av mer än 200 ämnen som anses vara MVOC. Slutsatserna gäller således inte nödvändigtvis alla MVOC, och kanske inte ens de 15 som utvärderats, eftersom det kan finnas mer potenta ämnen och/eller andra effekter som ännu inte utvärderats. Ansträngningar att identifiera mikrobiologiskt kontaminerade byggnader eller områden, eller att verifiera effekten av åtgärder genom MVOC-mätningar, har hittills misslyckats på grund av betydande överlappning mellan misstänkta områden och kontrollområden, både vad gäller nivåer av enskilda MVOC och summan av flera MVOC. För att skadade byggnader ska kunna identifieras med hjälp av MVOC-mätningar behövs MVOC med enbart mikrobiellt ursprung och/eller avancerade databehandlingsmetoder. Nyckelord: hygieniskt gränsvärde, hälsoeffekter, mikrobiella flyktiga organiska ämnen, MVOC, respiratoriska effekter, riskbedömning, sensorisk irritation, toxicitet, översik