Preferences for redistribution: a country comparison of fairness judgements

This paper seeks to explain within- and between-country variation in redistributive preferences in terms of self-interest concerns and an input-based concept of fairness, which we examine by looking at the effects of beliefs regarding the causes of income differences. Results of estimations based on data for 25 countries indicate that both factors are indeed important determinants of redistribution support, in line with hypothesised patterns. We find that while differences in beliefs on what causes income differences seem to be important for explaining within-country variation in redistributive preferences, they do little to explain between-country differences. Differences in the effects of holding certain beliefs, however, are important for explaining between-country variation in redistributive preferences, suggesting considerable heterogeneity across societies in what is considered as fair

Hållbart matematikspråk - genom problemlösning?

Syfte: Studiens syfte är att dels belysa hur elevers matematikspråk utvecklas genom problemlösning och dels belysa om denna utveckling skiljer sig mellan barn med försenad språkutveckling och andra barn. Teori: Den teori som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. En del av syftet med studien är att studera kommunikationen och interaktionen mellan elever och mellan elever och pedagoger. Fokus ligger på den sociala kontexten och den kultur barnen lever i. Därmed kommer studien till viss del även ha socialinteraktionistiska och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Det finns även en kritisk teoribildning med i forskningen då den är avsedd att vara en förändringsprocess där insamlingsmetoden är deltagande observation och samtal, där dokumentationen och analys är en del av förändringsprocessen. Vygotskij utvecklingsteori med begreppet den proximala utvecklingszonen kommer också ligga till grund som teori. Där det sociala samspelet med utgångspunkt i språket blir den avgörande faktorn om barnet ska nå en högre utvecklingszon. Säljö (2000) och Lindgren (2009) menar båda att individen ständigt befinner sig i olika utvecklingszoner i det komplexa samhället när man lär och att det är den mer kompetente som vägleder den mindre kompetente. Metod: Den metod som valts för studien är aktionsforskning som ingår under kvalitativ forskningstradition. Kvalitativ metod är ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt där forskaren befinner sig i den sociala verklighet som analyseras. Enligt Stukát (2005) är huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga. Datainsamlingen och analysen kommer ske samtidigt och växelverka då jag vill försöka fånga handlingar och dessa handlingars innebörder. Undersökningen har genomförts i den klass där jag är verksam. Elevers matematiska språkutveckling, interaktion och kommunikation mellan elev och lärare samt mellan elev och elev är det som studerats. Data har samlats in med hjälp av deltagande observationer, inspelningar av samtal och dagbok. Resultat: Studiens samlade resultat visar att alla elevers förståelse för det matematiska språket har utvecklats när de undervisats i problemlösning i matematiken. De flesta elever kan förstå de matematikord och matematiska begrepp som de undervisats om. Men alla elever använder dem inte när de samtalar och berättar hur de löst uppgiften. Resultat visar att elever med försenad språkutveckling finner en trygghet när de arbetar med problemlösning i mindre grupp. När det finns tid till att öva på att kommunicera med få klasskompisar och få hjälp och stöd av lärare som bekräftar dem. Det har också visat sig att elever med försenad språkutveckling kommer till korta i kommunikationen mellan elever genom att de har svårt att hitta ord snabbt och hitta formuleringar för hur de tänker. Här har det visat sig viktigt att läraren ger den tid för eleven som den behöver. Dessutom har det visat sig att elever med försenad språkutveckling och språksvårigheter behöver förberedelsetid. Genom att träna sig på att sätta ord på sina tankar i mindre grupp innan de redovisar inför hela klassen stärks deras självförtroende

Uuden henkilön perehdyttäminen Case-yrityksen asiakaspalvelutehtäviin

Opinnäytetyö toteutettiin SALS Next Generation –hankkeessa. Osana hanketta korvattiin yritys X:lla aikaisemmin käytössä ollut tilaustenhallinnan järjestelmä uudella järjestelmällä. Opinnäytetyön tarkoituksena oli järjestelmän vaihdoksen takia suunnitella uudelleen prosessi, jossa perehdytetään uusi henkilö yritys X:n asiakaspalvelutehtäviin. Lisäksi perehdyttämisprosessista laadittiin prosessikuvaus, jonka tarkoituksena on toimia jatkossa toistettavana mallina uuden henkilön perehdyttämisessä. Opinnäytetyö toteutettiin toiminnallisena kehittämisprojektina, jossa suunniteltiin puolitoista viikkoa kestävä perehdytys ja testattiin onnistuuko uuden henkilön perehdyttäminen siinä ajassa siten, että hän pystyy siirtymään itsenäiseen työskentelyyn perehdytyksen päätyttyä. Perehdytys testattiin neljällä pilottioppilaalla, jotka antoivat palautetta perehdytyksen onnistumisesta. Palautteen avulla saatiin tärkeää tietoa perehdytysmallin jatkokehitystä varten ja palautteen perusteella tehtiin perehdytysprosessiin tarvittavat muutokset ja lopullinen prosessikuvaus. Tässä opinnäytetyössä suunnitellun perehdyttämisprosessin pohjana käytettiin aikaisemmin käytössä ollutta perehdyttämisprosessia sekä perehdytystä ja koulutusmenetelmiä käsittelevää teoriaa. Lisäksi lopulliseen prosessikuvaukseen vaikutti pilottiryhmältä tullut perehdyttämisen onnistumista koskeva palaute, jota kerättiin sekä luokkakoulutusjakson jälkeen että perehdytysprosessin päätyttyä. Prosessikuvauksen laatimisessa apuna on käytetty myös prosessin mallintamista käsittelevää teoriaa. Opinnäytetyössä onnistuttiin tuottamaan toimiva prosessikuvaus mallintamaan uuden henkilön perehdytystä yritys X:n asiakaspalvelutehtäviin. Mallia voidaan pitää toistettavana niin järjestelmän vaihdoksen yhteydessä tarvittavien lisäresurssien perehdyttämisessä kuin uuden henkilön perehdyttämisessä jatkossakin. Asiasanat: perehdyttäminen, koulutusmenetelmät, prosessikuvausFamiliarizing a new employee in a case company customer service The thesis was conducted in SALS Next Generation project. As a part of the project the original case company X subscription system was replaced with a new system. The purpose of the thesis was to create a process for training an employee to work with the new subscription system and to be able to work in case company X customer service. The training process was developed into a process description which can be reproduced while familiarizing new employees in the future. The thesis was conducted as a functional study in which a one-and-a half week familiarizing period was planned. In the study it was tested whether a new employee can be familiarized in the set time period to be able to work independently after the familiarizing process. The familiarizing was tested with four pilot students who gave feedback on the success of the process. The feedback was crucial for the development of the familiarization process and the changes in the familiarization process and the final process description were conducted based on the feedback. The basis of the process description designed in this thesis was the original familiarization process by case company X customer service which included training and educational theories. In addition the pilot students also gave feedback after the familiarizing period and after the training process, and the feedback impacted the final process description. The theory of process modeling was utilized when creating the process description. The thesis created a successful process description to model the familiarizing process of a new employee in company X customer service. The familiarization model can be replicated when training additional resources needed in system change and when training a new employee in the future. Keywords: orientation, schooling methods, process descriptio

Rytmik, musik och barns språkutveckling : En kvalitativ intervjustudie i förskolan

Godkännandedatum 2014-04-28</p

Vad kvinnor och män vill ha : En studie om önskad ledarskapsstil

Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Syftet är att undersöka om det finns skillnader i vilken ledarskapsstil som önskas hos en ledare beroende på om medarbetaren är man eller kvinna. För att ge ett bredare resultat som kan vara till hjälp för de som innehar ledande positioner studeras även likheter för att kunna redogöra för hur medarbetare önskar att en ledare ska fungera i olika situationer. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning hos medarbetare på tio bankkontor i Uppsala och Stockholm. Totalt distribuerades 110 enkäter och därav erhölls 78 svar. Resultatet visar att likheterna mellan kvinnor och män är större än skillnaderna. Där olikheter dock finns uppvisar männen en tendens att vara något mer prestationsinriktade än kvinnorna, som i sin tur är mer relationsinriktade. Resultatet visar även att medarbetare föredrar olika ledarstilar i olika situationer och en ledare kan således med fördel använda sig av en kombination av flera ledarstilar. Slutsatsen av studien är att båda könen värdesätter att ledare eftersträvar god kommunikation och bra stämning på arbetsplatsen, samt att en ledare bör undvika att vara alltför auktoritär

Pedagogers närvaro vid barns lek : En studie om några pedagogers uppfattning och deltagande i barns lek

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek. Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie. Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus

Resursstöd vid internationalisering : Fallstudie av S.B.E. Svensk Brikettenergi AB

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv. För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska. Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling, tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser, kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till varandra