Kristen i det senmoderna : Unga frikyrkligas identitet i senmoderniteten

The purpose of this essay is to examine how young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, based on the changed conditions for the self in late modernity. More specifically, I want to examine how they deal with the increased degree of detraditionalisation and institutional individualization in late modernity. My research-question is: How do young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, with the increased degree of personal freedom and institutional individualization in late modernity as a starting point? The empiric part of the essay is carried out by qualitative in-depth interviews with five young members of Free Churches. These semi-structured interviews are focused on a number of different areas of the changed conditions for the self in late modernity. My theoretical perspective has been constructed from the theories of Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Elisabeth Beck-Gernsheim. From these theories a focus on certain relevant areas of the condition of the self in late modernity, has developed. These are work, consumption, marriage, love, sexuality, body and health. The general way of relating to issues of lifestyle and identity that I could interpret from my interview-respondents’ answers was that they exercised a form of opposition against the dominant way of life in late modernity, in issues that can be connected to detraditionalisation. Examples of such issues are those related to marriage and sexuality. But they relate more according to the dominant late modern way of life, in issues that can be connected to the institutional individualization, such as issues of work, consumption and body

"We Paid and Then We Could Continue”: Corruption during the Migration Trajectory, the Experience of Afghan Migrants

It is a common argumentation that contemporary world is characterized by globalization and the dissolving of borders. Flows of information, goods and people are argued to be fundamental in this new world. However, it seems as these flows are not applicable for all. The rise of border policies in Europe, as a way of controlling international migration, has created a situation where states strive towards a strict control of those crossing the borders. These hindrances often force migrants to deal with illegal means in order to continue their journey. Corruption is argued to be a fundamental part of these means, and conceptualized by large international organisations as a great threat towards the maintaining of solid borders. Others argue that corruption could be seen as part of everyday life, and important for migrants when negotiating their illegal status towards states. The aim of this thesis, based upon semi-structured interviews, is to explore the role of corruption during the migration trajectory. Questions stated are how migrants organize their trajectory and with the help of which actors, how migrants experience corruption during their trajectory and what this might tell us about the role of corruption in migration more broadly. By exploring the interviewees’ narratives this thesis could raise that corruption is a fundamental means throughout their journey. It creates possibilities to pass hindrances on their way, as well as negotiate their status towards actors who aim towards controlling them. Which consequently will raise their level of agency. Furthermore, corruption is part of the blurring of boarders, making the legal and illegal intertwined, enabling an expansion of the migration industry

Att lära elever att lära sig själva : En fokusgruppsstudie om lärares föreställningar om att arbeta metakognitivt i undervisningen

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om sitt uppdrag att främja elevers metakognitiva förmåga och hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att lära sig själva. I undersökningen användes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelärare. Då samtalen var genomförda transkriberades och sammanställdes de. Resultatet visar att lärarna beskriver uppdraget som svårt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. Några av lärarna är väl medvetna om vad begreppet metakognition innebär medan andra har en vag uppfattning om vad det är. I resultatet framträder två sätt att se på elevers utvecklande av metakognitiva förmågor. Med det ena synsättet ligger ansvaret till största del på eleven själv och det finns en förväntan att förmågan ska växa fram. Med det andra synsättet ser lärarna sin egen roll som en avgörande faktor för att eleverna ska utveckla metakognitiva förmågor. Samtliga lärare ger konkreta exempel på hur de arbetar för att eleverna ska få syn på sitt lärande men de lyfter också kritiska aspekter med att arbeta metakognitivt

Det är svårt att vara den man vill vara : En studie om identitet och lärande utifrån Tv-programmet Idol

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två Idoldeltagare och två sånglärare upplever TV-programmet Idol utifrån ett lärandeperspektiv, vilket innefattar frågor kring sång, identitet och socialisation. I uppsatsen presenteras vårt resultat från fyra intervjuer, samt litteratur kring musik och musikliv, musik och media samt musik och identitet. Litteraturen beskriver att lärande inte nödvändigtvis behöver skapas i skolan utan också kan ske på andra platser. Studien visar att deltagarna i Idol upplever att de har lärt sig mycket. De anser att de har fått musicera tillsammans med andra, träffa människor inom musikbranschen, arbeta med sångpedagoger, samt lära sig hur TV. Också sånglärarna anser att deltagarna i Idol lär sig och att programmet är ett bra tillfälle för dem som vill synas och ”komma fram”. De påpekar däremot att lärandet handlar för lite om musiken och mer om branschen och TV. Exempelvis säger en av intervjupersonerna att sången blir ”framkrystat” och oäkta på grund av att Idoldeltagarna tvingas ”leverera” enbart för TV. Vid analysen av studien lyfts Idols koppling till ett informellt lärande fram. Media tar allt mer plats i dagens samhälle och är en stor del av ungdomars identitetsbygge. Här märks skillnader mellan sånglärarna och Idoldeltagarna i hur de uppfattar att man lär sig, var man lär sig och vad lärande är bra för. I olika situationer, som i musiksalen möts olika erfarenheter från olika former av lärande

There are no qualitative methods - nor quantitative for that matter: The misleading rhetoric of the qualitative-quantitative argument

International audienceThis article is about the comprehensive but meaningless rhetoric encircling the pseudo issue of quantitative-qualitative method. Two questions get clarification in this article. First, what does the term method mean, and second, what constraints should be attached to the term when moving into the theory and practice of science. Based on an examination of these two, we subsequently address the question of what the quantitative-qualitative argument is about. Our reasoning leads to the conclusion that the quantitative-qualitative argument should be removed from the agenda, so that significant and important a priori choices may be given due attention instea