What’s in a name? Benämning som management-metod

<p>Många känner vid det här laget till begreppet <em>managementmode</em>. Uppfattningarna om hur organisationer bör styras för att bli framgångsrika kommer och går. Knappast någon organisation vill dock bli anklagad för att införa nya styrformer som tillfälligtvis råkar vara populära. Organisationer vill tvärtom markera att de är speciella.</p> <p>Ett skäl till att det har blivit populärt med processer kan vara att de – till skillnad från procedurer – tycks förekomma naturligt och därför inte kan hänföras till något managementmode. Det hindrar inte att sammansättningar med ordet process, som <em>processorientering, processledning </em>eller <em>processtyrning</em>, kan mötas med misstro av dem som blir föremål för sådana nya styrformer och i praktiken utsätts för omorganisation och andra förändringar. Kanske blir det lättare att processorientera en verksamhet om förändringarna genomförs under en unik beteckning. Den här artikeln handlar om Lotta och Esther, framför allt om Esther.</p&gt

Effectiveness in a Political Context : Implications for Migration

This paper builds on the presumption that the idea of effectiveness refers primarily to anorganizational and managerial context. It asks the question how this idea is transformedwhen used as a rationale for action in contexts where economy and efficiency are ofminor significance and where no organizational survival is at stake. The EU and Swedishmigration policies show, however, that persistent egoistic implications help construct aspecific territory as an organization to be managed much like a business firm. It isconcluded that the meaning of effectiveness does not necessarily change when thisconcept is used in an alien context. Instead, references to effectiveness help transform thecontext to which the concept is applie

The dynamics of standardization: Three perspectives on standards in organization studies

This paper suggests that when the phenomenon of standards and standardization is examined from the perspective of organization studies, three aspects stand out: the standardization of organizations, standardization by organizations and standardization as (a form of) organization. Following a comprehensive overview of existing research in these three areas, we argue that the dynamic aspects of standardization are under-represented in the scholarly discourse. Furthermore, we identify the main types of tension associated with standardization and the dynamics they generate in each of those three areas, and show that, while standards and standardization are typically associated with stability and sameness, they are essentially a dynamic phenomenon. The paper highlights the contributions of this special issue to the topic of standards as a dynamic phenomenon in organization studies and makes suggestions for future research