Reproductive changes among women in their 40s : A cross-sectional study

Introduction: The aim was to describe and compare changes in the reproductive pattern of women in their 40s observed over a decade in Scandinavia. Material and Methods: Cross-sectional study using the total population of women aged 40-49 years between 2008-2018 in Denmark, Norway and Sweden (on average n = 1.5 million). Aggregated data concerning birth and induced abortion rate were collected and analyzed from national health registers. National data on redeemed prescriptions of hormonal contraceptives in the three countries were collected from prescription registers. Births after spontaneous and assisted conceptions were identified by using cross-linked data on deliveries from the Medical Birth Registers and National Registers of Assisted Reproduction in the three countries. Results: Use of hormonal contraception increased among women aged 40-44 years in Denmark from 24% to 31%, in Sweden from 27% to 30%, and in Norway from 22% to 24%. The levonorgestrel-releasing intrauterine device was the most frequently used method in all countries. Birth rates among women 40-44 years increased continuously from 9.5 to 12/1000 women in Denmark and from 11.7 to 14.3/1000 in Sweden, but remained stable in Norway at similar to 11/1000 women. There was a doubling of assisted conceptions in Denmark from 0.71 to 1.71/1000 women, Sweden from 0.43 to 0.81/1000 and Norway from 0.25 to 0.53/1000 women 40-49 years of age. Sweden had the highest induced abortion rate (7.7 to 8.1/1000 women) in women aged 40-49 years during the study period. Conclusions: From 2008 to 2018, birth rates continuously increased among women aged 40-49 years in Denmark and Sweden and births resulting from assisted reproductive technology doubled in all three countries.Peer reviewe

Contraception and unplanned pregnancies

Aims: The overall aim of this thesis was to describe the relationship between contraceptive use, abortion, birth and fertility rates among women in different age groups in Sweden and the other Nordic countries. Material and methods: Data on contraception, fertility, birth, and abortion from 1975-2015 was collected from national databases in the five Nordic countries Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden (Paper I-III). In Paper IV data on reproductive health and socio-economic status (SES) was collected mainly from questionnaires sent to four cohorts of 19-year-old women resident in Gothenburg between 1981 and 2011. Paper V was a multicentre randomised controlled equivalence study where the impact of immediate versus delayed insertion of an etonogestrel releasing contraceptive implant on complete abortion rates after a medical abortion was evaluated. Results: The user rates of hormonal contraceptives and a copper intrauterine device among all women aged 15-49 years in the Nordic countries varied between 31% and 44%. The highest use was in Denmark and the lowest in Iceland. Combined hormonal contraceptives (CHC) were the most common methods. A small increase of long-acting reversible contraception (LARC) was seen. The user rates of hormonal contraceptives among 18-19 years old teenagers varied between 54% and 63%. CHC were the most common methods, but LARC increased more than in the group of women aged 15-49 years. The overall abortion rates in the Nordic countries fell during the study period. The average fertility and birth rates in the Nordic countries remained stable. Teenage birth and abortion rates declined continuously 1975-2015. There was no clear correlation between higher overall hormonal contraception prevalence and lower abortion rate. Instead other factors have to be considered, such as differences in the proportions of different types of hormonal contraceptives and prevalence in specific age groups. Lower contraceptive use in low SES areas compared to middle and high SES areas was detected in the most recent assessment of 19 years-old women. Equivalence was established for the two insertion modes of a contraceptive implant. Conclusions: On a global scale the Nordic countries have a high prevalence of contraceptive use, low abortions rates and a stable fertility rate, except for teenagers where a steady decline in both births and abortions was found. An association between low SES and low contraceptive use among 19-year-olds in the most recent assessment was found which might imply widening inequalities. A contraceptive implant can be inserted on the same day as administration of mifepristone for early medical abortion without hampering the abortion. It has the potential to increase the number of women who can receive the most effective methods of contraception at the time of abortion

Hydrogen production through waste gasification : Integration of a gasification process into a heat plant

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen. Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre. Den kemiska processen är inte helt olik förbränning och faktum är att även förbränningsreaktioner sker under förgasningsprocessen. Den begränsade syremiljön gör dock att de blir begränsade. Det är istället andra oxideringsreaktioner som oxiderar bränslet. Processen kan vara både endo- och exotermisk beroende på oxideringsmedel. Används ånga som oxideringsmedel måste värme tillföras systemet. Detta arbete har utformats efter en studie utförd av He et al. (2009a) som i laboratorieskala producerat en syntetisk gas med högt vätgasinnehåll och hög kvalitet i form av låg tjärhalt. Förgasningsmetoden har därför efterliknat denna studie. En skillnad är förgasningsreaktorn som i denna studie har anpassats så att värmetransport är möjlig från en värmepanna där förbränning av biobränsle sker. Detta är anledningen till att en förgasningskammare av typen dubbelbäddsförgasare har valts. Värmepannan som används är Hovhults värmepanna i Uddevalla som ägs av Uddevalla Energi och data för 2014 års drift har erhållits. Modellen som har byggts upp med hjälp av Excel har fokuserat på främst energiflöden utav ett system där förgasningsreaktor, värmepanna, ångcykel, vätgasseparation och gasturbin ingår. I systemet har energiflöden integrerats så gott det går för att bevara energi inom systemet men även för att säkerställa att fjärrvärmebehovet möts. Vidare har även en juridisk del ingått med syftet att kunna klassificera anläggningen och avgöra i vilket skede avfallet upphör att vara avfall och när en produkt har skapats i förgasningsprocessen. Resultatet visar att fjärrvärmebehovet blir bemött samtidigt som el- och vätgasproduktion sker med en total verkningsgrad för systemet som beräknats till 82,5 %. Under främst sommarmånaderna produceras också en mängd överskottsvärme för vilken användningsområden måste hittas. Vidare har den juridiska analysen av det tidigare fallet C-317/07 Lahti Energia gett tolkningen att förgasningskammaren klassas som en samförbränningsanläggning som producerar en produkt, vätgas. Produkten antas bildas i ögonblicket då avfallet förgasas och övergår till gasform.Waste and fossil fuels count as two great threats for the environment in today’s society. As the world population continues to increase so does consumption and levels of waste plus the usage of fossil fuels. When the waste levels keep increasing the demand for waste treatment methods becomes higher than ever. Combine this with the increasing usage of fossil fuel which feeds the demand for alternative fuels. This master thesis has been carried out to evaluate a method in which both of these global issues are addressed. Hydrogen production through gasification of municipal solid waste is a new method of waste treatment where the product has the potential to replace fossil fuels. Gasification is a chemical recycling method in which a carbon-based material gets oxidized in an oxygen free or limited environment. The chemical process is not far from traditional oxidation, combustion. The fact is that also traditional combustion reactions have a certain role within a gasification process although full combustion is avoided due to the lack of oxygen. The gasification of waste is commenced with an oxidant such as pure oxygen or steam. Depending on the oxidant the process can be either endothermic or exothermic. If steam is used as an oxidant the process is endothermic and heat has to be introduced to the system. The gasification study issued by He et al. (2009a) is widely used as a reference in this thesis because of their result producing a syngas with high hydrogen level and low tar content. As far as possible the gasification method of this thesis has been imitative to the one of He et al. (2009a) with the only difference being an adjustment so that heat transfer is possible from Hovhult heat plant. This is the reason why a double fluidized bed has been chosen as gasification reactor. The heat plant is located at Hovhult in Uddevalla and data has been delivered by Uddevalla Energi from their production during 2014. The main focus of the thesis is to calculate the energy flows of the system, which includes the gasification reactor, the heat plant, hydrogen separation, steam and gas turbine. These calculations have been carried out in a model that has been built in Excel. The energy flows and the processes within the system have been integrated in a way so that energy conservation within the system is maximized. In addition, the heat demand from the district heat network has been met in all cases. Furthermore, Swedish and European legislation has been investigated in order to classify the combined gasification and heat plant and determine where in the process the waste is considered to be a product instead of waste. The result shows that enough heat is produced to meet the district heat requirements and also that hydrogen and electricity can be produced during the process. The energy efficiency of the system has been calculated to 82.5 %. A problem that needs to be handled is the amount of excess heat produced during the summer months. The analysis of the legislation regarding waste and especially the Lahti Energia Case C-317/07 shows that the gasification unit should be classified as a co-incineration plant that produces hydrogen. The waste is assumed to transform into a product the instant it is gasified

Hydrogen production through waste gasification : Integration of a gasification process into a heat plant

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen. Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre. Den kemiska processen är inte helt olik förbränning och faktum är att även förbränningsreaktioner sker under förgasningsprocessen. Den begränsade syremiljön gör dock att de blir begränsade. Det är istället andra oxideringsreaktioner som oxiderar bränslet. Processen kan vara både endo- och exotermisk beroende på oxideringsmedel. Används ånga som oxideringsmedel måste värme tillföras systemet. Detta arbete har utformats efter en studie utförd av He et al. (2009a) som i laboratorieskala producerat en syntetisk gas med högt vätgasinnehåll och hög kvalitet i form av låg tjärhalt. Förgasningsmetoden har därför efterliknat denna studie. En skillnad är förgasningsreaktorn som i denna studie har anpassats så att värmetransport är möjlig från en värmepanna där förbränning av biobränsle sker. Detta är anledningen till att en förgasningskammare av typen dubbelbäddsförgasare har valts. Värmepannan som används är Hovhults värmepanna i Uddevalla som ägs av Uddevalla Energi och data för 2014 års drift har erhållits. Modellen som har byggts upp med hjälp av Excel har fokuserat på främst energiflöden utav ett system där förgasningsreaktor, värmepanna, ångcykel, vätgasseparation och gasturbin ingår. I systemet har energiflöden integrerats så gott det går för att bevara energi inom systemet men även för att säkerställa att fjärrvärmebehovet möts. Vidare har även en juridisk del ingått med syftet att kunna klassificera anläggningen och avgöra i vilket skede avfallet upphör att vara avfall och när en produkt har skapats i förgasningsprocessen. Resultatet visar att fjärrvärmebehovet blir bemött samtidigt som el- och vätgasproduktion sker med en total verkningsgrad för systemet som beräknats till 82,5 %. Under främst sommarmånaderna produceras också en mängd överskottsvärme för vilken användningsområden måste hittas. Vidare har den juridiska analysen av det tidigare fallet C-317/07 Lahti Energia gett tolkningen att förgasningskammaren klassas som en samförbränningsanläggning som producerar en produkt, vätgas. Produkten antas bildas i ögonblicket då avfallet förgasas och övergår till gasform.Waste and fossil fuels count as two great threats for the environment in today’s society. As the world population continues to increase so does consumption and levels of waste plus the usage of fossil fuels. When the waste levels keep increasing the demand for waste treatment methods becomes higher than ever. Combine this with the increasing usage of fossil fuel which feeds the demand for alternative fuels. This master thesis has been carried out to evaluate a method in which both of these global issues are addressed. Hydrogen production through gasification of municipal solid waste is a new method of waste treatment where the product has the potential to replace fossil fuels. Gasification is a chemical recycling method in which a carbon-based material gets oxidized in an oxygen free or limited environment. The chemical process is not far from traditional oxidation, combustion. The fact is that also traditional combustion reactions have a certain role within a gasification process although full combustion is avoided due to the lack of oxygen. The gasification of waste is commenced with an oxidant such as pure oxygen or steam. Depending on the oxidant the process can be either endothermic or exothermic. If steam is used as an oxidant the process is endothermic and heat has to be introduced to the system. The gasification study issued by He et al. (2009a) is widely used as a reference in this thesis because of their result producing a syngas with high hydrogen level and low tar content. As far as possible the gasification method of this thesis has been imitative to the one of He et al. (2009a) with the only difference being an adjustment so that heat transfer is possible from Hovhult heat plant. This is the reason why a double fluidized bed has been chosen as gasification reactor. The heat plant is located at Hovhult in Uddevalla and data has been delivered by Uddevalla Energi from their production during 2014. The main focus of the thesis is to calculate the energy flows of the system, which includes the gasification reactor, the heat plant, hydrogen separation, steam and gas turbine. These calculations have been carried out in a model that has been built in Excel. The energy flows and the processes within the system have been integrated in a way so that energy conservation within the system is maximized. In addition, the heat demand from the district heat network has been met in all cases. Furthermore, Swedish and European legislation has been investigated in order to classify the combined gasification and heat plant and determine where in the process the waste is considered to be a product instead of waste. The result shows that enough heat is produced to meet the district heat requirements and also that hydrogen and electricity can be produced during the process. The energy efficiency of the system has been calculated to 82.5 %. A problem that needs to be handled is the amount of excess heat produced during the summer months. The analysis of the legislation regarding waste and especially the Lahti Energia Case C-317/07 shows that the gasification unit should be classified as a co-incineration plant that produces hydrogen. The waste is assumed to transform into a product the instant it is gasified

Distriktssköterskans strategier för uppdatering och upprätthållande av kunskap inom sårvård : En kvalitativ intervjustudie

Att leva med ett sår innebär lidande för patienten och är kostnadskrävande för samhället. Sårvård är en av distriktssköterskans vanligaste arbetsuppgifter och kräver omfattande kunskaper för att uppnå goda behandlingsresultat. Det har framkommit att det råder kunskapsbrister inom ämnet, vilka medför slöseri med resurser samt onödigt patientlidande. Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskans kunskap om sårvård inhämtas, upprätthålls och utvecklas. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård eller primärvård har intervjuats. Resultatet presenteras under huvudkategorierna; Tillägnande av kunskap och Strategier för kunskapsinhämtning. I den första kategorin framgår det att distriktssköterskans kunskap grundar sig i formell utbildning samt praktisk erfarenhet av att ha utfört många såromläggningar. Här belyses även hur distriktssköterskan tillgodogör sig ny kunskap på arbetsplatsen. Tidsbrist uppges vara en betydande faktor till varför bristfällig kunskapsuppdatering förekommer. Under den andra kategorin framgår det att den främsta strategin för ny kunskapsinhämtning är att konsultera kollegor. Här beskrivs också det egna intresset som en viktig faktor för hur aktivt uppdatering sker. Distriktssköterskan identifierar risker med att konsultera kollegor och menar att kunskap som inte grundar sig i evidens riskerar att föras vidare. Att reflektera och kritiskt granska sina kunskapskällor är något distriktssköterskan anser vara av stor vikt för att kunna upprätthålla god kvalitet på sårvården. Slutligen konstateras att det krävs mer fortbildning och fler möjligheter till kunskapsuppdatering på arbetstid för att höja kompetensen hos distriktssköterskor och således kvaliteten på sårvården

LUFT : barnperspektiv på utvecklingsarbetet BUSS

In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School. The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS. To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language. The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question.Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst. Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen. Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare. Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk. Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts

Bildskapande i väntrummet på enbarn- och ungdomspsykiatrisk mottagning

Denna studie har genomförts på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i norra Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad barn och ungdomar gestaltar i sina bilder i väntrummet. I väntrummet anslog frivilliga deltagare i studien sina bilder på skärmar. Datainsamlingen pågick under 4 månader. Data analyserades med ett för ändamålet konstruerat skattningsformulär som vilade på en bildsemiotisk teorigrund samt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på sex kategorier baserat på bildanalysen och nio kategorier baserat på textanalysen. Kommunikation av känslor och tankar kunde identifieras i såväl bild som text. Slutsatsen är att en del av besökarna i BUPs väntrum använder möjligheten att skapa bilder där och att formen för bildskapande där bilden anslås till öppet beskådande stimulerar ett slags samtal mellan bilderna i väntrummet. Bilderna hade i vissa fall ett starkt emotionellt innehåll som gestaltades i såväl bild som text.This study was carried out on a child and adolescent psychiatric unit in northern Sweden. The aim of the study was to describe what children and young people create in their pictures in the waiting room. In the waiting room voluntary participants were invited to create and put up images on screens. Data collection lasted for 4 months. Data were analyzed using a specially designed assessment form which rested on a theory of visual semiotics basis and using qualitative content analysis. The results showed six categories based on image analysis and nine categories based on text analysis. Communication of thoughts and feelings could be identified in both images and texts. The conclusion is that some of the visitors in the child and adolescent psychiatry waiting room take the opportunity to create images and that the project stimulated a kind of visual dialogue in the waiting room. The images hade in some cases a strong emotional content that was both visual and verbal

Bildskapande i väntrummet på enbarn- och ungdomspsykiatrisk mottagning

Denna studie har genomförts på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i norra Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad barn och ungdomar gestaltar i sina bilder i väntrummet. I väntrummet anslog frivilliga deltagare i studien sina bilder på skärmar. Datainsamlingen pågick under 4 månader. Data analyserades med ett för ändamålet konstruerat skattningsformulär som vilade på en bildsemiotisk teorigrund samt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på sex kategorier baserat på bildanalysen och nio kategorier baserat på textanalysen. Kommunikation av känslor och tankar kunde identifieras i såväl bild som text. Slutsatsen är att en del av besökarna i BUPs väntrum använder möjligheten att skapa bilder där och att formen för bildskapande där bilden anslås till öppet beskådande stimulerar ett slags samtal mellan bilderna i väntrummet. Bilderna hade i vissa fall ett starkt emotionellt innehåll som gestaltades i såväl bild som text.This study was carried out on a child and adolescent psychiatric unit in northern Sweden. The aim of the study was to describe what children and young people create in their pictures in the waiting room. In the waiting room voluntary participants were invited to create and put up images on screens. Data collection lasted for 4 months. Data were analyzed using a specially designed assessment form which rested on a theory of visual semiotics basis and using qualitative content analysis. The results showed six categories based on image analysis and nine categories based on text analysis. Communication of thoughts and feelings could be identified in both images and texts. The conclusion is that some of the visitors in the child and adolescent psychiatry waiting room take the opportunity to create images and that the project stimulated a kind of visual dialogue in the waiting room. The images hade in some cases a strong emotional content that was both visual and verbal

Ny i klassen : en studie av hur elever med annat modersmål än svenska samspelar med lärare och andra elever

Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur nya elever med ett annat modersmål än svenska som kommer nya från förberedelseklass till ordinarie klass, samspelar med lärare och andra elever i teoretiska respektive praktiska ämnen, samt vad samspelet har för innehåll och med vilka samspelet sker. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie där vi använt oss av observation. Vi har observerat tre nya elever med ett annat modersmål än svenska i två olika klasser. Under observationens gång har vi använt oss av ett kategorischema. Resultat: Genom vår analys har vi funnit ett mönster i de teoretiska kontra de praktiska ämnena. Detta mönster visar att samspelet mellan elev-lärare och elev-elev är mer öppet och naturligt i de praktiska ämnena än i de teoretiska ämnena. Det öppna klimatet under de praktiska lektionerna inbjuder till ett naturligt samspel eleverna och elev-lärare emellan, vilket handlar mycket om allmänna ting och händelser. Klimatet, som ofta är lärarövervakat och lugnt och tyst under de teoretiska lektionerna påverkar samspelet, som då utformas i första hand från det aktuella ämnet och med bänkkamratern