Implementing the EU Taxonomy Regulation for Swedish forest owners - EU reporting requirements for sustainable measures

Växthusgaser i atmosfären har ökat stadigt sedan 1800-talet och mängden koldioxid är den växthusgas som har ökat mest. Höga halter av växthusgaser har en negativ inverkan på jorden och dess klimat. Medeltemperaturen för jorden har även den ökat i takt med ökningen av växthusgaser vilket får förödande konsekvenser för bland annat jordens klimat. Det enda sättet att bromsa den destruktiva trenden är att minska utsläppet av växthusgaser. En i raden av många olika incitament och regleringar från politiskt håll för att bidra till begränsningen av klimatförändringarna är Europaparlamentet och rådets förordning 2020/852, även kallad Taxonomin. I januari 2020 klubbades en del av Taxonomin igenom. Taxonomin syftar till att stimulera och styra ekonomiska investeringar till hållbara verksamheter. En av de branscher som behandlas under Taxonomin är skogsbruket. I en bilaga till Taxonomin finns tekniska granskningskriterier som måste uppfyllas för att en fastighet vars produktiva areal överstiger 13 ha ska få klassas som hållbar. I detta arbete har de tekniska granskningskriterierna analyserats och tolkats hur de kommer att påverka de svenska markägarna ifall de vill uppfylla alla kriterier för att få klassas som hållbar. Till att börja med utgår kriterierna från att skogsägaren har en skogsbruksplan över sin fastighet. Utöver alla delar som ingår i en vanlig skogsbruksplan tillkommer flertalet kriterier som måste uppfyllas, exempelvis krävs en riskanalys. Utöver kraven kring skogsbruksplanen ska en klimatnyttoanalys utföras. För att bli klassad som hållbar måste skogsägaren kunna påvisa att denne bedriver ett skogsbruk där fastighetens totala kolmängd inte understiger klimatnyttonalaysens referenscenario. Hur Taxonomin kommer att påverka de svenska markägarna beror på ett flertal aspekter, exempelvis hur mycket en skogsägare tillåts att avverka beror till stor del på vilket referensscenario som väljs i klimatnyttoanalysen. Ekonomisk påverkan kommer främst att bero på hur banker ställer sig till lån och räntor till skogsägare som väljer att följa Taxonomins krav eller inte. För att Taxonomin ska vara tydlig och lättförstådd för skogsägare krävs ett förtydligande från EU, främst kring referensscenariot. Författaren har med denna rapport presenterat vad som krävs för att uppfylla de kriterier Taxonomin ställer samt presenterat ett förslag på hur en klimatnyttoanalys kan redovisas med hjälp av beslutsstödsystemet Heureka PlanVis.Greenhouse gasses in the atmosphere has increased firmly since the 19th century thus the amount of carbon dioxide has increased the most. High emissions of greenhouse gasses truly have a negative impact on earth and on our climate. Rising average temperatures leads to devastating consequences on ecosystem, only stoppable by decreased emissions of greenhouse gasses. One of many different incentives and regulations from the politics limitation of climate change is the European parliament and the council’s regulation 2020/852, also known as the Taxonomy. In January 2020, part of the Taxonomy was established, aiming to stimulate and direct economic investments to sustainable activities. One line of industries that serves under the Taxonomy is the forest industry. In an annex to the Taxonomy there is technical screening criteria to be fulfilled if a forest estate larger than 13-hectare productive land is going to be ruled as sustainable. This study analyses technical screening criteria and interpretations of the Taxonomy annex, and at what stage the Taxonomy affect Swedish landowners if they want to fulfil all the criteria to be ruled as sustainable. At first, landowners need a forest management plan. Beyond all parts usually included in a forest management plan, several criteria must be fulfilled, for example a risk analyse is needed. Beyond the demands regarding the forest management plan a climate benefit analysis needs to be performed. If a landowner wants to be ruled as sustainable, the climate benefit analysis needs to show that total amount of carbon on the estate could not fall short of a reference scenario. How the Taxonomy will affect Swedish landowners depends on several aspects. One example is, how much a landowner is allowed to harvest depends on which reference scenario is chosen in the climate benefit analysis. Economic effects will mostly depend on how the banks decide to deal with loans and interests to landowners who chose to fulfil the demands of Taxonomy or not. If the Taxonomy is going to be clear and easily understood by landowners, a clarification is needed from EU, mostly regarding reference scenario. The author of this report presents what is needed to fulfil the criteria in the Taxonomy, presenting suggestions on how a climate benefit analysis can be presented with help from the program Heureka PlanVis

The effect of pre-clearing on the economical, ecological and social values of the forest

I dagens skogsbruk gallras ungefär dubbelt så stor areal årligen jämfört med arealen slutavverkning. Innan en gallring kan en förröjning utföras för att höja beståndets medelstamsvolym och förbättra sikten för skördarföraren. Tidigare studier visar på att även om produktiviteten förbättras med en utförd förröjning är det inte ekonomiskt försvarbart att utföra en förröjning om ekonomin analyseras vid gallringstillfället. Rapportens syfte är därför att undersöka hur ett bestånds nuvärde påverkas över en hel omloppstid där med och utan en utförd förröjning tas i beaktning. Även hur de sociala och ekologiska aspekterna påverkas av en förröjning undersöks i rapporten. Studien gjordes i programvaran Heureka Planvis med indata från Riksskogstaxeringens ytor från hela Sverige. Underlaget delades upp efter trädslag, ståndortsindex och landsända (södra eller norra Sverige) där sedan simuleringar utfördes med och utan förröjning. Utöver detta gjordes litteraturstudier med avseende på sociala och ekologiska aspekter. Resultatet visade att brytpunkten för när det är lönsamt att utföra en förröjning varierade mellan södra och norra Sverige för tall och att den kommer tidigare för gran än för tall. För gran är brytpunkten mellan G22 och G26 för både södra och norra Sverige. För tall är brytpunkten mellan T22 och T26 för södra Sverige och i norra Sverige visade resultaten att det aldrig var lönsamt att utföra en förröjning. De ekonomiska resultaten kan ifrågasättas på grund av Heureka Planvis hantering av förröjning. För de ekologiska aspekterna visade sig förröjning vara enbart negativt oberoende av vad källorna behandlade för område. Sett ur social synvinkel fanns en större varians i hur förröjning kunde påverka värdet.In Swedish forestry, thinning is a common practice. Before thinning, pre-clearing is sometimes performed to generate higher piece sizes and to increase sightlines for the harvester operator. Earlier studies have shown that although harvester productivity increases with pre-clearing, it’s not financially justifiable to pre-clear if the economics are analyzed at the time of thinning. The purpose of this study is to examine how pre-clearing affects a stand’s net present value over a rotation period. The study also examines how the forest’s social and ecological values are affected by pre-clearing. The study was made using the stand growth simulator Heureka Planvis with data from the Swedish National Forest Inventory. The data was sorted by species, site index and geography (north or south of Sweden) and simulations were made with and without pre-cleaning. Beyond this modelling, literature studies were made regarding how pre-clearing affects social and ecological values. The study showed that the breakeven point for pre-clearing’s profitability varied between northern and southern Sweden for pine. For spruce, the breaking point was between site index G22 and G26 in both southern and northern Sweden. For pine, the breaking point was between site index T22 and T26 for southern Sweden; meanwhile, in northern Sweden, it was never profitable to pre-clear. However, because of Heureka’s modelling limitations, the results probably overestimate pre-clearing’s profitability. Every source we looked at showed that pre-clearing has a negative effect on the ecological values. From a social point of view, there is a bigger difference in how pre-clearing affects the forest’s social values

Bränsle för ett bättre klimat : marknad och politik för biobränslen

Godkänd; 2010; 20100731 (roblund

The Strategic Environmental Archaeology Database : a resource for international, multiproxy and transdisciplinary studies of environmental and climatic change

Climate and environmental change are global challenges which require global data and infrastructure to investigate. These challenges also require a multi-proxy approach, integrating evidence from Quaternary science and archaeology with information from studies on modern ecology and physical processes among other disciplines. The Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD http://www.sead.se) is a Swedish based international research e-infrastructure for storing, managing, analysing and disseminating palaeoenvironmental data from an almost unlimited number of analysis methods. The system currently makes available raw data from over 1500 sites (&gt;5300 datasets) and the analysis of Quaternary fossil insects, plant macrofossils, pollen, geochemistry and sediment physical properties, dendrochronology and wood anatomy, ceramic geochemistry and bones, along with numerous dating methods. This capacity will be expanded in the near future to include isotopes, multi-spectral and archaeo-metalurgical data. SEAD also includes expandable climate and environment calibration datasets, a complete bibliography and extensive metadata and services for linking these data to other resources. All data is available as Open Access through http://qsead.sead.se and downloadable software.   SEAD is maintained and managed at the Environmental Archaeology Lab and HUMlab at Umea University, Sweden. Development and data ingestion is progressing in cooperation with The Laboratory for Ceramic Research and the National Laboratory for Wood Anatomy and Dendrochronology at Lund University, Sweden, the Archaeological Research Laboratory, Stockholm University, the Geoarchaeological Laboratory, Swedish National Historical Museums Agency and several international partners and research projects. Current plans include expanding its capacity to serve as a data source for any system and integration with the Swedish National Heritage Board's information systems.   SEAD is partnered with the Neotoma palaeoecology database (http://www.neotomadb.org) and a new initiative for building cyberinfrastructure for transdisciplinary research and visualization of the long-term human ecodynamics of the North Atlantic funded by the National Science Foundation (NSF).Abstract will be published in conference abstracts volume.</p

Reducing Climate Impact from Fisheries : A Study of Fisheries Management and Fuel Tax Concessions in the Nordic Countries

Few doubt the impact from human activities on global warming and the negative consequences of rising temperatures for both terrestrial and marine ecosystems. Efficient policy instruments are needed to change the development. This report uses empirical models to analyse how CO2 emissions, fleet structure, economic performance, and employment opportunities are affected by imposing management instruments to reduce climate impacts. These instruments include both fisheries management such as larger stock levels and more efficient fleets, and energy policy such as fuel taxes or CO2 trading schemes. To get a representative view of the Nordic fisheries, the analysis contains case studies from all the Nordic countries: Sweden, Denmark, Norway, Iceland, Greenland, the Faroe Islands and Finland. The fleet segments analysed range from coastal small-scale trap nets to large off-shore trawlers

Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna

Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation. Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster. Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2). Vi studerar Del 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation. I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation. Vi finner Del 1 Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar. Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning. Del 2 Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde. Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder. De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.In recent decades, several international reports have shown a worldwide loss of biodiversity and functional ecosystems. One of the biggest threats is land-use changes. One way to prevent and alleviate injury is to work with the mitigation hierarchy and biodiversity offsetting. According to this hierarchy, the developer should strive to (1) avoid, (2) minimize and (3) restore biodiversity or remedy negative environmental impacts on site. Thereafter, any possible remaining negative consequences can be compensated outside the development site (4). In Sweden, this last step is called ecological compensation.  Ecological compensation as an idea was developed in the 1970s and has since then been used and developed by authorities, companies, and municipal organizations around the world. In Sweden, compensatory measures are implemented either based on the Environmental Code or through voluntary commitments, often in relation to spatial planning (so called voluntary compensation). In statutory compensation, biological diversity is generally in focus, while voluntary ecological compensation also focus on the conservation of ecosystem services.  Swedish municipalities have a prominent role in the work with all types of ecological compensation through their: planning monopoly, responsibility for the public good, and often significant land holdings. Depending on how the Swedish municipalities choose to work with ecological compensation in connection with spatial planning, the outcome for the protection of biological diversity and ecosystem services will vary. In this report, we focus on municipalities’ work with ecological compensation from two different angles: the use of ecological compensation in municipal spatial planning (part 1) and how models can provide support for decisions on compensatory measures (part 2). We study Part 1 consists of a theoretical background, an overview of the practice of ecological compensation, two empirical chapters and a chapter that evaluate two examples when ecological have been used. The theoretical background provides an overall description of the concept’s basic ideas and the ethical, social, technical and governance challenges identified in the scientific literature. This background is used as an analytical starting point for the empirical chapters. The actor analysis describes what Swedish actors’ (authorities, companies, and municipalities) work with ecological compensation looks like. In the first empirical chapter, the uptake and use of the concept of ecological compensation in general planning documents (comprehensive plans, intensive comprehensive plans, green plans, and nature conservation plans) is mapped out. In the second empirical chapter, an interview study is conducted with municipal officials on driving forces and barriers in relation to the municipality’s work with ecological compensation. In the second part of the project, we describe and demonstrate how modeling can be used to quantify the loss of ecosystem services from an exploitation, as well as identify and evaluate appropriate compensatory measures. Using case studies, we evaluated the exploitation of two different types of existing land uses: nature close to urban areas (i.e. green space used for recreation) and agricultural land. The ecosystem services we studied in relation to the exploitation of agricultural land are Sweden’s food security and carbon storage to counteract climate change. We also show how losses of ecosystem services can be translated into monetary values to facilitate the calculation and financing of compensatory measures. For green space in urban areas, we developed a model that makes recreational values visible and shows the distributional effects of ecological compensation among the population. We find Part 1 The mapping of the comprehensive planning documents points to a significant uptake of the concept in the municipalities. However, the difference in how far the municipalities have come in the use of the concept varies. Among the 164 municipalities that mention ecological compensation, three out of ten have developed planning tools in the form of process tools, strategic plans, and assessment tools. The remaining municipalities have a varying degree of integration of the concept into the plans; from references to current legislation, to writings that they will develop planning tools. There is also a great deal of variation in how the municipalities relate to the concept’s basic ideas and challenges. The interview study shows that there are several ways of looking at compensation from a municipal perspective, where some see compensation as something positive and as an opportunity to create a dialogue with developers, while others see the usage as more problematic. However, some challenges appear common in the municipalities studied; several municipalities raise the issue of inadequate follow-up of implemented compensation measures, which creates uncertainty regarding long-term assurance of natural values and ecosystem services. It is a multifaceted problem that concerns uncertainties about whether voluntary measures will even be implemented, whether they will be adequately managed. In relation to this, officials in several smaller municipalities also mention that local politicians do not want to set too high demands due to the risk of discouraging the developer. Many officials also mention in that they would like clearer mandates both from municipal policy and from national legislation but also more concrete advice (background material and advice) on how to use compensatory measures as a tool in spatial planning within the frame of existing legislation. Part II With regard to the more-or-less voluntary compensation, it is unclear how the effects of exploiting agricultural land should be analyzed and compensated. We show that the exploitation of agricultural land, damages Sweden’s food security in the future and increases Sweden’s greenhouse gas emissions. We show how the negative impact on food security can be calculated and how it could be compensated through ecological intensification of the remaining area of agricultural land. However, increased greenhouse gas emissions need to be compensated with appropriate carbon mitigation measures in the near future. Based on our case study in Scania, we show that the exploitation of one hectare of agricultural land entails a net claim on the developer of approximately SEK 2 million to finance compensatory measures. Here we have only investigated two impacts of exploiting agricultural land to explore the potential of the modelling approach, but other ecosystem services and biodiversity in general are also likely to be negatively affected by exploitation. Hence the calculated claim should be interpreted as a minimum damage cost based on the cost of compensation measures for food security and greenhouse gas emissions. When compensating for exploited green space in urban areas, the results show that accessibility is the most important factor in the determination of the recreational value, or more specifically, how many people that live near or pass by the green space on the way to school, work, etc. Although there are differences among different groups in society, regarding how often they visit a green space, these differences are small in relation to the importance of accessibility (distance) in the calculation of recreational values. We show that there will be winners and losers in the case of a spatial relocation of compensatory measures. The quantitative models that we present in this report could provide additional decision support for ecological compensation, particularly for systematizing the evaluation of compensation needs throughout the country. To make the models available to users, they should therefore be provided at the national level. Although good models can contribute to improved decision support, it is of the utmost importance that there is sufficient support, guidance, quality criteria and follow-up mechanisms for ecological compensation. Otherwise, the models will also lose their value as a planning tool