Omvendt undervisning i mat og helse

masteroppgaven har hatt omvendt undervisning i mat og helse som tema. Omvendt undervisning er en relativt ny undervisningsmetode. Den kan enkelt forklares med at den undervisningen som tradisjonelt har foregått i klasserommet, flyttes hjem til elevene, mens hjemmeleksene flyttes til skolen. Leksene elevene har, vil i hovedsak bestå av å gjennomgå fagstoffet ved å se opplæringsvideoer. Oppgavens overordnede problemstilling har vært «Hvilke muligheter kan omvendt undervisning gi i faget mat og helse på ungdomskolen?». Til denne problemstillingen har det vært tre forskningsspørsmål som har styrt problemstillingens retning; om tidsressursen på skolekjøkkenet, om elevers og læreres opplevelse av metoden og elevers opplevelse til eget læringsutbytte. Bakgrunnen for tema har vært relatert til de utfordringene faget har i forhold til dets rammer satt av styringsdokumentene. Studien har vært en kvalitativ kasusstudie, med en fenomenologisk-hermeneutisk tilnærming. Datainnsamlingsmetodene som er blitt benyttet er to fokusgruppeintervjuer med elever og lærere, feltarbeid og en spørreundersøkelse for elever. Totalt har 35 elever og to lærere deltatt i studien. I tillegg har jeg selv deltatt som lærer og forsker. Funnene fra studien viser at tidsressursen på skolekjøkkenet ble benyttet bedre ved omvendt undervisning. Den ga mer tid til den praktiske matlagingen i tillegg til mer kognitivt krevende oppgaver relatert til fagstoffet. I tillegg ble det mer tid til lærerveiledning, samarbeid og stort sett til selve måltidet. Lærerne og de fleste elevene hadde en positiv opplevelse av undervisningsmetoden, og ønsket å fortsette med denne undervisningsmetoden. Flesteparten av elevene opplevde et økt læringsutbytte med omvendt undervisning, men det var spesielt de elevene som lå på de laveste nivåene av læreprestasjoner som opplevde økningen mest. Det som var utfordrende ved undervisningsmetoden var hvis elevene fikk tekniske problemer da de skulle gjøre hjemmearbeidet, eller hvis de ikke gjorde leksene sine. Dette fikk konsekvenser for undervisningen som skulle skje på skolen. Andre utfordringer som ble avdekket var at det er tidkrevende for lærer å utvikle opplæringsvideoer, samt at noen elever også kan ønske mer lærerstyrt faggjennomgang av tema som skal læres. Til tross for disse utfordringene viser studien at omvendt undervisning kan være godt egnet i faget mat og helse, da den gir flere muligheter enn utfordringer

Det roliga och det allvarsamma, det privata och det delade - en granskning av gymnasielärares kommunikation med elever.

Det roliga och det allvarsamma, det privata och det delade - En granskning av gymnasielärares kommunikation med elever Kommunikationen mellan elever och lärare måste antas påverka elevers inlärning, och som en konsekvens av detta även deras självkänsla. Förutsatt att lärare förhåller sig medvetet till hur de kommunicerar med sina elever, torde deras uppfattning om vad som mest framgångsrikt fungerar i samtal med varje enskild elev utvecklas och således också resultera i bättre resultat hos eleverna, men också en tryggare studiemiljö. Denna studie syftar till att undersöka kommunikationen gymnasielärare och gymnasieelever emellan, och då helt utifrån lärares perspektiv - deras egna uppfattningar om den kommunikation de för med sina elever. Vilket handlande underbygger en god kommunikation och vilken sorts kommunikation stjälper snarare en hjälper den? Vidare vill vi med denna studie visa om och hur lärare förhåller sig olika till sin kommunikation med en elev, beroende på om eleven är en flicka eller en pojke. Vad har man för uppfattning om vad pojkar respektive flickor är mottagliga för vad gäller kommunikation med en lärare? Upplever man att de kräver olika tillvägagångssätt? Den metod vi använder oss av är kvalitativ. Vi baserar vår studie på djupgående intervjuer med 5 respondenter – alla yrkesverksamma gymnasielärare. Mot Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på kommunikation samt ett genusperspektiv, redovisas och diskuteras det empiriska materialet. Studien visar exempel på att gymnasielärare förvisso kommunicerar på olika sätt med pojkar respektive flickor, men att det inte genomgående rör sig om en medveten differentiering. Vidare förefaller lärare förhålla sig högst medvetet till hur mycket av den egna personen man anser bör delas med elever, samt att avslöjanden av sådan karaktär kan få både negativa och positiva följder. Undersökningen har också kunnat visa att lärare förefaller kommunicera med elever iklädd sin lärarroll så väl i en klassrumssituation som i ett enskilt samtal med en elev. Nyckelord: kommunikation, genus, klassrum, lärare, elev Av: Ellinor Hagstadius och Alexandra Hageman

Regional patterns of cortical blood flow distinguish extraverts from introverts

Eysenck's hypothesis of higher cortical arousal in introverts was examined using regional cerebral blood flow measurement in 37 healthy subjects . The measurement was made at rest, using the133Xe-inhalation method. Estimates of gray matter flow were obtained for 32 brain regions. There was no significant evidence of personality differences in general arousal, as measured by the mean flow level, averaged over all regions. There were, however, regional differences. An overall test of the blood flow distribution indicated different patterns of activity in introverts and extraverts. Follow-up tests attributed this to higher flow in the temporal lobes for introverts than for extraverts. Higher temporal lobe activity in introverts may be interpreted as increased functional connections between cortex and the limbic system