Труды Научной библиотеки. Деятельность Научной библиотеки ТГУ в 1940-1976 гг.

• Saateks • От редакции • Kasutatud lühendid • L. Trikkant. Tartu ülikooli raamatukogu aastatel 1940-1945 • Л. Триккант. Библиотека тартуского университета в і940-і945 гг. Резюме • L. Peep, M. Ermel. TRÜ teadusliku raamatukogu arengust aastatel 1945-1976 • Л. Пеэп, М. Эрмель. деятельность научной библиотеки тгу за годы 1945-1976. Резюме • L. Veldi. Raamatukogu komplekteerimine • Л. Вельди. Комплектование фондов библиотеки в 1945-1975 годах. Резюме • L. Alver. Publikatsioonide vанетаміnе • Л. Алвер. Обмен изданиями. Резюме • H. Riives. Kataloogid ja kirjanduse töötlemine • Х. Рийвес. Каталоги и обработка литературы. Резюме • L. Urba. Raamat hoidlas • Л. Урба. Книга в фонде. Резюме • E. Jaanson. Reserv-vahetusfond • Э. Яансон. Резервно-обменный фонд. Резюме • L. Noodla. Hügieeni- ja restaureerimistöö • Л. Ноодла. Работа по гигиене и реставрации. Резюме • E. Hansson, I. Loosme, H. Käsper, T. Nurk. Käsikirjade ja haruldaste raamatute osakond • Э. Ханссон, И. Лоосме, Х. Кяспер, Т. Hypк. Отдел рукописей и редких книг. Резюме • K. Kahu. Lugejateenindus • К. Каху. Обслуживание читателей. Резюме • S. Luts, E. Brik. Õpperaamatukogu • С. Лутс, Э. Брик. Библиотека учебной литературы. Резюме • Е. Lang. Raamatukogudevaheline laenutus • Э. Ланг. Междубиблиотечный абонемент. Резюме • L. Kilk. Вівliоgraafiatöö • Л. Кильк. Библиографическая работа. Резюме • Maastik. Infotöö • И. Маастик. Информационная работа. Резюме • K. Schmidt. Metoodiline töö • К. Шмидт. Методическая работа. Резюме • L. Trikkant. Teadustöö ja kirjastustegevus • Л. Триккант. Научная работа ш издательская деятельность. Резюмеhttp://tartu.ester.ee/record=b1127241~S1*es

'Henne ensam lagen fällde' : zur literarischen Verhandlung der Kindstötung und der Frage nach der (Mit-)Schuld der Väter

This article examines the literary representation of infanticides in Scandinavian literary texts from the 19th and 20th centuries. While most research on infanticide addresses the problematic situation of the mother who has killed her newborn child, the role of the father has suffered unwarranted neglect. It is therefore the purpose of this article to give an overview of central Scandinavian texts treating infanticides and to investigate more deeply how the father’s responsibility or guilt is discussed. Another important question is how law and justice are thematized in the texts. It will be argued that the literary texts take into account the fathers‘ (joint) guilt in the child’s death more often than commonly assumed. The article also shows that the literary texts do not take the androcentric perspective of the governing legislation for granted, but rather call it into question. It can thus be said that the literary texts on infanticide are implicitly critical of social institutions and legal norms for being ignorant of their own shortcomings

Historian poliittisesta käytöstä 2000-luvulla

Historia ei ole tutkijoiden, opettajien ja museoiden sekä arkistojen asiantuntijoiden yksityisomaisuutta. Menneisyyttä muistellaan, selitetään ja käytetään yksityisessä ja julkisessa piirissä. Historiantutkimuksen tuloksia tulkitaan ja käytetään niin paikallisidentiteetin kuin fiktion raaka-aineena. Jotkut historian käytön tavat kuitenkin erottuvat muista suhteessaan tähän päivään ja yhteiskuntaan: historialla oikeutetaan tai selitetään tietynlaista politiikkaa nykyhetkessä

Vårdträd

Jag har förmånen att äga en trädgård anlagd 1917-18. Nu börjar åldern ta ut sin rätt och det är hög tid att göra något för att föryngra trädgården. Här fann jag ämnet till mitt examensarbete: Hur kan jag som landskapsingenjör agera i den här sortens sammanhang för att det skall bli ett bra resultat? Ska jag försöka återskapa något som var, eller kan jag tänka nytt? Hur tänkte den som en gång anlade platsen? Varför gjorde han/hon som han/hon gjorde och vad innebär det för mig? Hur viktigt är det att försöka knyta an till platsens estetik och historia? Och sist men inte minst – vilka tekniska och biologiska/ekologiska aspekter är viktiga att ha koll på i sammanhanget? Efter att ha gjort svåra, men samtidigt nödvändiga, avgränsningar blev till sist syftet med det här examensarbetet att se närmare på fenomenet vårdträd; både historiskt och idag. Med avstamp i en litteraturstudie har jag sedan skissat på och kommit fram till förslag åt fem platser som idag har vårdträd eller träd med en sådan placering och ett sådant utseende att de kan räknas som vårdträd. Frågan är vad som kan göras den dag respektive plats vårdträd av någon anledning försvinner från platsen. De fall jag har valt att titta på har väldigt olika förutsättningar. Här finns det stora, friska trädet som måste plockas ner innan det faller över ett hus, samlingspunkten för många människor, trädet som aldrig har fått en ärlig chans, gårdsträdet som sakta tynar bort och trädet som på grund av avstyckning har hamnat i periferin. Att välja ett grönt byggelement som vårdträd och titta närmare på detta i olika situationer är ett sätt att få grepp om hela den process som krävs redan i projekteringsstadiet för att uppnå ett både vackert och tekniskt hållbart resultat. I de förnyelseförslag jag presenterar har jag också fått utrymme att pröva och utveckla mina teknisk-biologiska kunskaper gällande framför allt trädval och planteringsteknik. Vilka krav ställer vi i dag på den vegetation av olika slag som vi omger oss med? Förr fanns det hos flertalet människor en större förståelse för växter och deras behov än vad som finns efter andra halvan av 1800-talet och indusrialiseringen. Genom att hämta inspiration från äldre tiders syn på träd kan jag finna motiv för framtida förslag

Einfluss dreijährig variierter Stoppelbearbeitung auf den Bodensamenvorrat unter den Produktionsbedingungen des Ökologischen Landbaus

Mit der Stoppelbearbeitung sollen ausgefallene Kultur- und Unkrautpflanzensamen zur Keimung angeregt und in den nachfolgenden Bearbeitungsgängen vernichtet werden, um so die Anzahl der neu zur Population hinzukommenden Individuen so gering wie möglich zu halten. In Feldversuchen zur Wirkung der Stoppelbearbeitung wurde keine populationsmindernde Wirkung der Stoppelbearbeitung auf annuelle Unkräuter festgestellt (z.B. KOCH & RADEMACHER, 1966; BOSTRÖM et al., 2000; PEKRUN & CLAUPEIN, 2001). Mit der oberirdischen Population der Unkräuter wird jeweils nur ein Teil der Population erfasst. In diesen Erhebungen wurde der Versuch unternommen, durch zusätzliche Erhebung des Bodensamenvorrats die Wirkung der Stoppelbearbeitung auf die Gesamtpopulation zu beschreiben

Om Tvååkerprojektet

-&nbsp