Report from the BfR expert hearing on practicability of hormonal measurements: recommendations for experimental design of toxicological studies with integrated hormonal end points

n/

Föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan : I ett akut skede.

Bakgrund: Föräldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett känslofyllt läge där stress lätt uppstår. Föräldrar tar på sig mer ansvar än de klarar av, vilket är energikrävande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har därför en betydelsefull roll för det stöd som föräldrarna är i behov av och det är viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan föräldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vård av akut sjuka barn. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades på vårdvetenskapliga artiklar från hela världen. Resultatet togs fram och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans metod för en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplever att delaktighet i vården av deras akut sjuka barn är en viktig del för att de ska känna sig bekräftade och en del av vården. De anser att det är mindre betydelsefullt hur kommunikationen ges, än att den är ärlig och befintlig. De kände sig lätt maktlösa gentemot sjuksköterskan och de uppskattade när hon bemötte dem med en vänskaplig och välkomnande attityd. Diskussion: Eftersom alla föräldrar reagerar olika är det viktigt att sjuksköterskan möter den enskilde föräldern och ger ett individuellt stöd. Det är viktigt att sjuksköterskan inbjuder föräldrar till delaktighet, men låter föräldrarna ta beslutet. För att föräldrarna ska känna att de är en betydande del i vården, är det viktigt att det finns en fungerande kommunikation mellan dem och sjuksköterskan

Föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan : I ett akut skede.

Bakgrund: Föräldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett känslofyllt läge där stress lätt uppstår. Föräldrar tar på sig mer ansvar än de klarar av, vilket är energikrävande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har därför en betydelsefull roll för det stöd som föräldrarna är i behov av och det är viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan föräldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vård av akut sjuka barn. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades på vårdvetenskapliga artiklar från hela världen. Resultatet togs fram och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans metod för en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplever att delaktighet i vården av deras akut sjuka barn är en viktig del för att de ska känna sig bekräftade och en del av vården. De anser att det är mindre betydelsefullt hur kommunikationen ges, än att den är ärlig och befintlig. De kände sig lätt maktlösa gentemot sjuksköterskan och de uppskattade när hon bemötte dem med en vänskaplig och välkomnande attityd. Diskussion: Eftersom alla föräldrar reagerar olika är det viktigt att sjuksköterskan möter den enskilde föräldern och ger ett individuellt stöd. Det är viktigt att sjuksköterskan inbjuder föräldrar till delaktighet, men låter föräldrarna ta beslutet. För att föräldrarna ska känna att de är en betydande del i vården, är det viktigt att det finns en fungerande kommunikation mellan dem och sjuksköterskan

Organizational culture in a collaborative project : A qualitative study of what occurs to the organizational culture in a public collaboration project.

Organizational culture is a phenomenon that characterizes many organizations. The culture reflects the norms, values, and language that organizations use. This information is compiled by the members and passed on in the case of new employment. Projects are the modern way of working in organizations in contemporary society. It is an effective and competence-developing method. By gathering professions from different organizations during an appointed period of time, leads to different professional organizations collaborating with each other. Cultural differences can then emerge, the question is whether a common culture is formed among the participating organizations and if so, how does the cultural aspect affect the collaborative work between authorities? The study is based on six qualitative semi-structured interviews and an evaluation made by The Iceland Project. The collected material has been analysed using a qualitative content analysis. The result is twofold. In some perspectives, the authorities have created a common culture, however aspects have also been discovered that indicate that they cannot adopt a common culture. The impact of the organizational culture on the collaborative work in the project has been considerably small. There have been situations where the organizations have had different cultures that created various cultural clashes, but it has never been an obstacle. Good communication has solved substantial parts of issues that have emerged during the process. The project has created a willingness in the involved authorities to continue to collaborate with each other, as collaboration is of great importance to society

Se det osynliga barnet - vad kan göras för de tysta och blyga barnen i skolan?

Syftet med detta arbete är att uppmärksamma de tysta och blyga barnens svåra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt föräldrarnas och lärarnas roll. Två andra viktiga delar som också tas upp är gruppens betydelse och vikten av att känna sig trygg och att ha ett bra självförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sådant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjälpmedel och tips finns det? Informationen som vi använt oss av kommer främst från litteratur men även från intervjuer av fyra pedagoger i Skåne och Blekinge län. Resultatet byggs på följande fyra frågor: Vad kan ligga bakom barns tysta och blyga beteende? Vad kan ett sådant beteende ge för följder? Vad kan pedagogen göra för att lyfta fram dessa barn? Vad har skolmiljön samt hemmiljön för betydelse för dessa tysta och blyga barn

Organizational culture in a collaborative project : A qualitative study of what occurs to the organizational culture in a public collaboration project.

Organizational culture is a phenomenon that characterizes many organizations. The culture reflects the norms, values, and language that organizations use. This information is compiled by the members and passed on in the case of new employment. Projects are the modern way of working in organizations in contemporary society. It is an effective and competence-developing method. By gathering professions from different organizations during an appointed period of time, leads to different professional organizations collaborating with each other. Cultural differences can then emerge, the question is whether a common culture is formed among the participating organizations and if so, how does the cultural aspect affect the collaborative work between authorities? The study is based on six qualitative semi-structured interviews and an evaluation made by The Iceland Project. The collected material has been analysed using a qualitative content analysis. The result is twofold. In some perspectives, the authorities have created a common culture, however aspects have also been discovered that indicate that they cannot adopt a common culture. The impact of the organizational culture on the collaborative work in the project has been considerably small. There have been situations where the organizations have had different cultures that created various cultural clashes, but it has never been an obstacle. Good communication has solved substantial parts of issues that have emerged during the process. The project has created a willingness in the involved authorities to continue to collaborate with each other, as collaboration is of great importance to society

Paradoxes of person-centred care : A discussion paper

Aim Previous research has mainly focused on the advantages of PCC and less on its disadvantages. Hence, there is a need to further explore the recent research regarding PCC from both sides. Therefore, the aim of this paper is to elucidate the advantages and disadvantages of PCC. Design Discussion paper. Methods We searched relevant literature published January 2000-March 2018 in PubMed, Medline, CHINAL, Scopus and Web of Science. Results The results showed that PCC can contribute toimproved health and well-being, improved mutual interaction in relationships, improved cost-effectiveness and improved work environment, while the disadvantages can involveincreased personal and financial costs, exclusion of certain groups, increased personal and financial costs, exclusion of staff's personhood and unfairness due to empathy. An analysis of the existing literature on PCC showed paradoxes, which call for further investigation

Reducing recurrence in non-muscle-invasive bladder cancer by systematically implementing guideline-based recommendations : effect of a prospective intervention in primary bladder cancer patients

Objective: In non-muscle-invasive bladder cancer (NMIBC), local recurrence after transurethral resection of the bladder (TURB) is common. Outcomes vary between urological centres, partly due to the sub-optimal surgical technique and insufficient application of measures recommended in the guidelines. This study evaluated early recurrence rates after primary TURB for NMIBC before and after introducing a standardized treatment protocol. Methods: Medical records of all patients undergoing primary TURB for NMIBC in 2010 at Skåne University Hospital, Malmö, Sweden, were reviewed. A new treatment protocol for NMIBC was defined and introduced in 2013, and results documented during the first year thereafter were compared with those recorded in 2010 prior to the intervention. The primary endpoint was early recurrence at first control cystoscopy. Comparisons were made by Chi-square analysis and Fisher’s exact test. Recurrence-free survival (RFS) in the two cohorts was also investigated. Results: TURB was performed on 116 and 159 patients before and after the intervention, respectively. The early recurrence rate decreased from 22% to 9.6% (p = 0.005) at the first control cystoscopy after treatment. Residual/Recurrent tumour at the first control cystoscopy after the primary TURB (i.e. at second-look resection or first control cystoscopy) decreased from 31% to 20% (p = 0.038). The proportion of specimens containing muscle in T1 tumours increased from 55% to 94% (p < 0.001). RFS was improved in the intervention group (HR = 0.65, CI = 0.43–1.0; p = 0.05). Conclusions: Introduction of a standardized protocol and reducing the number of surgeons for primary treatment of NMIBC decreased the early recurrence rate from 22% to 9.6% and lowered the recurrence incidence by 35%