ESPAD Report 2019: Results From European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs

The main purpose of the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD) is to collect comparable data on substance use and other forms of risk behaviour among 15- to 16-year-old students in order to monitor trends within, as well as between, countries. Between 1995 and 2019, seven waves of data collection were conducted across 49 European countries. This report presents selected key results. The full set of data on which the current report is based, including all of the standard tables, is available online (http://www.espad.org). All tables can be downloaded in Excel format and used for further analysi

Effects of Anacetrapib in Patients with Atherosclerotic Vascular Disease

BACKGROUND: Patients with atherosclerotic vascular disease remain at high risk for cardiovascular events despite effective statin-based treatment of low-density lipoprotein (LDL) cholesterol levels. The inhibition of cholesteryl ester transfer protein (CETP) by anacetrapib reduces LDL cholesterol levels and increases high-density lipoprotein (HDL) cholesterol levels. However, trials of other CETP inhibitors have shown neutral or adverse effects on cardiovascular outcomes. METHODS: We conducted a randomized, double-blind, placebo-controlled trial involving 30,449 adults with atherosclerotic vascular disease who were receiving intensive atorvastatin therapy and who had a mean LDL cholesterol level of 61 mg per deciliter (1.58 mmol per liter), a mean non-HDL cholesterol level of 92 mg per deciliter (2.38 mmol per liter), and a mean HDL cholesterol level of 40 mg per deciliter (1.03 mmol per liter). The patients were assigned to receive either 100 mg of anacetrapib once daily (15,225 patients) or matching placebo (15,224 patients). The primary outcome was the first major coronary event, a composite of coronary death, myocardial infarction, or coronary revascularization. RESULTS: During the median follow-up period of 4.1 years, the primary outcome occurred in significantly fewer patients in the anacetrapib group than in the placebo group (1640 of 15,225 patients [10.8%] vs. 1803 of 15,224 patients [11.8%]; rate ratio, 0.91; 95% confidence interval, 0.85 to 0.97; P=0.004). The relative difference in risk was similar across multiple prespecified subgroups. At the trial midpoint, the mean level of HDL cholesterol was higher by 43 mg per deciliter (1.12 mmol per liter) in the anacetrapib group than in the placebo group (a relative difference of 104%), and the mean level of non-HDL cholesterol was lower by 17 mg per deciliter (0.44 mmol per liter), a relative difference of -18%. There were no significant between-group differences in the risk of death, cancer, or other serious adverse events. CONCLUSIONS: Among patients with atherosclerotic vascular disease who were receiving intensive statin therapy, the use of anacetrapib resulted in a lower incidence of major coronary events than the use of placebo. (Funded by Merck and others; Current Controlled Trials number, ISRCTN48678192 ; ClinicalTrials.gov number, NCT01252953 ; and EudraCT number, 2010-023467-18 .)

Chilla - ett avslappningsprogram för barn : Ur ledarnas perspektiv

Barn i dagens samhälle är allt mer utbrända och känner sig stressade. Därför har vikten av avslappningsövningar ökat. Folkhälsan har år 2010 producerat ett avslappnings-material som heter Chilla. Vi har gjort en pilotstudie av Chilla på tre av Folkhälsans ef-termiddagsklubbar. Efter pilotstudien intervjuade vi fyra av ledarna i de eftermiddags-klubbar som deltog i Chilla. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av en kvalitativ in-nehållsanalys. Resultaten visar sig i form av kategorier och underkategorier. Vi använde oss av Graneheim & Lundmans (2003) modell för kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien är att öka förståelsen för avslappningsmaterialet Chilla i eftermiddagsverksam-heten. Våra frågeställningar är hur ledarna upplever Chilla materialet samt vilka faktorer som ledarna upplever har påverkat barnens beteende i samband med avslapp-ningsövningarna. Resultaten visade att Chilla materialet är omtyckt och inspirerande, men att det kunde utvecklas på några fronter, t.ex. genom att göra det mer varierande och genom att beakta omgivningen bättre. Resultaten visade också att barnens beteende påverkades av fysiska faktorer; varierande fysisk utveckling, emotionella faktorer; dis-traktion och osäkerhet i utförandet, samt yttre faktorer; barnens dagsprogram, omgi-vande miljö, könskillnader samt redskapens betydelse. Chilla påverkade även barnens beteende lugnande och de kände spänning i samband med Chilla. Interaktionen mellan barnen och ledarna förbättrades, och man kunde se förbättrat fysiskt utförande bland barnen.Children in today's society are increasingly burned out and stressed. Hence, the im-portance of relaxation exercises has grown. In the year 2010, Folkhälsan produced a re-laxation-themed material called Chilla. We have done a pilot study on three of Folkhäl-san's afternoon activity clubs. After the study, we interviewed four leaders of the after-noon clubs that participated in Chilla. We analyzed the interviews using a qualitative con-tent analysis. The results are presented in categories and sub-categories. We used Grane-heim & Lundman's (2003) model for qualitative content analysis. The purpose of the study is to increase the knowledge and understanding of Chilla in afternoon activities. The focus is on how the leaders experience the Chilla material and what factors they think affected the children's behavior as a result of the relaxation exercises. Results showed that the Chilla material is popular and inspiring, but that some parts of it could be developed further, e.g. by making it more variable and by better taking into account the surroundings. Results also showed that the children's behavior was affected by physical factors; varying physical development, emotional factors; distraction and insecurity while performing, as well as external factors; the children's daily program, surroundings, gender differences and the importance of the equipment. Chilla also had a calming effect on the children, who felt excited before and during the exercises. The interaction between the children and the leaders was improved, and there was a visible improvement in the physi-cal performance of the children.Nyky-yhteiskunnassa yhä useampi lapsi palaa loppuun tai tuntee itsensä uupuneeksi. Tämän takia erilaisten rentoutusharjoitusten merkitys on kasvanut. Folkhälsan on vuonna 2010 tuottanut Chilla nimisen rentoutumisohjelman. Olemme tehneet pilottitutkimuksen Chillasta kolmessa Folkhälsanin iltapäiväkerhossa. Pilottitutkimuksen jälkeen haastatte-limme neljää Chillaan osallistunutta iltapäiväkerhon ohjaajaa. Analysoimme haastattelut käyttäen laadullista sisällönanalyysia (Graneheim & Lundman 2003). Tulokset johtavat eri kategorioihin; luokkiin alaluokkineen. Tutkimuksen tarkoitus on kasvattaa Chilla ren-toutumismateriaalin ymmärrystä iltapäivätoiminnassa. Tutkimuskysymyksemme ovat millaisena ohjaajat kokevat materiaalin ja mitkä vaikuttajat ovat ohjaajien näkökulmasta vaikuttaneet lasten käyttäytymiseen rentoutusharjoitusten myötä. Tulokset näyttivät että ohjelma on hyväksi todettu ja kannustava mutta samalla että sitä voisi muutamassa koh-din kehittää mm. edelleen vaihtelevammaksi sekä ympäristöä paremmin huomioiden. Tulokset osoittivat myös että lasten käyttäytymiseen vaikuttavat fyysiset tekijät; vaihte-leva fyysinen kehittyminen, tunneperäiset tekijät; suorituksen epävarmuus sekä häiriöte-kijät, ulkopuoliset tekijät; lasten päiväohjelma, ympäristö, sukupuoliset erot, sekä väli-neiden merkitys. Chilla vaikutti rauhoittavasti lasten käyttäytymiseen ja toisaalta he tun-sivat sen yhteydessä jännittyneisyyttä. Lasten ja ohjaajien välinen vuorovaikutteisuus parani sekä lasten kohdalla oli havaittavissa parempi fyysinen suorituskyky

Painful Sex in Context : Understanding Vulvodynia from a Relational Perspective

Vulvodynia is a multifactorial persistent pain condition, characterized by pain in the vulva upon touch or pressure. It negatively impacts sexual function, satisfaction, and relational wellbeing. Relational factors have been indicated as integral to the understanding and outcomes of vulvodynia. The overall aim of this dissertation was to further the understanding of women’s pain-related behaviors in relation to the dyadic and normative contexts of vulvodynia. Using a person-oriented approach, study I explored links between coping behaviors, i.e., avoidance and endurance on the one hand, and on the other, relational and pain catastrophizing, perceived partner responses, and motivational goals, in a sample of 128 women with vulvodynia. Study II explored the significance of normative context for the experience of vulvodynia by qualitatively investigating subjective experiences of five women living with dyspareunia in a queer relationship. Using behavioral observation and self-report, study III investigated patterns of sexual communication quality in heterosexual vulvodynia couples (n = 25) as compared to couples without pain (n = 37), and assessed potential associations with pain, self-disclosure, and sexual assertiveness. The findings from the three studies together highlight the significance of the normative context and relational factors such as the emotional quality of sexual communication and women’s relational cognitions, for women’s pain-related experiences and coping behaviors. A new theoretical model, the Interpersonal Pain Coping Model of Vulvodynia, is proposed as a way of integrating contextual factors such as partner behaviors and sexual scripts into the understanding of women’s behavioral response to vulvodynia

Barnet ville inte, det valde en annan kollega : Introduktion i förskolan; metoder och anknytning

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några riktlinjer för introduktion till förskolan, vilka metoder som används, varför de används, hur pedagoger arbetar för att få barnen att knyta an till dem vid introduktionen samt hur introduktionen påverkar pedagogerna, verksamheten och gruppen. För att undersöka detta har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare som har erfarenhet av inskolning. Vi har utgått från ett anknytnings teoretiskt perspektiv i denna undersökning. Resultatet indikerar att den enda nationella riktlinjen för inskolning som finns är det som står i Läroplanen för förskola. Det vill säga att det är rektorn som ansvarar för att barn och vårdnadshavare får en god introduktion till förskolan. Både tvåveckorsmodellen och tredagarsmodellen används vid inskolning, men förskolorna gör sina egna tolkningar av dem. Det varierar mellan förskolor hur aktiva de vill att föräldrarna ska vara. Alla informanter anger att det försöker vara flexibla och anpassa introduktionen efter varje barns behov. De flesta informanterna menar att det finns fördelar med den introduktionsmodell de använder på sin förskola men dock verkar få av dem ha varit med och beslutat vilken metod som används. Den modellen har funnits på förskolan och informanterna har inte ifrågasatt detta. Informanterna beskriver att de försöker möta barnet med lyhördhet, positivitet och finnas där för det. Detta indikerar att barnet bör kunna knyta an till pedagogen oavsett vad de har för anknytning till sin vårdnadshavare. De flesta informanterna berättar att de som pedagoger, verksamheten samt gruppen påverkas av inskolningsperioderna. Detta är ett avseende som vi anser att de borde utvärdera sin verksamhet utifrån

Get started with Qom i Gong : An evaluation of a health promoting function for the workplace

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet. För det tredje kan Qom i Gong dessutom hjälpa de anställda att sätta upp och genomföra mål rörande det personliga välbefinnandet. Viljan att delta i hälsofrämjande arbete som anordnas av arbetsplatsen ser olika ut och det är viktigt för arbetsgivare att acceptera arbetstagarnas olika förutsättningar för att kunna motivera till ett deltagande. Resultatet visar på fyra primära faktorer som är viktiga för att få de anställda motiverade; sociala faktorer, utvecklingsfaktorer, hälsofrämjande faktorer samt intresseinriktade faktorer. Alla faktorerna är relaterade till inre motivation vilket innebär att personerna väljer att delta i Qom i Gongs aktiviteter för att de vill, inte för att de måste. Det innebär även att motivationsfaktorerna först blir relevanta när de som deltar är medvetna om vad Qom i Gongs verksamhet handlar om. De främsta hindren för att inte delta i hälsofrämjande aktiviteter är de ökade kraven i dagens arbetsliv, vilket dels gör att tiden inte alltid räcker till samt att de ökar stresspåslaget hos de anställda. Det påverkar gränsen mellan arbete och privatliv vilket innebär att en del av arbetstagarna tar med sig arbetet hem när dagen är slut. Det leder i sin tur till att tiden inte finns över till att träna på egen hand utan energin läggs på arbetsuppgifterna. För att förstå vad de hälsofrämjande aktiviteterna kan ha för positiva effekter på den egna prestationen och välbefinnandet är det viktigt att det finns en ledare som kan förmedla den medvetenheten. Oavsett om ledarrollen tas av chefen eller flyttas längre ner i organisationen är det genom den som nyttan kan förmedlas för att öka ett intresse. Hos Qom i Gong är det främst inspiratörerna som tar rollen som en bra ledare och inspirerar och informerar kollegor om deras verksamhet. Det måste finnas en förståelse för att alla på företaget tjänar på att ha en god arbetsmiljö

Barnet ville inte, det valde en annan kollega : Introduktion i förskolan; metoder och anknytning

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några riktlinjer för introduktion till förskolan, vilka metoder som används, varför de används, hur pedagoger arbetar för att få barnen att knyta an till dem vid introduktionen samt hur introduktionen påverkar pedagogerna, verksamheten och gruppen. För att undersöka detta har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare som har erfarenhet av inskolning. Vi har utgått från ett anknytnings teoretiskt perspektiv i denna undersökning. Resultatet indikerar att den enda nationella riktlinjen för inskolning som finns är det som står i Läroplanen för förskola. Det vill säga att det är rektorn som ansvarar för att barn och vårdnadshavare får en god introduktion till förskolan. Både tvåveckorsmodellen och tredagarsmodellen används vid inskolning, men förskolorna gör sina egna tolkningar av dem. Det varierar mellan förskolor hur aktiva de vill att föräldrarna ska vara. Alla informanter anger att det försöker vara flexibla och anpassa introduktionen efter varje barns behov. De flesta informanterna menar att det finns fördelar med den introduktionsmodell de använder på sin förskola men dock verkar få av dem ha varit med och beslutat vilken metod som används. Den modellen har funnits på förskolan och informanterna har inte ifrågasatt detta. Informanterna beskriver att de försöker möta barnet med lyhördhet, positivitet och finnas där för det. Detta indikerar att barnet bör kunna knyta an till pedagogen oavsett vad de har för anknytning till sin vårdnadshavare. De flesta informanterna berättar att de som pedagoger, verksamheten samt gruppen påverkas av inskolningsperioderna. Detta är ett avseende som vi anser att de borde utvärdera sin verksamhet utifrån

En strategi för samverkan och rörelse

Den här rapporten handlar om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. Strategin utgör en ram för ett folkhälsoarbete som genomförs genom samverkan mellan en rad olika aktörer från olika sektorer och organisationer för att bidra till att befolkningen i Östergötland ökar sin fysiska aktivitet. Strategins mål är att sprida kunskap till olika aktörer om varför fysisk aktivitet är viktigt för exempelvis hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt, att genom inspiration och vägledning skapa positiva attityder hos samverkande aktörer samt att skapa beteendeförändringar hos de människor som deltar i aktiviteter inom ramen för strategin. Forskningsstudiens syfte är att skapa förståelse för hur strategin har genomförts, hur den uppfattas från olika deltagande aktörer samt att identifiera olika mekanismer i samverkan mellan aktörer som kan påverka huruvida strategin har förutsättningar att nå sina ambitioner. Följande frågeställningar undersöks särskilt: Hur går samverkan till i praktiken och hur upplever olika aktörer denna samverkan? Hur uppfattar olika samverkande aktörer mål och syfte med sitt och andras deltagande i strategin? Vilka delar i samverkansarbetet kan identifieras som mekanismer som påverkar hur strategins ambitioner kan förverkligas? Hur kan verksamheter inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse följas upp och utvärderas med avseende på att värdera projektets måluppfyllelse? Forskningsstudien bygger på fokusgruppsintervjuer med aktörer involverade i strategin såsom regionpolitiker, regionstabspersoner, kommuntjänstepersoner, företrädare för organisationer i civilsamhället samt företrädare för en exempelkommun. Analysen tar avstamp i en antropologisk tradition av studier om politiskt beslutsfattande och förvaltning som riktar fokus mot hur policyprocessen är en praktik som präglas av de som deltar i den, deras föreställningar, förmågor och viljor. I presentationen av rapportens resultat lyfter vi fram hur samverkan sker genom en strategi där olika webbplattformar med exempel på fysiska aktiviteter kan utformas och spridas. Här lyfter vi också hur denna samverkan bygger på hur regionens politiska mål villkorar verksamheten, liksom hur andra aktörer i kommunerna och i civilsamhället aktiveras för att utveckla och bidra med exempel på aktiviteter som kan spridas. Vi visar vidare hur betydelsen av komplementära bidrag från olika aktörer framträder som ett centralt inslag ifråga om hur samverkan beskrivs. I det avseendet betonas inte minst den roll som civilsamhället tillskrivs, som en länk för att nå ut till särskilda målgrupper, som särskilt viktig. Möjligheterna med samverkan gäller framförallt hur olika aktörer kan bidra med olika resurser, kunskaper och insatser. Möjligheterna handlar också om att det innebär ett kostnadseffektivt sätt att arbeta på, inte minst när civilsamhällets organisationer bidrar med att utforma tjänster och aktiviteter för fysisk aktivitet och rörelse. Samtidigt betonas, i relation till samverkan, olika slags hinder för att realisera strategin, hinder som särskilt betonar de olika politiska, förvaltningsmässiga och organisatoriska villkor som gäller för olika aktörer i regionen, kommunerna och i civilsamhället. Eftersom sådana olika villkor skapar olika förutsättningar för delaktighet blir de viktiga att kommunicera kring. Aktörerna behöver skapa förståelse för varandras olika villkor för deltagande och samverkan, erkänna olika slags intressen och kalibrera mellan konflikterande målbilder för de olika aktörernas engagemang i strategin. I sådan kommunikation lyfts återkommande betydelsen av tillit fram för att möjliggöra samverkan. Analysen visar vidare hur samverkan inom ramen för strategin innebär en särskild form av informell styrning som inte framstår som hierarkisk eller tvingande, utan som opererar mer i termer av inspiration och tillhandahållande av exempel. Strategin Sätt Östergötland i rörelse som styrningsform skapar olika möjligheter för de samverkande aktörerna att bidra i folkhälsoarbetet men skapar samtidigt särskilda utmaningar som behöver hanteras. Sådana utmaningar handlar särskilt om otydlighet ifråga om strategins verktyg och medel samt hur dessa ska bidra till de politiska målen om ökad rörelse och fysisk aktivitet. Att strategins övergripande programteori antingen inte är fullt definierad eller framstår som fullt förankrad hos alla samverkande aktörer skapar vissa svårigheter för olika aktörer att tydligt förstå sin roll och de förväntningar som kan riktas mot den från andra aktörer. För att förverkliga högt ställda ambitioner gällande strategin behöver de samverkande aktörerna på ett mer grundläggande sätt förstå sin egen och andra aktörers roller. De behöver dessutom förstå att strategin utgör en förhållandevis abstrakt infrastruktur som ska möjliggöra utveckling och spridning av aktiviteter som goda exempel, mer än att vara en uppsättning befintliga aktiviteter som kan implementeras i verksamhet. Utöver att skapa inspiration och ett icke förpliktigande engagemang, erbjuder strategin dessutom en tolkningsram för enskilda aktörer att förstå sina egna verksamheter och aktiviteter som del i ett folkhälsopolitiskt sammanhang. Dessa resultat diskuteras fördjupat med fokus på strategins organisatoriska villkor för samverkan, särskilt med fokus på att identifiera de mekanismer som kan påverka möjligheterna att göra verklighet av strategins målsättningar. Här betonas olika aspekter av tydliggöranden kring och särskilt betydelsen av bred förankring av strategins programteori. En förankrad förståelse för relationen mellan strategins medel och mål behöver inte reglera hur aktiviteter för rörelse och fysisk aktivitet utvecklas eller bedrivs, men behöver ligga till grund för en delad och förankrad förståelse för de organisatoriska relationerna kring hur sådana aktiviteter kan utformas på en mångfald av sätt. Dessutom diskuteras hur detta sätt att styra kan förstås – som kännetecknas just av en komplementär idé om samverkan, hur olika aktörer kan aktiveras och styras på avstånd, genom spridning av goda exempel – kan förstås som en inspirationens biopolitik. Med det menar vi en politik som riktar sig mot att skapa hälsa och en livskraftig befolkning genom att använda sig av inspiration som medel och verktyg för att få olika aktörer att engagera sig i detta. Inspirationens biopolitik framträder som en möjlighet att nå ut till utsatta befolkningsgrupper, genom aktivering av civilsamhällets organisationer. Den framträder också som en möjlighet att bedriva storskaligt och ambitiöst folkhälsoarbete i tider av ekonomisk åtstramning och minskat investeringsutrymme för offentliga verksamheter. Därtill framträder inspirationens biopolitik som en möjlighet att styra utan formella regleringar av de samverkande aktörernas ageranden. Reflektion kring villkoren för samverkan och strategiskt arbete inom ramen för politiska målsättningar är central för att olika aktörer själva ska kunna utveckla verksamhet. I dessa avseenden kan rapporten bidra till strategin Sätt Östergötland i rörelses mål att möjliggöra rörelse och fysisk aktivitet hos befolkningen i Östergötland

En strategi för samverkan och rörelse

Den här rapporten handlar om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. Strategin utgör en ram för ett folkhälsoarbete som genomförs genom samverkan mellan en rad olika aktörer från olika sektorer och organisationer för att bidra till att befolkningen i Östergötland ökar sin fysiska aktivitet. Strategins mål är att sprida kunskap till olika aktörer om varför fysisk aktivitet är viktigt för exempelvis hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt, att genom inspiration och vägledning skapa positiva attityder hos samverkande aktörer samt att skapa beteendeförändringar hos de människor som deltar i aktiviteter inom ramen för strategin. Forskningsstudiens syfte är att skapa förståelse för hur strategin har genomförts, hur den uppfattas från olika deltagande aktörer samt att identifiera olika mekanismer i samverkan mellan aktörer som kan påverka huruvida strategin har förutsättningar att nå sina ambitioner. Följande frågeställningar undersöks särskilt: Hur går samverkan till i praktiken och hur upplever olika aktörer denna samverkan? Hur uppfattar olika samverkande aktörer mål och syfte med sitt och andras deltagande i strategin? Vilka delar i samverkansarbetet kan identifieras som mekanismer som påverkar hur strategins ambitioner kan förverkligas? Hur kan verksamheter inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse följas upp och utvärderas med avseende på att värdera projektets måluppfyllelse? Forskningsstudien bygger på fokusgruppsintervjuer med aktörer involverade i strategin såsom regionpolitiker, regionstabspersoner, kommuntjänstepersoner, företrädare för organisationer i civilsamhället samt företrädare för en exempelkommun. Analysen tar avstamp i en antropologisk tradition av studier om politiskt beslutsfattande och förvaltning som riktar fokus mot hur policyprocessen är en praktik som präglas av de som deltar i den, deras föreställningar, förmågor och viljor. I presentationen av rapportens resultat lyfter vi fram hur samverkan sker genom en strategi där olika webbplattformar med exempel på fysiska aktiviteter kan utformas och spridas. Här lyfter vi också hur denna samverkan bygger på hur regionens politiska mål villkorar verksamheten, liksom hur andra aktörer i kommunerna och i civilsamhället aktiveras för att utveckla och bidra med exempel på aktiviteter som kan spridas. Vi visar vidare hur betydelsen av komplementära bidrag från olika aktörer framträder som ett centralt inslag ifråga om hur samverkan beskrivs. I det avseendet betonas inte minst den roll som civilsamhället tillskrivs, som en länk för att nå ut till särskilda målgrupper, som särskilt viktig. Möjligheterna med samverkan gäller framförallt hur olika aktörer kan bidra med olika resurser, kunskaper och insatser. Möjligheterna handlar också om att det innebär ett kostnadseffektivt sätt att arbeta på, inte minst när civilsamhällets organisationer bidrar med att utforma tjänster och aktiviteter för fysisk aktivitet och rörelse. Samtidigt betonas, i relation till samverkan, olika slags hinder för att realisera strategin, hinder som särskilt betonar de olika politiska, förvaltningsmässiga och organisatoriska villkor som gäller för olika aktörer i regionen, kommunerna och i civilsamhället. Eftersom sådana olika villkor skapar olika förutsättningar för delaktighet blir de viktiga att kommunicera kring. Aktörerna behöver skapa förståelse för varandras olika villkor för deltagande och samverkan, erkänna olika slags intressen och kalibrera mellan konflikterande målbilder för de olika aktörernas engagemang i strategin. I sådan kommunikation lyfts återkommande betydelsen av tillit fram för att möjliggöra samverkan. Analysen visar vidare hur samverkan inom ramen för strategin innebär en särskild form av informell styrning som inte framstår som hierarkisk eller tvingande, utan som opererar mer i termer av inspiration och tillhandahållande av exempel. Strategin Sätt Östergötland i rörelse som styrningsform skapar olika möjligheter för de samverkande aktörerna att bidra i folkhälsoarbetet men skapar samtidigt särskilda utmaningar som behöver hanteras. Sådana utmaningar handlar särskilt om otydlighet ifråga om strategins verktyg och medel samt hur dessa ska bidra till de politiska målen om ökad rörelse och fysisk aktivitet. Att strategins övergripande programteori antingen inte är fullt definierad eller framstår som fullt förankrad hos alla samverkande aktörer skapar vissa svårigheter för olika aktörer att tydligt förstå sin roll och de förväntningar som kan riktas mot den från andra aktörer. För att förverkliga högt ställda ambitioner gällande strategin behöver de samverkande aktörerna på ett mer grundläggande sätt förstå sin egen och andra aktörers roller. De behöver dessutom förstå att strategin utgör en förhållandevis abstrakt infrastruktur som ska möjliggöra utveckling och spridning av aktiviteter som goda exempel, mer än att vara en uppsättning befintliga aktiviteter som kan implementeras i verksamhet. Utöver att skapa inspiration och ett icke förpliktigande engagemang, erbjuder strategin dessutom en tolkningsram för enskilda aktörer att förstå sina egna verksamheter och aktiviteter som del i ett folkhälsopolitiskt sammanhang. Dessa resultat diskuteras fördjupat med fokus på strategins organisatoriska villkor för samverkan, särskilt med fokus på att identifiera de mekanismer som kan påverka möjligheterna att göra verklighet av strategins målsättningar. Här betonas olika aspekter av tydliggöranden kring och särskilt betydelsen av bred förankring av strategins programteori. En förankrad förståelse för relationen mellan strategins medel och mål behöver inte reglera hur aktiviteter för rörelse och fysisk aktivitet utvecklas eller bedrivs, men behöver ligga till grund för en delad och förankrad förståelse för de organisatoriska relationerna kring hur sådana aktiviteter kan utformas på en mångfald av sätt. Dessutom diskuteras hur detta sätt att styra kan förstås – som kännetecknas just av en komplementär idé om samverkan, hur olika aktörer kan aktiveras och styras på avstånd, genom spridning av goda exempel – kan förstås som en inspirationens biopolitik. Med det menar vi en politik som riktar sig mot att skapa hälsa och en livskraftig befolkning genom att använda sig av inspiration som medel och verktyg för att få olika aktörer att engagera sig i detta. Inspirationens biopolitik framträder som en möjlighet att nå ut till utsatta befolkningsgrupper, genom aktivering av civilsamhällets organisationer. Den framträder också som en möjlighet att bedriva storskaligt och ambitiöst folkhälsoarbete i tider av ekonomisk åtstramning och minskat investeringsutrymme för offentliga verksamheter. Därtill framträder inspirationens biopolitik som en möjlighet att styra utan formella regleringar av de samverkande aktörernas ageranden. Reflektion kring villkoren för samverkan och strategiskt arbete inom ramen för politiska målsättningar är central för att olika aktörer själva ska kunna utveckla verksamhet. I dessa avseenden kan rapporten bidra till strategin Sätt Östergötland i rörelses mål att möjliggöra rörelse och fysisk aktivitet hos befolkningen i Östergötland