Den här rapporten handlar om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. Strategin utgör en ram för ett folkhälsoarbete som genomförs genom samverkan mellan en rad olika aktörer från olika sektorer och organisationer för att bidra till att befolkningen i Östergötland ökar sin fysiska aktivitet. Strategins mål är att sprida kunskap till olika aktörer om varför fysisk aktivitet är viktigt för exempelvis hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt, att genom inspiration och vägledning skapa positiva attityder hos samverkande aktörer samt att skapa beteendeförändringar hos de människor som deltar i aktiviteter inom ramen för strategin. Forskningsstudiens syfte är att skapa förståelse för hur strategin har genomförts, hur den uppfattas från olika deltagande aktörer samt att identifiera olika mekanismer i samverkan mellan aktörer som kan påverka huruvida strategin har förutsättningar att nå sina ambitioner. Följande frågeställningar undersöks särskilt: Hur går samverkan till i praktiken och hur upplever olika aktörer denna samverkan? Hur uppfattar olika samverkande aktörer mål och syfte med sitt och andras deltagande i strategin? Vilka delar i samverkansarbetet kan identifieras som mekanismer som påverkar hur strategins ambitioner kan förverkligas? Hur kan verksamheter inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse följas upp och utvärderas med avseende på att värdera projektets måluppfyllelse? Forskningsstudien bygger på fokusgruppsintervjuer med aktörer involverade i strategin såsom regionpolitiker, regionstabspersoner, kommuntjänstepersoner, företrädare för organisationer i civilsamhället samt företrädare för en exempelkommun. Analysen tar avstamp i en antropologisk tradition av studier om politiskt beslutsfattande och förvaltning som riktar fokus mot hur policyprocessen är en praktik som präglas av de som deltar i den, deras föreställningar, förmågor och viljor. I presentationen av rapportens resultat lyfter vi fram hur samverkan sker genom en strategi där olika webbplattformar med exempel på fysiska aktiviteter kan utformas och spridas. Här lyfter vi också hur denna samverkan bygger på hur regionens politiska mål villkorar verksamheten, liksom hur andra aktörer i kommunerna och i civilsamhället aktiveras för att utveckla och bidra med exempel på aktiviteter som kan spridas. Vi visar vidare hur betydelsen av komplementära bidrag från olika aktörer framträder som ett centralt inslag ifråga om hur samverkan beskrivs. I det avseendet betonas inte minst den roll som civilsamhället tillskrivs, som en länk för att nå ut till särskilda målgrupper, som särskilt viktig. Möjligheterna med samverkan gäller framförallt hur olika aktörer kan bidra med olika resurser, kunskaper och insatser. Möjligheterna handlar också om att det innebär ett kostnadseffektivt sätt att arbeta på, inte minst när civilsamhällets organisationer bidrar med att utforma tjänster och aktiviteter för fysisk aktivitet och rörelse. Samtidigt betonas, i relation till samverkan, olika slags hinder för att realisera strategin, hinder som särskilt betonar de olika politiska, förvaltningsmässiga och organisatoriska villkor som gäller för olika aktörer i regionen, kommunerna och i civilsamhället. Eftersom sådana olika villkor skapar olika förutsättningar för delaktighet blir de viktiga att kommunicera kring. Aktörerna behöver skapa förståelse för varandras olika villkor för deltagande och samverkan, erkänna olika slags intressen och kalibrera mellan konflikterande målbilder för de olika aktörernas engagemang i strategin. I sådan kommunikation lyfts återkommande betydelsen av tillit fram för att möjliggöra samverkan. Analysen visar vidare hur samverkan inom ramen för strategin innebär en särskild form av informell styrning som inte framstår som hierarkisk eller tvingande, utan som opererar mer i termer av inspiration och tillhandahållande av exempel. Strategin Sätt Östergötland i rörelse som styrningsform skapar olika möjligheter för de samverkande aktörerna att bidra i folkhälsoarbetet men skapar samtidigt särskilda utmaningar som behöver hanteras. Sådana utmaningar handlar särskilt om otydlighet ifråga om strategins verktyg och medel samt hur dessa ska bidra till de politiska målen om ökad rörelse och fysisk aktivitet. Att strategins övergripande programteori antingen inte är fullt definierad eller framstår som fullt förankrad hos alla samverkande aktörer skapar vissa svårigheter för olika aktörer att tydligt förstå sin roll och de förväntningar som kan riktas mot den från andra aktörer. För att förverkliga högt ställda ambitioner gällande strategin behöver de samverkande aktörerna på ett mer grundläggande sätt förstå sin egen och andra aktörers roller. De behöver dessutom förstå att strategin utgör en förhållandevis abstrakt infrastruktur som ska möjliggöra utveckling och spridning av aktiviteter som goda exempel, mer än att vara en uppsättning befintliga aktiviteter som kan implementeras i verksamhet. Utöver att skapa inspiration och ett icke förpliktigande engagemang, erbjuder strategin dessutom en tolkningsram för enskilda aktörer att förstå sina egna verksamheter och aktiviteter som del i ett folkhälsopolitiskt sammanhang. Dessa resultat diskuteras fördjupat med fokus på strategins organisatoriska villkor för samverkan, särskilt med fokus på att identifiera de mekanismer som kan påverka möjligheterna att göra verklighet av strategins målsättningar. Här betonas olika aspekter av tydliggöranden kring och särskilt betydelsen av bred förankring av strategins programteori. En förankrad förståelse för relationen mellan strategins medel och mål behöver inte reglera hur aktiviteter för rörelse och fysisk aktivitet utvecklas eller bedrivs, men behöver ligga till grund för en delad och förankrad förståelse för de organisatoriska relationerna kring hur sådana aktiviteter kan utformas på en mångfald av sätt. Dessutom diskuteras hur detta sätt att styra kan förstås – som kännetecknas just av en komplementär idé om samverkan, hur olika aktörer kan aktiveras och styras på avstånd, genom spridning av goda exempel – kan förstås som en inspirationens biopolitik. Med det menar vi en politik som riktar sig mot att skapa hälsa och en livskraftig befolkning genom att använda sig av inspiration som medel och verktyg för att få olika aktörer att engagera sig i detta. Inspirationens biopolitik framträder som en möjlighet att nå ut till utsatta befolkningsgrupper, genom aktivering av civilsamhällets organisationer. Den framträder också som en möjlighet att bedriva storskaligt och ambitiöst folkhälsoarbete i tider av ekonomisk åtstramning och minskat investeringsutrymme för offentliga verksamheter. Därtill framträder inspirationens biopolitik som en möjlighet att styra utan formella regleringar av de samverkande aktörernas ageranden. Reflektion kring villkoren för samverkan och strategiskt arbete inom ramen för politiska målsättningar är central för att olika aktörer själva ska kunna utveckla verksamhet. I dessa avseenden kan rapporten bidra till strategin Sätt Östergötland i rörelses mål att möjliggöra rörelse och fysisk aktivitet hos befolkningen i Östergötland