”Vi måste våga prata om det” En studie av hur anhöriga upplever efterlevandestödet vid suicid

The aim of this study was to examine the support extended to friends and families of persons who have committed suicide. The study is based on nine qualitative interviews with bereaved friends and relatives. Based on Cullberg's theory of crisis and Dyregrov's theory of coping strategies, we analyzed the interviews where families described the support services they received. The study shows that relatives who experienced suicide get most of their support from friends and family. The majority of the relatives described a lack of support from professionals. Several of the relatives consider outreach services from professionals would be the best support to give in a situation where a person has committed suicide. The relatives described different coping strategies that they used trying to cope with their loss. The majority of the interviewees would prefer a different response from family and society as a whole, both regarding the act of suicide and an open discussion thereof.Syftet med studien var att undersöka det stöd efterlevande till personer som begått självmord. Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer med vänner och släkningar. Studien är grundad på Cullbergs kristeori och Dyregrovs teori om copingstrategier. Vi analyserade intervjuer där de efterlevande beskrev det stöd de fått. Studierna visar att de anhöriga upplever en stor brist på stöd från professionella aktörer i samhället. Ett flertal av släktingarna anser att ett sådant stöd är det bästa man kan ge i en situation då en anhörig begått självmord. De nämnde olika former av stöd som de använt sig av för att försöka tackla sin förlust. De flesta intervjupersonerna skulle föredragit en annorlunda respons från familj och samhälle, både när det gäller självmordet och en mer öppen diskussion av företeelsen som sådan. Många efterlyste också en uppsökande verksamhet efter en tid som stöd för dem i deras svåra situation

Validation of activity questionnaires in patients with cystic fibrosis by accelerometry and cycle ergometry

BACKGROUND: The objective of this study was to validate physical activity questionnaires for cystic fibrosis (CF) against accelerometry and cycle ergometry. METHODS: 41 patients with CF (12-42 years) completed the Habitual Activity Estimation Scale (HAES), the 7-Day Physical Activity Recall questionnaire (7D-PAR) and the Lipid Research Clinics questionnaire (LRC) and performed an incremental exercise test according to the Godfrey protocol up to volitional fatigue. Time spent in moderate and vigorous physical activity (MVPA) assessed objectively by accelerometry was related to the time spent in the respective activity categories by correlation analyses and calculating intraclass correlation coefficients (ICC). Furthermore, the results of the exercise test were correlated with the results of the questionnaires. RESULTS: Time spent in the categories 'hard','very hard' and 'hard & very hard' of the 7D-PAR (0.41 > r > 0.56) and 'active' (r = 0.33) of the HAES correlated significantly with MVPA. The activity levels of the LRC were not related to objectively determined physical activity. Significant ICCs were only observed between the 7D-PAR activitiy categories and MVPA (ICC = 0.40-0.44). Only the LRC showed moderate correlations with the exercise test (Wmax: r = 0.46, p = 0.002; VO2peak: r = 0.32, p = 0.041). CONCLUSIONS: In conclusion, the activity categories 'hard' and 'very hard' of the 7D-PAR best reflected objectively measured MVPA. Since the association was at most moderate, the 7D-PAR may be selected to describe physical activity within a population. None of the evaluated questionnaires was able to generate valid physical activity data exercise performance data at the individual level. Neither did any of the questionnaires provide a valid assessment of aerobic fitness on an invidual leve

The Importance of the Library for Reading in School : School/City Library Activities and Support Aimed at Elementary Students in Reading and Writing Difficulties

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka aktiviteter och hjälpmedel folkbibliotek och skolbibliotek erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet, i syfte att stödja dem i deras läs- och skrivutveckling. Den metod som använts har varit kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Urvalet är ett strategiskt bekvämlighetsurval bestående av yrkeskategorierna skolbibliotekarier, folkbibliotekarier, lärare, bemanningspersonal på Skoldatatek, skolbibliotekssamordnare samt biblioteksutvecklare. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, kodats och analyserats. I arbetets bakgrund behandlas centrala begrepp. Dessa är: allmänna biblioteksväsendet, skolbibliotek, UNESCO´s skolbiblioteksmanifest, skolbibliotek som funktion, myndigheter och intresseorganisationer  med uppdrag som rör skolbibliotek samt speciallärare. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är det relationella perspektivet och inkluderingsperspektivet. Den tidigare forskningen är indelad i tre områden. Dessa är: Läsning - en grundläggande färdighet, Främjande aktiviteter samt Tidigare forskning om skolbibliotek. Huvudresultatet av studien visar att Legimus och lättläst litteratur är de hjälpmedel som  folk- och skolbibliotek riktar specifikt till i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet. Vidare att lagen om skolbibliotek är otydlig och att det saknas kunskap kring skolbibliotekets funktion samt likvärdighet gällande bemanning, lokaler och utbud. Samarbetet mellan skolbibliotekarier och andra yrkeskategorier, inte minst speciallärare, nätverk för kunskapsförmedling, tid, pengar och skolans ledning är, enligt informanterna, avgörande faktorer för skolbibliotekets verkan. Lärares kunskaper om hjälpmedel påverkar om de brukas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Skoldatatek, vilka ansvarar för förmedling av desamma, önskar kunskapsförmedlare på varje enhet, så att hjälpmedlen kommer närmare brukarna och hjälpen kan erbjudas tidigare. Motivationsskapare till lustläsning tillsammans med läsförståelse, informationssökning och källkritik, anses vara skolbibliotekariers viktigaste funktion

The Importance of the Library for Reading in School : School/City Library Activities and Support Aimed at Elementary Students in Reading and Writing Difficulties

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka aktiviteter och hjälpmedel folkbibliotek och skolbibliotek erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet, i syfte att stödja dem i deras läs- och skrivutveckling. Den metod som använts har varit kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Urvalet är ett strategiskt bekvämlighetsurval bestående av yrkeskategorierna skolbibliotekarier, folkbibliotekarier, lärare, bemanningspersonal på Skoldatatek, skolbibliotekssamordnare samt biblioteksutvecklare. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, kodats och analyserats. I arbetets bakgrund behandlas centrala begrepp. Dessa är: allmänna biblioteksväsendet, skolbibliotek, UNESCO´s skolbiblioteksmanifest, skolbibliotek som funktion, myndigheter och intresseorganisationer  med uppdrag som rör skolbibliotek samt speciallärare. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är det relationella perspektivet och inkluderingsperspektivet. Den tidigare forskningen är indelad i tre områden. Dessa är: Läsning - en grundläggande färdighet, Främjande aktiviteter samt Tidigare forskning om skolbibliotek. Huvudresultatet av studien visar att Legimus och lättläst litteratur är de hjälpmedel som  folk- och skolbibliotek riktar specifikt till i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet. Vidare att lagen om skolbibliotek är otydlig och att det saknas kunskap kring skolbibliotekets funktion samt likvärdighet gällande bemanning, lokaler och utbud. Samarbetet mellan skolbibliotekarier och andra yrkeskategorier, inte minst speciallärare, nätverk för kunskapsförmedling, tid, pengar och skolans ledning är, enligt informanterna, avgörande faktorer för skolbibliotekets verkan. Lärares kunskaper om hjälpmedel påverkar om de brukas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Skoldatatek, vilka ansvarar för förmedling av desamma, önskar kunskapsförmedlare på varje enhet, så att hjälpmedlen kommer närmare brukarna och hjälpen kan erbjudas tidigare. Motivationsskapare till lustläsning tillsammans med läsförståelse, informationssökning och källkritik, anses vara skolbibliotekariers viktigaste funktion

The Importance of the Library for Reading in School : School/City Library Activities and Support Aimed at Elementary Students in Reading and Writing Difficulties

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka aktiviteter och hjälpmedel folkbibliotek och skolbibliotek erbjuder elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet, i syfte att stödja dem i deras läs- och skrivutveckling. Den metod som använts har varit kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Urvalet är ett strategiskt bekvämlighetsurval bestående av yrkeskategorierna skolbibliotekarier, folkbibliotekarier, lärare, bemanningspersonal på Skoldatatek, skolbibliotekssamordnare samt biblioteksutvecklare. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, kodats och analyserats. I arbetets bakgrund behandlas centrala begrepp. Dessa är: allmänna biblioteksväsendet, skolbibliotek, UNESCO´s skolbiblioteksmanifest, skolbibliotek som funktion, myndigheter och intresseorganisationer  med uppdrag som rör skolbibliotek samt speciallärare. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är det relationella perspektivet och inkluderingsperspektivet. Den tidigare forskningen är indelad i tre områden. Dessa är: Läsning - en grundläggande färdighet, Främjande aktiviteter samt Tidigare forskning om skolbibliotek. Huvudresultatet av studien visar att Legimus och lättläst litteratur är de hjälpmedel som  folk- och skolbibliotek riktar specifikt till i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet. Vidare att lagen om skolbibliotek är otydlig och att det saknas kunskap kring skolbibliotekets funktion samt likvärdighet gällande bemanning, lokaler och utbud. Samarbetet mellan skolbibliotekarier och andra yrkeskategorier, inte minst speciallärare, nätverk för kunskapsförmedling, tid, pengar och skolans ledning är, enligt informanterna, avgörande faktorer för skolbibliotekets verkan. Lärares kunskaper om hjälpmedel påverkar om de brukas av elever i läs- och skrivsvårigheter. Skoldatatek, vilka ansvarar för förmedling av desamma, önskar kunskapsförmedlare på varje enhet, så att hjälpmedlen kommer närmare brukarna och hjälpen kan erbjudas tidigare. Motivationsskapare till lustläsning tillsammans med läsförståelse, informationssökning och källkritik, anses vara skolbibliotekariers viktigaste funktion

Franchisor-franchisee relationships : an interaction approach

Purpose- The purpose of this paper is to examine franchise relationships by using an interaction approach which involves several exchanges or actor bonds between a franchisor and franchisee, such as information, social, and cooperative exchanges, which create a long-term relationship. The objective is to provide a conceptual framework to investigate the relationship from the franchisee’s point of view since little research has been conducted from this perspective. Design/methodology/approach- This study is based on a web survey directed towards franchisees in Sweden. A total of 191 survey responses were obtained from a wide range of industries, representing a 16.2% response rate. A Pearson Correlation test was performed for the hypotheses. Findings- The findings supported all five hypotheses. The results show that 160 firms exchange information with the franchisor through an IT system. It is also evident that the majority who use IT systems are small businesses, however, this is due to the fact that the largest sample of this study consists of small firms (n=180). Research limitations/implications- Limitations of this study involve the somewhat difficulty to obtain access to a large sample of franchisees because of franchisors´ unwillingness to provide contact and email information (in some cases due to confidentiality). The majority of firms participating in the study are categorized as small organizations, a desired comparison of results from larger firms is, consequently, limited. Originality/value- The paper contributes to filling the gap within franchise relationship literature by applying an interaction approach in contrast to prior economic theories in this field of study

Differences in body composition between infants of South Asian and European ancestry: the London Mother and Baby Study.

BACKGROUND: South Asian children and adults have a more adipose body composition compared with those of European ancestry. This is thought to be related to their increased risk of metabolic disorders. However, little is known about how early in life such differences are manifest. OBJECTIVE: To determine whether there are differences in fat mass (FM) and fat-free mass (FFM) between UK-born South Asians and White Europeans in infancy. Design A cross-sectional study of 30 South Asian and 30 White European infants aged 6-12 weeks. Mothers were recruited from clinics in London, and infants' FM and FFM were determined using air-displacement plethysmography (PeaPod(®)). RESULTS: In early infancy South Asians had less FFM than White Europeans [0.34 kg less, 95% confidence interval (CI): 0.15, 0.52], with a considerably weaker indication of them also having more FM (0.02 kg more, 95% CI: -0.14, 0.18). These differences persisted when the overall smaller body size of South Asian infants was taken into account. For a given total infant weight, the balance of body composition of South Asians was shifted by 0.16 kg (95% CI: 0.06, 0.25) from FFM to FM. The ethnic differences in the amount of FFM were almost completely accounted for by ethnic differences in the rate of growth in utero and length of gestation. CONCLUSIONS: The characteristic differences in body composition observed between adult South Asians and White Europeans are apparent in early infancy. Of particular note is that this is the first study to demonstrate that South Asians compared with White Europeans have reduced FFM in infancy. The early manifestation of this phenotype suggests that it is either genetic and/or determined through exposure to maternal physiology, rather than a consequence of behaviours or diet in childhood or at older ages