”Vi måste våga prata om det” En studie av hur anhöriga upplever efterlevandestödet vid suicid

Abstract

The aim of this study was to examine the support extended to friends and families of persons who have committed suicide. The study is based on nine qualitative interviews with bereaved friends and relatives. Based on Cullberg's theory of crisis and Dyregrov's theory of coping strategies, we analyzed the interviews where families described the support services they received. The study shows that relatives who experienced suicide get most of their support from friends and family. The majority of the relatives described a lack of support from professionals. Several of the relatives consider outreach services from professionals would be the best support to give in a situation where a person has committed suicide. The relatives described different coping strategies that they used trying to cope with their loss. The majority of the interviewees would prefer a different response from family and society as a whole, both regarding the act of suicide and an open discussion thereof.Syftet med studien var att undersöka det stöd efterlevande till personer som begått självmord. Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer med vänner och släkningar. Studien är grundad på Cullbergs kristeori och Dyregrovs teori om copingstrategier. Vi analyserade intervjuer där de efterlevande beskrev det stöd de fått. Studierna visar att de anhöriga upplever en stor brist på stöd från professionella aktörer i samhället. Ett flertal av släktingarna anser att ett sådant stöd är det bästa man kan ge i en situation då en anhörig begått självmord. De nämnde olika former av stöd som de använt sig av för att försöka tackla sin förlust. De flesta intervjupersonerna skulle föredragit en annorlunda respons från familj och samhälle, både när det gäller självmordet och en mer öppen diskussion av företeelsen som sådan. Många efterlyste också en uppsökande verksamhet efter en tid som stöd för dem i deras svåra situation

    Similar works