Iäkkäiden muistisairaudet tarvitsevat erikoisosaajia

On korkea aika varmistaa, että hyvinvointialueet sekä yliopistosairaalat saavat geriatrian yksiköt ja niihin riittävät resurssit.</p

Effect of moisture on leaf litter decomposition and its contribution to soil respiration in a temperate forest

The degree to which increased soil respiration rates following wetting is caused by plant (autotrophic) versus microbial (heterotrophic) processes, is still largely uninvestigated. Incubation studies suggest microbial processes play a role but it remains unclear whether there is a stimulation of the microbial population as a whole or an increase in the importance of specific substrates that become available with wetting of the soil. We took advantage of an ongoing manipulation of leaf litter &lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;C contents at the Oak Ridge Reservation, Oak Ridge, Tennessee, to (1) determine the degree to which an increase in soil respiration rates that accompanied wetting of litter and soil, following a short period of drought, could be explained by heterotrophic contributions; and (2) investigate the potential causes of increased heterotrophic respiration in incubated litter and 0–5 cm mineral soil. The contribution of leaf litter decomposition increased from 6 ± 3 mg C m&lt;sup&gt;−2&lt;/sup&gt; hr&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt; during a transient drought, to 63 ± 18 mg C m&lt;sup&gt;−2&lt;/sup&gt; hr&lt;sup&gt;−1&lt;/sup&gt; immediately after water addition, corresponding to an increase in the contribution to soil respiration from 5 ± 2% to 37 ± 8%. The increased relative contribution was sufficient to explain all of the observed increase in soil respiration for this one wetting event in the late growing season. Temperature (13°C versus 25°C) and moisture (dry versus field capacity) conditions did not change the relative contributions of different decomposition substrates in incubations, suggesting that more slowly cycling C has at least the same sensitivity to decomposition as faster cycling organic C at the temperature and moisture conditions studied

Botulinum toxin in gastric submucosa reduces stimulated HCl production in rats

BACKGROUND: Botulinum toxin blocks acetylcholine release from nerve endings and acts as a long term, reversible inhibitor of muscle contraction as well as of salivary, sweat gland, adrenal and prostatic secretions. The aim of the present study is to investigate whether gastric submucosal injection of botulinum toxin type A reduces stimulated gastric production of HCl. METHODS: Sixty-four rats were randomized in two groups and laparotomized. One group was treated with botulinum toxin-A 10 U by multiple submucosal gastric injections, while the second group was injected with saline. Two weeks later, acid secretion was stimulated by pyloric ligation and acid output was measured. Body weight, food and water intake were also recorded daily. RESULTS: HCl production after pyloric ligation was found to be significantly lower in botulinum toxin-treated rats (657 ± 90.25 micromol HCl vs. 1247 ± 152. P = 0.0017). Botulinum toxin-treated rats also showed significantly lower food intake and weight gain. CONCLUSIONS: Botulinum toxin type A reduces stimulated gastric acidity. This is likely due either to inhibition of the cholinergic stimulation of gastric parietal cells, or to an action on the myenteric nervous plexuses. Reduction of growth and food intake may reflect both impaired digestion and decreased gastric motility

Characterization of gastric mucosa biopsies reveals alterations in Huntington's Disease

Weight loss is an important complication of Huntington's disease (HD), however the mechanism for weight loss in HD is not entirely understood. Mutant huntingtin is expressed in the gastrointestinal (GI) tract and, in HD mice, mutant huntingtin inclusions are found within the enteric nervous system along the GI tract. A reduction of neuropeptides, decreased mucosal thickness and villus length, as well as gut motility impairment, have also been shown in HD mice. We therefore set out to study gastric mucosa of patients with HD, looking for abnormalities of mucosal cells using immunohistochemistry. In order to investigate possible histological differences related to gastric acid production, we evaluated the cell density of acid producing parietal cells, as well as gastrin producing cells (the endocrine cell controlling parietal cell function). In addition, we looked at chief cells and somatostatin-containing cells. In gastric mucosa from HD subjects, compared to control subject biopsies, a reduced expression of gastrin (a marker of G cells) was found. This is in line with previous HD mouse studies showing reduction of GI tract neuropeptides

Transcriptional Regulation of N-Acetylglutamate Synthase

The urea cycle converts toxic ammonia to urea within the liver of mammals. At least 6 enzymes are required for ureagenesis, which correlates with dietary protein intake. The transcription of urea cycle genes is, at least in part, regulated by glucocorticoid and glucagon hormone signaling pathways. N-acetylglutamate synthase (NAGS) produces a unique cofactor, N-acetylglutamate (NAG), that is essential for the catalytic function of the first and rate-limiting enzyme of ureagenesis, carbamyl phosphate synthetase 1 (CPS1). However, despite the important role of NAGS in ammonia removal, little is known about the mechanisms of its regulation. We identified two regions of high conservation upstream of the translation start of the NAGS gene. Reporter assays confirmed that these regions represent promoter and enhancer and that the enhancer is tissue specific. Within the promoter, we identified multiple transcription start sites that differed between liver and small intestine. Several transcription factor binding motifs were conserved within the promoter and enhancer regions while a TATA-box motif was absent. DNA-protein pull-down assays and chromatin immunoprecipitation confirmed binding of Sp1 and CREB, but not C/EBP in the promoter and HNF-1 and NF-Y, but not SMAD3 or AP-2 in the enhancer. The functional importance of these motifs was demonstrated by decreased transcription of reporter constructs following mutagenesis of each motif. The presented data strongly suggest that Sp1, CREB, HNF-1, and NF-Y, that are known to be responsive to hormones and diet, regulate NAGS transcription. This provides molecular mechanism of regulation of ureagenesis in response to hormonal and dietary changes

Anti-herpes simplex virus activities of sulfomannan oligosaccharide PI-88 and disulfated cyclitols

Herpes simplex virus (HSV) initiates invasion of human cells by binding to the cell surface heparan sulfate (HS) glycosaminoglycan chains. This step is mediated by the viral envelope glycoproteins gC and/or gB. Sulfated polysaccharides are compounds that mimic the structure of HS chains, and therefore are capable of inhibiting HSV attachment to and subsequent infection of cells. However the high molecular weight and associated with it poor tissue-penetrating activity have limited potential antiviral application of sulfated polysaccharides in humans. Here we found that the HS mimetic PI-88, a sulfomannan oligosaccharide of low molecular weight, efficiently reduced, in contrast to conventional sulfated polysaccharides, the cell-to-cell spread of HSV. Analogues of PI-88 with chemical modifications based on the introduction of specific hydrophobic/aromatic group(s) at the reducing end of PI-88 oligosaccharide chain showed enhanced capability to inhibit infection of cells and the cell-to-cell transmission of HSV and respiratory syncytial virus (RSV). One of these analogues (denoted 536), prepared by modification of PI-88 with cholestanol group, exhibited in contrast to the parental compound an HSV-inactivating activity. Furthermore, several disulfated cyclitols, identified by screening for an anti-HSV activity of a large number of low molecular weight sulfated compounds, efficiently reduced the cell-to-cell spread of HSV and demonstrated the HSV-inactivating activity. The second aim of this thesis was to elucidate the molecular basis for viral resistance to PI-88. Variants of HSV type 1 (HSV-1) and type 2 (HSV-2), selected for by virus propagation in cultured cells in the presence of PI-88 were analysed. Many of these variants had a low infectious titer, indicative of a profound impairment in biological activities of the virus in response to continuous pressure from the drug. These variants were substantially resistant to PI-88 presence during their initial infection of cells and/or their cell-to-cell spread. Nucleotide sequence analysis revealed that PI-88 targeted predominantly the viral envelope glycoproteins that comprise mucin-like region(s), i.e., glycoprotein gC of HSV-1 and glycoprotein gG of HSV-2. The deletion of the mucin-like region of HSV-1 gC (amino acids 33-116) or the deletion of whole HSV-2 gG provided the virus with selective advantage to attach to and to infect cells in the presence of PI-88. In conclusion, we have identified several novel antiviral compounds. One of these compounds, the PI-88 analogue 536, seems to be an attractive candidate for the development of a topical virucide for prevention of genital HSV infections in humans. We have also identified a novel biological function of HSV-2 gG, i.e., its targeting by sulfated oligosaccharides, which suggests involvement of this protein in HSV-2 attachment to cells or in modulation of this step

De små och stora intagna En kvantitativ studie som undersöker personalens uppfattning om mammornas, barnens och personalens förutsättningar på anstalt

Denna uppsats behandlar ämnet barn som bor på anstalt tillsammans med sina mammor i Sverige. Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett anknytnings- och systemteoretiskt perspektiv, undersöka personalens uppfattning om hur de tycker att det fungerar med barn på anstalt. Detta med fokus på förutsättningar för barnets utveckling, mamman i sin föräldraroll, barnets relation till anhöriga på utsidan samt personalens egna förutsättningar för att arbeta med barnen. Uppsatsen är gjord med ett bekvämlighetsurval hos personalen på en kvinnoanstalt i Göteborgsområdet där ett projekt av Solrosen som är en del av frivilligorganisationen Göteborgs Räddningsmission pågår för att förbättra miljön för mammorna och barnen på anstalten. Studien är utförd med kvantitativ metod med enkäter med likertskalor med frågor om inställning, barnens förutsättningar, föräldrarollen, barnens förutsättningar för relationer med anhöriga samt åsikter om deras egna förutsättningar för att arbeta med barnen på anstalten. Vi har analyserat vårt material utifrån ett anknytnings- och systemteoretiskt perspektiv. Vårt resultat visar på att personalen övergripande är positivt inställda till att barnen bor på anstalten då svaren generellt visade att de ansåg att förhållandena och förutsättningarna var ganska bra till bra. Några i personalen ansåg dock att miljön på den slutna avdelningen var ganska dålig för ett barn samt menade att det ofta uppkommer dilemman mellan personalen och mammorna angående barnuppfostran. Resultatet visar även att personalen generellt har en relativt hög utbildningsnivå och anser att de inte är i behov av ytterligare utbildning eller handledning i frågor som rör barnen och mammorna på anstalten. Slutsatserna vi drar av vår studie är att det är positivt för både mamman och barnet att bo tillsammans på en anstalt, så länge det inte finns något bättre alternativ till vuxna personer för barnen att bo hos så som en anhörig eller en lämplig familjehemsplacering, och så länge mamman visar på god föräldraförmåga och att anstalten är passande, med en öppen eller särskild avdelning. En ytterligare slutsats är att det är ett viktigt område att forska kring då det är så eftersatt och att det bör utvecklas mer tydliga riktlinjer och praxis så att man kan arbeta med barnen på anstalter på bästa sätt

Hur digitala verktyg och digitala hjälpmedel kan främja samhandling och tillgänglighet i särskolans undervisning : Några lärares tankar kring förutsättingar och användande

Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp

Lärande för elever med språkstörning

I dagens informationssamhälle har den språkliga förmågan blivit allt viktigare, både i tal och skrift. Just denna betydelsefulla förmåga kämpar elever med språkstörning dagligen med. Undervisningen behöver av denna anledning utformas, organiseras och anpassas efter de behov som elever med språkstörning har. Därför har denna studie valt att ta del av den erfarenhet som några yrkesverksamma i tal- och språkklasser och språkspår besitter kring hur de organiserar undervisningen för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och utveckling för elever med språkstörning. Studien är en kvalitativ studie där yrkesverksamma genom semistrukturerade intervjuer har fått möjlighet att dela med sig av sin kunskap kring elever med språkstörning. Resultatet har framför allt diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, men även dilemmaperspektivet har en viktig roll framför allt i diskussionen kring elevernas delaktighet. Resultatet visar att elever med språkstörning är en heterogen grupp med olika behov. För att skapa gynnsamma förutsättningar för elever med språkstörning krävs det att de vuxna skapar en lärmiljö med tydliga rutiner och struktur över skoldagen, samt kreativitet i utformandet av material och aktiviteter. En stor del av de anpassningar som görs i skolans lärmiljö handlar om att kompensera för elevernas begränsade kognitiva funktioner och de svårigheter eleverna ställs för i sin skolvardag. Trots att de yrkesverksamma besitter en stor kunskap om språkstörning, så uppstår dilemman kring hur undervisningen ska bedrivas för att passa alla och hur elevernas självkänsla ska hållas intakt i förhållande till måluppfyllelse och betyg