The Impact of Environmental Education on Environmental and Renewable Energy Technology Awareness: Empirical Evidence from Colombia

This paper empirically investigates to what extent environmental education (EE) at school can explain variation in environmental literacy of 15-year-olds in Colombia, while controlling for several other student- and school-level confounding factors. We use a two-level nested model, where the individual observations are nested within schools. Based on the maximum likelihood estimation method, we estimate a linear mixed model which contains both fixed effects and random effects. Our empirical results only provide weak evidence that environmental education can promote a higher level of environmental awareness. The relationship between environmental education and awareness of renewable energy technologies (RETs) is even weaker. Our findings therefore suggest that environmental education should not be considered a magic bullet in promoting environmental literacy among students. Additionally, we find more reliable predictors for environmental awareness than for awareness of RETs. Overall, the socio-economic status, stronger student science abilities, parent characteristics, and a few school-level characteristics such as quality of education resources and school ownership (public versus private) seem to be decisive factors for varying levels of environmental literacy among students in Colombia

Large scale integration of renewable energy sources (RES) in the future Colombian energy system

The diversification of the energy matrix, including larger shares of Renewable Energy Sources (RES), is a significant part of the Colombian energy strategy towards a sustainable and more secure energy system. Historically, the country has relied on the intensive use of hydropower and fossil fuels as the main energy sources. Colombia has a huge renewables potential, and therefore the exploration of different pathways for their integration is required. The aim of this study was to build a model for a country with a hydro-dominated electric power system and analyse the impacts of integrated variable RES in long-term future scenarios. EnergyPLAN was the modelling tool employed for simulating the reference year and future alternatives. Initially, the reference model was validated, and successively five different scenarios were built. The results show that an increase in the shares of wind, solar and bioenergy could achieve an approximate reduction of 20% in both the CO2 emissions and the total fuel consumption of the country by 2030. Further, in the electricity sector the best-case scenario could allow an estimated 60% reduction in its emission intensity

A complexity approach to defining urban energy systems

Urban energy systems have been commonly considered to be socio-technical systems within the boundaries of an urban area. However, recent literature challenges this notion in that it urges researchers to look at the wider interactions and influences of urban energy systems wherein the socio-technical sphere is expanded to political, environmental and economic realms as well. In addition to the inter-sectoral linkages, the diverse agents and multilevel governance trends of energy sustainability in the dynamic environment of cities make the urban energy landscape a complex one. There is a strong case then for establishing a new conceptualisation of urban energy systems that builds upon these contemporary understandings of such systems. We argue that the complex systems approach can be suitable for this. In this paper, we propose a pilot framework for understanding urban energy systems using complex systems theory as an integrating plane. We review the multiple streams of urban energy literature to identify the contemporary discussions and construct this framework that can serve as a common ontological understanding for the different scholarships studying urban energy systems. We conclude the paper by highlighting the ways in which the framework can serve some of the relevant communities

Identifying barriers to wind energy diffusion in Colombia: A function analysis of the technological innovation system and the wider context

By utilizing only half of its total technical wind energy potential, Colombia would be able to supply the entire country's demand for electricity. Yet, Colombia has an installed capacity of 19.5 MW from wind power, representing about 0.4% of the total technical potential. In this paper, the slow diffusion of wind energy in Colombia is analyzed, by evaluating the functions of the Technological Innovation System (TIS) along with the influence of the wider context (Landscape Factors). A combination of expert evaluations (structured and semi-structured interviews) and a history event analysis revealed existing weaknesses in the TIS functions and influence from the wider context (landscape level). Several factors at the landscape level were found to have a significant influence on the TIS functions for wind energy in Colombia. Policy recommendations are provided to address barriers in order to advance the diffusion of wind energy in Colombia. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved

En studie kring medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) på arbetsplatsen : Sverige och USA

Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

Process eller punktinsats? - Karriärlärande i samband med prao och andra arbetslivsorienterande aktiviteter

Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärandegenom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande:Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer iundervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val

Technological innovation system and the wider context: A framework for developing countries

\ua9 2019 Elsevier Ltd The Technological Innovation System (TIS) framework is a systems approach for understanding the development, diffusion and use of new technologies. This paper addresses limitations of the TIS functions approach by complementing its list of functions. In order to analyze the context in which the TIS operates, framework conditions are added to the TIS function approach, drawn from Multi-Level Perspective (MLP) literature, previous literature along with empirical evidence from Colombia. As a result, the paper proposes an extended TIS function approach where the breadth of application of the framework in developed countries is augmented and made more applicable to the developing country context

Process eller punktinsats? - Karriärlärande i samband med prao och andra arbetslivsorienterande aktiviteter

Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärandegenom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande:Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer iundervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val

Process eller punktinsats? - Karriärlärande i samband med prao och andra arbetslivsorienterande aktiviteter

Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärande genom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande: Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta? I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer i undervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val