Egypt\u27s Unusual Iron Age: From the Time of Hammering Prestige Goods in the Predynastic Era and Late Bronze Age to Forging the Weapons and Tools of the Age of Iron

Thus far determining when the Iron Age occurred in Egypt has been an imprecise process with most overviews simply stating when iron first appeared, highlights of iron discoveries or when smelting began in earnest which was the 6th century BCE in the Delta. In this dissertation I employ Anthony Snodgrass\u27s methodology to determine when it occurred. The results indicate that the height of Egypt\u27s iron use peaked in the Roman era; by the Late Roman era they reverted to using iron for ornamental purposes in much smaller quantities. In addition, iron production may never have exceeded that of bronze which may be the hallmark of a true Iron Age. Egypt\u27s Iron Age was clearly atypical. After possibly engaging in the earliest known experimentation with iron in the world (around 3300 BCE) they took three millennia before producing a significant number of iron goods. Then for some reason they drastically reduced much iron production. Through cross-cultural comparison and an in depth look at three time periods: the Predynastic when iron first appears in Egypt, the Late Bronze Age and Greco-Roman eras, I argue that the fact that iron was never deeply integrated into the fabric of indigenous ancient Egyptian society and crises that occurred throughout the Roman Empire were the causes of the short peak use of iron

Feline and canine pain scales : a comparison

Katters och hundars smärta har de senaste decennierna fått mer uppmärksamhet och framsteg har nåtts inom behandling och bedömning. De negativa konsekvenserna av smärta, både på fysiologiska system och i form av känslomässiga symtom, vill man undvika för att ge ett så snabbt tillfrisknande som möjligt. Då kan användningen av smärtskalor bidra, genom ett mått på smärtintensitet att utgå ifrån för att utvärdera djurets behandling. Syftet med detta arbete var att genom den vetenskapliga litteraturen undersöka och jämföra de smärtskalor som finns för katt respektive hund, samt att jämföra djurslagens smärtbeteende i smärtskalorna. Det finns både endimensionella och multidimensionella smärtskalor. De förstnämnda omfattar endast en enkel bedömning av smärtintensitet medan de sistnämnda tar i beräkning fastställda smärtbeteenden och ibland fysiologiska parametrar. De endimensionella – Visual Analog Scale (VAS), Simple Descriptive Scale (SDS) och Numerical Rating Scale (NRS) – används för både hund och katt. Dessa är dock subjektiva och har visat låg överensstämmelse mellan observatörer, men har ändå använts i ett flertal studier. University of Melbourne Pain Scale (UMPS) och Glasgow Composite Measure Pain Scale – Short Form (CMPS-SF) är två multidimensionella smärtskalor för hund som utvecklades 1999 respektive 2007. För katt skapades 2013 den engelska versionen av Universidade Estadual Paulista-Botucatu-Multidimensional Composite Pain Scale (UNESP-Botucatu-MCPS) och året därefter utvecklades Glasgow Composite Measure Pain Scale - Feline (CMPS-F). Användningen av alla dessa sker på liknande sätt – genom observation, interaktion och palpering av sår eller smärtsamt område. Flera av skalornas beteenden sammanfaller för hund och katt, till exempel ”krökt ställning/böneposition”, ”rastlös” och ”stel”. Beskrivningen av beteenden är mer utförlig i UNESP-Botucatu-MCPS. Den sistnämnda skalan och UMPS omfattar även fysiologiska parametrar. Flera studier visar att fysiologiska parametrar som hjärtfrekvens och andningsfrekvens inte är tillförlitliga mått på smärta. Ett samband med smärta kunde inte fastställas och det beror på att det finns andra orsaker till varierande nivåer av dessa parametrar. Därför har studier som använt smärtskalorna som omfattar fysiologiska parametrar exkluderat dem från bedömningen. Även beteenden som smärtskalorna omfattar kan ha andra orsaker än smärta, som bieffekter från läkemedel. Sedering kan även misstolkas som ett smärtfritt tillstånd. Det har visats att flera av skalornas smärtpoäng påverkas av sedering och anestesimedel. Den parameter som påverkas minst är ”palpering av smärtsamt område”, som därmed ger ett mer definitivt svar på huruvida katten eller hunden upplever smärta. Testerna av de multidimensionella skalorna skiljer sig i utförandet. Dels förekommer olika orsaker till smärta hos djuren i studierna. Dessutom skiljer sig utförandet genom att antingen jämföra smärtpoäng mellan olika grupper, eller mellan pre- och postanalgetisk smärtpoäng hos individer. Vid samtliga fyra multidimensionella smärtskalors tester tenderade smärtpoängen att följa väntad analgetisk nivå, men skillnaden var inte signifikant för alla skalor. Överensstämmelse mellan observatörer testades vid två av skalornas uppbyggnad och visades vara låg hos UMPS och måttlig till mycket god hos UNESP-Botucatu-MCPS. För att öka tillförlitligheten av smärtbedömning krävs vana observatörer, som tar i beaktning djurslagets normala beteende och tar hänsyn till läkemedelspåverkan. Då kan användning av smärtskalor ge möjlighet till en förbättrad, individanpassad vård.During the last decades progress has been made regarding analgesic treatment and pain assessment in cats and dogs. Sufficient treatment of pain can eliminate the negative consequences thereof, on physiological systems and emotions. Thereby the recovery of the patient is supported. Through pain scales a measurement of pain intensity can contribute to evaluation of treatment. The purpose of this literature review was to inspect and compare pain scales used for cats and dogs, as well as comparing the feline and canine pain behaviors included in these. The unidimensional pain scales Visual Analog Scale (VAS), Simple Descriptive Scale (SDS) and Numerical Rating Scale (NRS) are available for use on both dogs and cats. These pain scales are however subjective and have shown low agreement among observers. The multidimensional pain scales incorporate behavioral and sometimes physiological parameters. The canine pain scales University of Melbourne Pain Scale (UMPS) and Glasgow Composite Measure Pain Scale – Short Form (CMPS-SF) was developed in 1999 and 2007. Some years later, in 2013, the English version of the feline pain scale Universidade Estadual Paulista-Botucatu-Multidimensional Composite Pain Scale (UNESP-Botucatu-MCPS) was created and in the following year was the development of the Glasgow Composite Measure Pain Scale - Feline (CMPS-F). The procedure in which these are used is common to all through observation, interaction and palpation of the wound or painful area. Many definitions of pain behaviors in cats and dogs are common in these multidimensional scales, for example “hunched”, “restless” and “rigid”. The description of behaviors is more detailed in UNESP-Botucatu-MCPS, which is likely to reduce subjectivity. Physiological parameters are included in the use of UMPS and UNESP-Botucatu-MCPS, though several studies have shown that physiological parameters like heart rate and respiratory rate were not correlated with pain. There are other causes to variations in these parameters and studies using these scales have excluded them. Behaviors incorporated in the pain scales could also have other causes, like sedation and other side effects of drugs. Sedation can also mask pain. The parameter that seems to give the most definite information about the animal’s pain is palpation of the wound. The multidimensional pain scales have been tested in various ways. Comparison in pain score has been made either between groups or between pre- and postanalgetic scores in individuals. The cause of pain also differs in the studies. In the tests of the four multidimensional pain scales there was a tendency for the pain score to follow the expected analgesic level, but the difference was not significant for all scales. Agreement among observers was evaluated in two of the studies, showing low agreement in UMPS scores and ranging from moderate to very good in the tests of UNESP-Botucatu-MCPS. Trained observers with knowledge of the normal behavior of the species and consideration of side effects of drugs, could increase reliability of a pain score, which can contribute to improving the care and treatment of the patient

ひらがな

Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher. Resultat: I skogsbranschen är finansieringsanalysen av central betydelse. Däremot är de flesta intressenter eniga om att finansieringsanalyser inte är relevanta för banker. Bankerna är dock tvungna att börja upprätta finansieringsanalys p g a en lagändring. Nästan alla bolag kommer att följa RR 7:98, vilket ökar jämförbarheten mellan bolag nationellt och internationellt, eftersom RR 7:98 ansluter till ett internationellt synsätt

Higher-moment portfolios with practical constraints based on Polynomial goal programming

This thesis contributes to the field of portfolio selection by constructing and analyzing the impact of incorporating higher-moments by Polynomial goal programming. We construct the mean-variance-skewness and the mean-variance-skewness-kurtosis portfolio over a 20-year horizon using 29 stocks from the S&P Global 1200-index. We examine the performance of higher-moment portfolios in terms of return, risk and allocation, compared to two benchmark portfolios; the traditional Markowitz portfolio and the global minimum variance portfolio. Our findings suggest that an investor obtains a higher return and risk-adjusted return by incorporating skewness into the mean-variance allocation framework. The mean-varianceskewness portfolio can further be improved by a diversification constraint as a result of the portfolio’s occasional concentrated allocations, while limiting turnover turns out to be relatively detrimental for its performance. The results are less clear when both skewness and kurtosis are incorporated into the asset allocation framework, as the mean-variance-skewness-kurtosis portfolio is outperformed by the benchmark portfolios unless a turnover or a strong diversification constraint is imposed. In general we find that higher-moment portfolios obtain more optimal out-of-sample higher-moments at the cost of higher out-of-sample variance. The differences between the out-of-sample moments are augmented by rebalancing the portfolios or by imposing the strong diversification constraint.nhhma

Arkki-hankkeen kilpailutuskäsikirja : Kilpailutusprosessin kehittäminen

Tämä opinnäytetyö tehtiin Kansaneläkelaitokselle (Kela). Työn tavoitteena oli tehdä Kilpailutuskäsikirja Kelassa käynnissä olevalle Arkki-hankkeelle. Hankkeen tavoitteena on uudistaa kaikki Kelan etuuksiin liittyvät tietojärjestelmät sekä asiakkaille tarjottavat verkkopalvelut. Arkki-hankkeen kilpailutuksiin osallistuu henkilöitä eri puolilta organisaatiota, eikä kaikilla ole kokemusta kilpailutuksista. Käsikirja on hakuteos ja sen tuli sisältää kuvaus kilpailutusprosessi esiselvityksestä sopimuksen solmimiseen saakka. Työ toteutettiin toimintatutkimuksena. Tutkimuksen teoreettinen viitekehys koostui prosessin kehittämiseen, laatuun ja osaamiseen liittyvistä teorioista, lakiin julkisista hankinnoista, Kelan hankintaohjeisiin, Tietotekniikka liitto ry:n 4V-malliin sekä ketterään hankintamalliin liittyvistä teorioista. Tutkimusaineistoa kerättiin sähköisellä kyselyllä, haastattelulla sekä käsikirjan katselmoinneilla. Tutkimuksen onnistumista mitattiin laadullisilla eli kvalitatiivisilla mittareilla. Kehittämistehtävän tavoitteet saavutettiin ja toimintatutkimuksen tuloksena saatiin Kelan Arkki-hankkeeseen valmis kilpailutuskäsikirja. Käsikirja tukee osaamisen kasvamista ja tehostaa kilpailutuksen etenemistä koska tietoa ei tarvitse etsiä monesta paikasta. Käsikirjassa kuvattu prosessi yhdenmukaistaa hankkeessa tehtäviä kilpailutuksia ja pitää laadun tasaisena. Kilpailutuskäsikirja on otettu käyttöön ja sitä tullaan jatkossa myös kehittämään.This study was made for the Social Insurance Institution in Finland. The aim was to make a competitive bidding handbook for the Arkki-project. The aim of the project is to renew all Kela benefits related to information systems and network services provided to customers. Individuals from various parts of the organization participate in the competitive bidding and not everyone has the required experience. The handbook is a reference book, and it was to include a description of the tendering process from a preliminary report to the conclusion of an agreement. The work was carried out as an action research. The theoretical framework consisted of the development process, law on public procurement and Kela procurement guidelines. In addition it discussed Information Technology Association of 4V model, agile supply model theories. The material for the research was collected with an electronic questionnaire, interview, and manual code reviews. The study measured the success of qualitative indicators. The objectives of the Development project were achieved and the action research resulted in a complete competitive bidding handbook. Handbook supports the growth of knowledge and to enhance the progress of the competitive bidding because information does not need to look in many places. The manual process described in the project to harmonize the tasks of competitive bidding and keep the quality stable. The competitive bidding handbook has been introduced to the organisation, and it will be further developed in the future

Personligt ansvar för styrelseledamöter och revisorer i aktiebolag

Sammanfattning Denna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot. Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras. Även det straffansvar som kan komma att bli aktuellt för en revisor utreds. Rättsläget analyseras därefter i de delar som tidigare presenterats. Analysdelens disposition är i stora drag uppställd på samma sätt som i studiens deskriptiva del. Inledningsvis analyseras således styrelseledamöternas personliga ansvar i olika delar, för att följas upp med en analys av revisorers personliga ansvar. Studiens resultat består av ett flertal konkreta råd på hur en styrelseledamot respektive en revisor ska handla i olika situationer för att undvika ett personligt ansvar. Därutöver presenteras ett mycket kortfattat förslag om att revisorsnämnden kan överta tillsättningen av revisorer från bolagsstämman

Boende i flerfamiljshus : En juridisk komparation mellan bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet

Sammanfattning Syftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer.   Efter en historisk tillbakablick över regleringen på bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994). Den centrala lagstiftningen för ägarlägenheter finns främst i Jordabalken, men även i fastighetsbildningslagen (1970:988). Även lagstiftningen kring tredimensionella fastigheter granskas. Efter den allmänna genomgången i respektive kapitel följer ett avsnitt som går igenom möjligheterna som finns att ställa en bostad av respektive slag som säkerhet för ett lån. Både en bostadsrätt och en ägarlägenhet kan fungera som säkerhet för ett lån, medan en hyresrätt inte kan göra det. Reglerna i frågan skiljer sig markant mellan ägarlägenheter som räknas som fast egendom och bostadsrätter som räknas som lös egendom. Därefter följer ett avsnitt i respektive kapitel som går igenom förutsättningarna för att hyra ut sin bostad. När det gäller bostadsrätter och hyresrätter är reglerna likartade. Det går att hyra ut bostaden i andra hand under vissa omständigheter. I båda fallen krävs fastighetsägarens, det vill säga bostadsrättsföreningens respektive hyresvärdens, tillstånd. Om fastighetsägaren inte ger sitt tillstånd kan det i båda fallen sökas hos hyresnämnden. När det gäller ägarlägenheter krävs ingens tillstånd eftersom ägaren har ett direkt ägande av sin bostad. Det får också som följd att det inte handlar om en andrahandsuthyrning, utan om en förstahandsuthyrning. Ägaren till ägarlägenheten blir således hyresvärd till en hyresgäst som innehar en hyresrätt enligt reglerna i hyreslagen. Det finns inga regler som är avsedda att hindra en person att införskaffa flera ägarlägenheter med syftet att hyra ut dem. Mot slutet av uppsatsen analyseras och jämförs reglerna för de tre boendeformerna i ett eget kapitel som är disponerat på ett liknande sätt som de tidigare. Det betyder att först analyseras och jämförs reglerna om respektive boendeform i allmänhet följt av en analys och jämförelse mellan möjligheterna att ställa en bostad av respektive boendeform som säkerhet för ett lån. Sist analyseras och jämförs möjligheterna att hyra ut en bostad av respektive boendeform. Sist i uppsatsen summeras de skillnader och likheter mellan bostadsrätter, hyresrätter och ägarlägenheter som framkommit under studiens gång. Dessutom konstateras vilken boendeform som är mest fördelaktig som boende, som säkerhet för lån och i samband med andrahandsuthyrning utifrån olika perspektiv

Patients Experiences of Living with Venous Leg Ulcer : A Literature Review

I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa