Water in the small garden

Vatten är ett av grundelementen och är ett vanligt inslag i trädgården som kan skapa ytterligare en upplevelse. Därför baseras studien på vattenanläggningars efterfrågan hos privatpersoner. Studien riktar sig främst mot trädgårdsingenjörer då utbildningen inte innefattar detta ämne. Som nybörjare inom branschen är det svårt att ha en uppfattning om vad som efterfrågas inom vattenanläggningar. Studien syftar till att utifrån anläggares och försäljares synvinklar undersöka hur efterfrågan ser ut. Den grundläggande frågan är: Vad efterfrågar den genomsnittliga privata kunden för vattenanläggningar utifrån estetiskt perspektiv? För att besvara våra frågor startade vi med en litteraturomgång, och med litteraturen som utgångspunkt genomförde vi sedan ett antal intervjuer. De personer som valdes ut för intervjuer är i dagsläget verksamma inom branschen och har god erfarenhet inom området samt en verkligenhetstrogen bild av marknaden. Resultatet visar att marknaden av vattenprodukter, så som pumpar, filter, fontäner et cetera, är stabil. Dock har anläggare och försäljare inte samma uppfattning då deras målgrupper ser annorlunda ut. Vissa företag anser att marknaden är på väg uppåt medan andra hävdar motsatsen. Kunderna efterfrågar olika produkter och anläggningar företagen emellan men ett samband ses att mer lättskötta anläggningar är eftertraktat. Innebörden av detta är att efterfrågan på porlande stenar ökar, då skötselinsatsen och anläggningsarbetet är avsevärt mindre och lättare än på dammar och andra mer tidsödande anläggningar. Ett fortsatt arbete kan behandla hur anläggning av olika typer av dammar/ vattenanläggningar går till väga. Ett ytterligare förslag kan vara dammar i offentliga miljöer och mer avancerade tekniska lösningar

The environment drives microbial trait variability in aquatic habitats

A prerequisite to improve the predictability of microbial community dynamics is to understand the mechanisms of microbial assembly. To study factors that contribute to microbial community assembly, we examined the temporal dynamics of genes in five aquatic metagenome time-series, originating from marine offshore or coastal sites and one lake. With this trait-based approach we expected to find gene-specific patterns of temporal allele variability that depended on the seasonal metacommunity size of carrier-taxa and the variability of the milieu and the substrates to which the resulting proteins were exposed. In more detail, we hypothesized that a larger seasonal metacommunity size would result in increased temporal variability of functional units (i.e., gene alleles), as shown previously for taxonomic units. We further hypothesized that multicopy genes would feature higher temporal variability than single-copy genes, as gene multiplication can result from high variability in substrate quality and quantity. Finally, we hypothesized that direct exposure of proteins to the extracellular environment would result in increased temporal variability of the respective gene compared to intracellular proteins that are less exposed to environmental fluctuations. The first two hypotheses were confirmed in all data sets, while significant effects of the subcellular location of gene products was only seen in three of the five time-series. The gene with the highest allele variability throughout all data sets was an iron transporter, also representing a target for phage infection. Previous work has emphasized the role of phage-prokaryote interactions as a major driver of microbial diversity. Our finding therefore points to a potentially important role of iron transporter-mediated phage infections for the assembly and maintenance of diversity in aquatic prokaryotes

Habitat generalists and specialists in microbial communities across a terrestrial-freshwater gradient

Observations of distributions of microorganisms and their differences in community composition across habitats provide evidence of biogeographical patterns. However, little is known about the processes controlling transfers across habitat gradients. By analysing the overall microbial community composition (bacteria, fungi, archaea) across a terrestrial-freshwater gradient, the aim of this study was to understand the spatial distribution patterns of populations and identify taxa capable of crossing biome borders. Barcoded 454 pyrosequencing of taxonomic gene markers was used to describe the microbial communities in adjacent soil, freshwater and sediment samples and study the role of biotic and spatial factors in shaping their composition. Few habitat generalists but a high number of specialists were detected indicating that microbial community composition was mainly regulated by species sorting and niche partitioning. Biotic interactions within microbial groups based on an association network underlined the importance of Actinobacteria, Sordariomycetes, Agaricomycetes and Nitrososphaerales in connecting among biomes. Even if dispersion seemed limited, the shore of the lake represented a transition area, allowing populations to cross the biome boundaries. In finding few broadly distributed populations, our study points to biome specialization within microbial communities with limited potential for dispersal and colonization of new habitats along the terrestrial-freshwater continuum

Nurses' experiences of obstacles in error reporting : A literature review

Avvikelserapportering är en viktig del i sjuksköterskors arbete för att upptäcka brister inom verksamheten som kunnat medföra vårdskada och onödigt lidande för patienten. Trots regler och riktlinjer kring avvikelserapportering beslutar sjuksköterskor vid vissa tillfällen att inte rapportera en avvikelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Därefter sammanställdes insamlade data genom innehållsanalys. För att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering identifierades fyra kategorier: bristande kunskap, brist på tid, brist på återkoppling och känslor av skam och rädsla. I resultatet framkom det att okunskap kring avvikelsehantering samt hög arbetsbelastning i förhållande till tidsbrist utgjorde ett hinder för sjuksköterskors avvikelserapportering. Sjuksköterskor uttryckte bristande återkoppling av avvikelser som en avgörande faktor i viljan att fortsätta rapportera avvikelser. Slutligen var känslor av skam och rädsla ett återkommande hinder för sjuksköterskorna. En ledning och verksamhet som kan skapa förutsättningar och hanterar dessa faktorer samt uppmuntrar till avvikelserapportering kan generera till fler avvikelserapporter. Samtidigt krävs fortlöpande kompetensutveckling och utbildning inom ämnesområdet för att sambandet mellan avvikelser och patientsäkerhet skall tydliggöras.Error reporting is an important tool in detecting deficiencies and errors in healthcare services that could otherwise result in healthcare injuries and unnecessary suffering for patients. Despite rules and guidelines with requirements on error reporting, nurses sometimes decide not to report incidents. The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of obstacles in error reporting. A general literature study was conducted with ten scientific articles with a qualitative approach. The collected data were then compiled through content analysis. Four categories of factors are identified: lack of knowledge, lack of time, lack of feedback and feelings of shame and fear. The results show that incident management and a high workload coupled with lack of time constitute an obstacle to nurses’ error reporting. Nurses express a lack of feedback on incidents as a decisive factor in the willingness to continue to report. Finally, feelings of shame and fear is a recurring obstacle for nurses. The study indicates that health systems management and leadership could generate higher levels of error reporting by paying close attention to these factors and encourage error reporting. At the same time, continuing professional development and training in the subject area for nurses are required to clarify the connection between incidents and patient safet

THE EXPERIENCE OF BEING A PARENT TO A CHILD WITH DOWN SYNDROME : A qualitative literature study

Bakgrund: Downs syndrom är en funktionsnedsättning till följd av en extra kromosom 21. Orsaken till diagnosen är oklar men sannolikheten ökar vid en kvinnans stigande ålder. Föräldrar till ett barn med Downs syndrom är i stort behov av stöd från närstående och professionellt stöd från vården. Många gånger beskrivs stödet från familj och närstående som stresslindrande medan vårdpersonalens stöd upplevs som otillräckligt.     Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara förälder till ett barn med Downs syndrom.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod. Sökningar efter vetenskaplig litteratur gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Analysmetoden som användes var en manifest innehållsanalys. Efter bearbetning och kvalitetsgranskning inkluderades tio artiklar till resultatet.   Resultat: Chock, sorg och oro var representativt hos samtliga föräldrar. Föräldrarnas livsvärld förändrades. Det visade sig att acceptans hos föräldrarna var en viktig faktor för att i större utsträckning kunna uppskatta livet som förälder till ett barn med Downs syndrom.   Slutsats: När ett barn föds som inte överensstämmer med föräldrarnas förväntningar tenderar livsvärlden att förändras. Föräldrarna kunde successivt se det unika och fantastiska med det som till en början verkade skrämmande. Den kärlek som barnet ger beskrevs som något utöver det vanliga, något fantastiskt annorlunda

Acute Pancreatitis and Use of Pancreatitis-Associated Drugs: A 10-Year Population-Based Cohort Study.

To assess the use of acute pancreatitis (AP)-associated drugs in patients with AP, the relation between sales of these drugs and the incidence of AP, and the potential impact on AP severity and recurrence