Photodesorption of water ice: a molecular dynamics study

Absorption of ultraviolet radiation by water ice coating interstellar grains can lead to dissociation and desorption of the ice molecules. These processes are thought to be important in the gas-grain chemistry in molecular clouds and protoplanetary disks, but very few quantitative studies exist. We compute the photodesorption efficiencies of amorphous water ice and elucidate the mechanisms by which desorption occurs. Classical molecular dynamics calculations were performed for a compact amorphous ice surface at 10 K thought to be representative of interstellar ice. Dissociation and desorption of H2O molecules in the top six monolayers are considered following absorption into the first excited electronic state with photons in the 1300-1500 Angstrom range. The trajectories of the H and OH photofragments are followed until they escape or become trapped in the ice. The probability for H2O desorption per absorbed UV photon is 0.5-1% in the top three monolayers, then decreases to 0.03% in the next two monolayers, and is negligible deeper into the ice. The main H2O removal mechanism in the top two monolayers is through separate desorption of H and OH fragments. Removal of H2O molecules from the ice, either as H2O itself or its products, has a total probability of 2-3% per absorbed UV photon in the top two monolayers. In the third monolayer the probability is about 1% and deeper into the ice the probability of photodesorption falling to insignificant numbers. The probability of any removal of H2O per incident photon is estimated to be 3.7x10^-4, with the probability for photodesorption of intact H2O molecules being 1.4x10^-4 per incident photon. When no desorption occurs, the H and OH products can travel up to 70 and 60 Angstroms inside or on top of the surface during which they can react with other species.Comment: 12 pages, 10 figures, A&A, in pres

Trametes versicolor laccase: random mutagenesis and heterologous expression in Pichia pastoris

Laccase is a blue multi-copper oxidase. It has a broad biotechnical potential which increases the interest to study the enzyme further. A laccase-encoding gene from the white-rot fungus Trametes versicolor (lcc2) was mutated using two different methods for random mutagenesis: error-prone PCR and a method based on an E.coli strain (ES1301 mutS) that introduces random mutations. For the error-prone PCR reaction, the vector pPICZB with the lcc2 gene inserted was used as template. The E. coli strain ES1301 mutS was transformed with the vector pBluescript SKII with the lcc2 gene as insert. The mutagenesis products were cloned into the Pichia pastoris expression vector pPICZB for transformation of P. pastoris SMD1168. The transformants were spread on agar plates containing zeocin. Laccase-secreting transformants were selected by their ability to oxidize the substrates ABTS [2,2´-azinobis-(3-ethylbenzthiazoline-6-sulfonic acid)] and syringaldazine [N,N´-bis(3,5-dimethoxy-4-hydroxybenzylidene)hydrazine], the products of which give green and purple colour, respectively. Around 20 transformants from each of the mutagenesis methods were transformed to plates containing 1 mM ABTS or 1 mM syringaldazine. None of the transformants produced any colour. Control transformants (pPICZB with unmutated lcc2) were also spread on plates with either ABTS or syringaldazine. The transformants gave rise to green colour after 24 hours on the ABTS plates and to purple colour after 72 hours on the syringaldazine plates. Experimets with different chromogenic substrates indicated that ABTS and syringaldazine were best suited for screening of mutants. Remazol Brilliant Blue and Phenol Red are two substrates that after optimisation can serve as alternatives for the selection of laccase-secreting transformants

Palliativ vård i hemmet - Sjuksköterskans upplevelse : En litteraturöversikt

Palliativ vård blir allt vanligare i hemmet och är komplex på ett mångdimensionellt plan. Det ställer högre krav på hemsjukvården och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom hemsjukvård. En litteraturöversikt gjordes och elva kvalitativa artiklar valdes ut för att de besvara syftet med studien, artiklarna granskades enligt Fribergs granskningsmall. Resultatet belyser sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmet och dess komplexitet. Tre huvudteman identifierades, Att möta andra och sig själv i dödens närhet, Hemmets som plats för palliativ vård och Teamarbete och stöd. Sex subteman utformades vilka på ett tydligt sätt belyser sjuksköterskors upplevelser. Studiens resultat visar på att sjuksköterskor upplever utmaningar i arbetet samtidigt som det är utvecklande och tillfredställande. Sjuksköterskor anser att vårdrelationen är grunden inom den palliativa vården och något som tar tid att skapa. Sjuksköterskor kan uppleva att de inte har den kompentens som krävs för att vårda patienter palliativt i hemmet. De är i behov av stöd från erfarna kollegor och de önskar stöd genom kompetensutveckling

Ansvaret är hela tiden : Den nya vardagen för en förvärvsarbetande anhörigvårdare

Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga