Utvecklande landskap : ett konceptuellt förslag för ett Agroforestry Training Centre i Musoma, Tanzania baserat på en fältstudie

In this thesis we propose a conceptual plan for the development of an Agroforestry Training Centre (ATC) in Musoma, Tanzania. The aim is to make a proposal to support peasant education in agroforestry. How can an ATC in Musoma be developed into a stimulating and educational park suitable for teaching agroforestry methods to peasant farmers and other potential users? To answer that a field study was conducted to investigate how our client Vi Agroforestry Programme (Vi) and the target groups of the client can benefit from the site. The thesis begins with a short explanation of the context, in which the ATC plays a part followed by a methodology chapter. Next are three chapters presented which introduce the reader to the research conducted before starting the proposal, these include: results of literature studies, study of precedents, and results of field study. The reader is introduced to subjects and results of importance to the proposal: agroforestry, participation and spatial structures. The results of the field study include how peasant farmers can gain from an ATC, the aim of Vi for the ATC, and our own site analysis. Our conclusions of the results of the field study, the precedents, and theory, which are the base for the proposal, are that the ATC is inaccessible and difficult to comprehend, it lacks excitement, and it expresses its uniqueness weakly. Based on the conclusions, a conceptual design proposal was carried out where new spatial landscape structures for the ATC have been developed. Strategies for what is important to emphasise are put forward and explained in diagrams. Two places of interest are presented in depth: the entrance area and the homestead area. In these two areas examples are given on how the strategies can be interpreted. Finally comes a reflection where we note what we have learnt and how it can benefit others. It includes possible bias like the involvement of Vi in our work which for example has affected who has participated in interviews and workshops. We also reflect on our work; that it can be taken to a more detailed level, and the possibility to set our work in a larger scale by examining other outdoor centres for education around the world. This project has been conducted within the framework of a Minor Field Study, funded by SIDA. The work of this thesis focus on the process, the field study is presented in more depth in another report.Den här uppsatsen presenterar ett konceptförslag för utvecklingen av ett Agroforestry Training Centre i Musoma, Tanzania. Målet har varit att förslaget ska stödja småbönders utbildning i blandbruksmetoden agroforestry. Hur kan ett ATC i Musoma utvecklas till en stimulerande och pedagogisk park som lämpar sig för bönders till de studier som har gjorts innan förslaget togs fram. De tre kapitlena innefattar resultat av litteraturstudie, studie av förebilder, och resultat av fältstudien. Läsaren introduceras i dessa kapitel till ämnen och resultat som har varit viktiga för förslaget: agroforestry, brukar-medverkan och rumsliga strukturer. Resultaten av fältstudien innefattar hur småbönder kan dra nytta av centrat, Vi-skogen mål med centrat, och vår analys av området. Slutsatserna vi drar av fältstudien, studien av förebilder och teorin ligger till grund för förslaget. Slutsatserna är att ATCt är svårtillgängligt och svårt att förstå, det saknar spänning, och det utrycker sin säregenhet dåligt. Baserat på slutsatserna är ett konceptuellt designförslag framtaget där nya strukturer för landskapet har utvecklats. Strategier för vad som är viktigt att betona läggs fram och förklaras i diagramform. Två platser som vi anser vara extra viktiga presenteras där strategierna översatts till konkreta förändringar. Slutligen reflekterar vi över vad vi har lärt oss och hur det kan komma till nytta för andra. Det innefattar bland annat problem som kan ha påverkat vårt resultat. Till exempel diskuteras att Vi-skogen varit involverad och möjligheten att de påverkat urvalet av deltagare i intervjuer och workshops. I reflektionen tas även upp att vårt koncept kan vidareutvecklas i mer detaljerad skala, och att det vore intressant om vår uppsats kunde sättas i ett större perspektiv genom att fler studier av liknande centra gjordes i andra delar av världen. Projektet har utförts inom en Minor Field Study som sponsras av SIDA. Uppsatsen fokuserar på vår process i arbetet, fältstudien är presenterad mer utförligt i en annan uppsats

Perfluoroalkyl acids (PFAAs) in children’s serum and contribution from PFAA-contaminated drinking water

We investigated associations between serum perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in children aged 4, 8, and 12 years (sampled in 2008–2015; n = 57, 55, and 119, respectively) and exposure via placental transfer, breastfeeding, and ingestion of PFAA-contaminated drinking water. Sampling took place in Uppsala County, Sweden, where the drinking water has been historically contaminated with perfluorobutanesulfonate (PFBS), perfluorohexanesulfonate (PFHxS), perfluorooctanesulfonate (PFOS), perfluoroheptanoate (PFHpA), and perfluorooctanoate (PFOA). PFOS showed the highest median concentrations in serum (3.8–5.3 ng g–1 serum), followed by PFHxS (1.6–5.0 ng g–1 serum), PFOA (2.0–2.5 ng g–1 serum), and perfluorononanoate (PFNA) (0.59–0.69 ng g–1 serum) in children. Including all children, serum PFOA, PFHxS, and PFOS concentrations in children increased 10, 10, and 1.3% (adjusted mean), respectively, per unit (ng g–1 serum) of increase in the maternal serum level (at delivery), the associations being strongest for 4 year-old children. PFHxS and PFOS significantly increased 3.9 and 3.8%, respectively, per month of nursing, with the highest increase for 4 year-olds. PFOA, PFBS, PFHxS, and PFOS increased 1.2, 207, 7.4, and 0.93%, respectively, per month of cumulative drinking water exposure. Early life exposure to PFOA, PFHxS, and PFOS is an important determinant of serum concentrations in children, with the strongest influence on younger ages. Drinking water with low to moderate PFBS, PFHxS, PFOS, and PFOA contamination is an important source of exposure for children with background exposure from other sources

Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Serum from 2-4-Month-Old Infants: Influence of Maternal Serum Concentration, Gestational Age, Breast-Feeding, and Contaminated Drinking Water

Little is known about factors influencing infant perfluorinated alkyl acid (PFAA) concentrations. Associations between serum PFAA concentrations in 2-4-month-old infants (n = 101) and determinants were investigated by multiple linear regression and general linear model analysis. In exclusively breastfed infants, maternal serum PFAA concentrations 3 weeks after delivery explained 13% (perfluoroundecanoic acid, PFUnDA) to 73% (perfluorohexanesulfonate, PFHxS) of infant PFAA concentration variation. Median infant/maternal ratios decreased with increasing PFAA carbon chain length from 2.8 for perfluoroheptanoic acid and perfluorooctanoic acid (PFOA) to 0.53 for PFUnDA and from 1.2 to 0.69 for PFHxS and perfluorooctanesulfonate (PFOS). Infant PFOA, perfluorononanoic acid (PFNA), and PFOS levels increased 0.7-1.2% per day of gestational age. Bottle-fed infants had mean concentrations of PFAAs 2 times lower than and a mean percentage of branched (%br) PFOS isomers 1.3 times higher than those of exclusively breast-fed infants. PFOA, PFNA, and PFHxS levels increased 8-11% per week of exclusive breast-feeding. Infants living in an area receiving PFAA-contaminated drinking water had 3-fold higher mean perfluorobutanesulfonate (PFBS) and PFHxS concentrations and higher mean %br PFHxS. Prenatal PFAA exposure and postnatal PFAA exposure significantly contribute to infant PFAA serum concentrations, depending on PFAA carbon chain length. Moderately PFBS- and PFHxS-contaminated drinking water is an important indirect exposure source

Färggladare friskare sjukhusgård : snabbt, experimenterande och lekfullt

Inspirerade av en föreläsning på Arkitektur- dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra något liknande. Där arbetar studenterna hela vägen med projekten, från förslag via finansiering till byggande och vi bestämde att ett liknande projekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde vi Barnsjukhusets utegård. Tanken var att visa att det är möjligt att genomföra en relativt stor förändring på kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbättra gården redan till sommaren så att fler skulle kunna ta del av de goda sidorna av utevistelse. Vårt projekt skulle fungera som en första etapp i gårdens om- formning, där steg två startar hösten 2007 och skall resultera i ett mer permanent förslag för hela gårdens nästa etapp. Tidigt i projektet fick vi veta att viss finansiering från Barnfonden var möjlig. Vi blev också kontaktade av föreningarna Ladies Circle och Round Table som kom att samla in pengar till barnsjukhusets utegård som välgörenhetsprojekt. Knappt hälften av budgeten ordnade vi på egen hand sponsorer till, inklusive ett eget kontor i centrum. Personalen på sjukhuset ansåg bristen på skugga som ett av de stora problemen och de efterlyste också mer lekfullhet och inbjudande platser. Efter vår analys blev målet att ge hela gården en färgstark lekfull känsla, dela in den i fler avskilda rum, skapa några skug- giga platser, och dessutom ge barnen möj- lighet att själva sätta sina avtryck på gården. Vi fokuserade på att använda billiga, lättåtkomliga och i viss mån, återavända material. Eftersom ingen av oss har hantverkskunskap strävade vi efter att hitta lösningar som var möjliga för oss att anlägga själva. Vi ville heller inte göra några större ingrepp på gården, utan vår installation skulle gå att avlägsna utan större spår. Skisser och modeller användes tillsammans med experiment i full skala. Vårt förslag delade in gården i tre zoner, för vila, lek och tonår. De befintliga svängda linjerna på gården översattes till ett generellt cirkeltema. Trästolpar i cirklar skapade rum och plywoodskivor mellan vissa av dem gav skugga. Målade traktorinnerslangar och cirklar på asfalten fullföljde temat. Mycket tid gick åt att organisera och samordna och telefonsamtalen var många. Vissa mindre problem som leverans- förseningar och fel färger dök upp, men det mesta fungerade som vi tänkt

Handbok Rastplatser : Stöd för Trafikverkets rastplatser

Handboken om rastplatser är ett stöd i Trafikverkets arbete med rastplatser. Handbokens syfte är att vara ett stöd vid planering, investering och förvaltning av rastplatser på det statliga vägnätet och den ska även bidra till en enhetlig hantering av rastplatser inom Trafikverket. Den primära målgruppen för handboken är Trafikverkets  handläggare, planerare, specialister och projektledare och utgör ett stöd i alla skeden från tidig planering till genomförande och förvaltning av rastplatser. Handboken är endast ett rådgivande dokument och ska ses som ett komplement till andra gällande regelverk och styrande dokument. Handboken är i huvudsak uppbyggd utifrån de tre skedena Planering, Investering och Förvaltning

Low concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in municipal drinking water associated with serum PFAA concentrations in Swedish adolescents

While highly contaminated drinking water (DW) is a major source of exposure to perfluoroalkyl acids (PFAAs), the contribution of low-level contaminated DW (i.e. < 10 ng/L of individual PFAAs) to PFAA body burdens has rarely been studied. To address this knowledge gap, we evaluated the association between concentrations of perflurooctanoic acid (PFOA), perfluorononanoic acid (PFNA), perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) and perfluorooctane sulfonic acid (PFOS), and their sum (∑4PFAAs) in DW and serum in Swedish adolescents using weighted least squares regression. We paired serum PFAA concentrations in adolescents (age 10–21 years, n = 790) from the dietary survey Riksmaten Adolescents 2016–17 (RMA) with mean PFAA concentrations in water samples collected in 2018 from waterworks (n = 45) supplying DW to the participant residential and school addresses. The median concentrations of individual PFAAs in DW were < 1 ng/L. Median concentrations of PFNA and PFHxS in serum were < 1 ng/g, while those of PFOA and PFOS were 1–2 ng/g. Significant positive associations between PFAA concentrations in DW and serum were found for all four PFAAs and ∑4PFAAs, with estimated serum/DW concentration ratios ranging from 210 (PFOA) to 670 (PFHxS), taking exposure from sources other than DW (background) into consideration. The mean concentrations of PFHxS and ∑4PFAA in DW that would likely cause substantially elevated serum concentrations above background variation were estimated to 0.9 ng/L and 2.4 ng/L, respectively. The European Food Safety Authority has determined a health concern concentration of 6.9 ng ∑4PFAAs/mL serum. This level was to a large degree exceeded by RMA participants with DW ∑4PFAA concentrations above the maximum limits implemented in Denmark (2 ng ∑4PFAAs/L) and Sweden (4 ng ∑4PFAAs/L) than by RMA participants with DW concentrations below the maximum limits. In conclusion, PFAA exposure from low-level contaminated DW must be considered in risk assessment for adolescents

Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-17

Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (&lt;10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (&lt;10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS

Mediterranean extreme precipitation: a multi-model assessment

International audienceExploiting the added value of the ensemble of high-resolution model simulations provided by the Med-CORDEX coordinated initiative, an updated assessment of Mediterranean extreme precipitation events as represented in different observational, reanalysis and modelling datasets is presented. A spatiotemporal characterisation of the long-term statistics of extreme precipitation is performed, using a number of different diagnostic indices. Employing a novel approach based on the timing of extreme precipitation events a number of physically consistent subregions are defined. The comparison of different diagnostics over the Mediterranean domain and physically homogeneous sub-domains is presented and discussed, focussing on the relative impact of several model configuration features (resolution, coupling, physical parameterisations) on the performance in reproducing extreme precipitation events. It is found that the agreement between the observed and modelled long-term statistics of extreme precipitation is more sensitive to the model physics, in particular convective parameterisation, than to other model configurations such as resolution and coupling