The effect of water pollution on biodiversity and abundance of aquatic invertebrates : a study in southern Sweden

Föroreningar i landskapets vatten kan spridas genom många olika faktorer, exempelvis via reningsverk, skogsbruk och jordbruk. De organismer som lever i vattenmiljöer kan vara mycket känsliga för de föroreningar som släpps ut, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser som förlust av biologisk mångfald och andra förändringar inom dessa samhällen. Akvatiska evertebrater utgör bra bioindikatorer för vattenföroreningar då viss taxa är känsligare mot föroreningar än andra. I denna studie har akvatiska evertebrater samlats in från områden vid fem olika reningsverk i södra Sverige under sommar och höst. Syftet med studien är att undersöka hur vattenföroreningar som är orsakade av mänsklig aktivitet påverkar den biologiska mångfalden och abundansen. Det samlades in prover uppströms och nedströms med reningsverket, samt vid utlopp. Prover samlades in genom antingen kick-net eller specialgjorda fällor. Studien undersöker även om det finns en skillnad mellan de två olika insamlingsmetoderna som använts. Studien visade ingen signifikant skillnad när det kommer till abundans och biologisk mångfald gällande plats. Dock observerades en viss skillnad mellan platserna där det var högst biodiversitet och abundans uppströms. Resultatet visade även att det finns en signifikant skillnad i insamlingsmetod av akvatiska evertebrater där metoden med specialgjorda fällor visar på en högre abundans och biodiversitet av akvatiska evertebrater i jämförelse med metoden där kick-net användes. För framtida studier krävs mer data och ytterligare forskning för att studera hur vattenföroreningar påverkar biologisk mångfald och abundans på en mer detaljerad nivå.Wastewater treatment plants (wwtp), forestry and agriculture are some examples of how contaminants can spread in the landscape and cause water pollution. Organisms that live in water can be very sensitive to water pollution which could lead to several negative consequences, such as loss in biodiversity and other changes in these communities. Aquatic invertebrates are often used as bioindicators for pollutions since some orders of aquatic invertebrates are more sensitive towards contaminants than others. In this study, samples of aquatic invertebrates have been collected from areas of five different wwtp in southern Sweden during summer and fall. Furthermore, samples were taken upstream, downstream and at outfall at each wwtp. They were collected using either a kick-net method or a special trap. The purpose of this study is to investigate how water pollution affects aquatic invertebrates when it comes to biodiversity and abundance, and if there is a difference between the two different methods when collecting the samples. The study found no significant difference in biodiversity or abundance among the different locations. However, the study found a significant difference between the different sampling methods. The special traps indicated both higher abundance and higher biodiversity. For future studies, more data and more research are required to study water pollution and its effect on biodiversity and abundance on a more species specific and detailed level

The ERA Registry Annual Report 2019 : summary and age comparisons

Background Data on renal replacement therapy (RRT) for end-stage renal disease were collected by the European Renal Association (ERA) Registry via national and regional renal registries in Europe and countries bordering the Mediterranean Sea. This article provides a summary of the 2019 ERA Registry Annual Report, including data from 34 countries and additional age comparisons. Methods Individual patient data for 2019 were provided by 35 registries and aggregated data by 17 registries. Using these data, the incidence and prevalence of RRT, the kidney transplantation activity and the survival probabilities were calculated. Results In 2019, a general population of 680.8 million people was covered by the ERA Registry. Overall, the incidence of RRT was 132 per million population (p.m.p.). Of these patients, 62% were men, 54% were >= 65 years of age and 21% had diabetes mellitus as primary renal disease (PRD), and 84% had haemodialysis (HD), 11% had peritoneal dialysis (PD) and 5% had pre-emptive kidney transplantation as an initial treatment modality. The overall prevalence of RRT on 31 December 2019 was 893 p.m.p., with 58% of patients on HD, 5% on PD and 37% living with a kidney transplant. The overall kidney transplant rate was 35 p.m.p. and 29% of the kidney grafts were from a living donor. The unadjusted 5-year survival probability was 42.3% for patients commencing dialysis, 86.6% for recipients of deceased donor grafts and 94.4% for recipients of living donor grafts in the period 2010-14. When comparing age categories, there were substantial differences in the distribution of PRD, treatment modality and kidney donor type, and in the survival probabilities.Peer reviewe

The ERA-EDTA Registry Annual Report 2018 : A summary

Funding Information: The ERA-EDTA Registry is funded by the ERA-EDTA. This article was written by A.K. et al. on behalf of the ERA-EDTA Registry, which is an official body of the ERA-EDTA. In addition, V.S.S. reports grants from ERA-EDTA, during the conduct of the study; S.B. reports personal fees from Astra Zeneca, outside the submitted work; P.F. reports personal fees from Baxter, outside the submitted work; and K.J.J. reports grants from ERA-EDTA, during the conduct of the study. Publisher Copyright: © The Author(s) 2020. Published by Oxford University Press on behalf of ERA-EDTA.Background. The European Renal Association-European Dialysis and Transplant Association (ERA-EDTA) Registry collects data on kidney replacement therapy (KRT) via national and regional renal registries in Europe and countries bordering the Mediterranean Sea. This article summarizes the 2018 ERA-EDTA Registry Annual Report, and describes the epidemiology of KRT for kidney failure in 34 countries. Methods. Individual patient data on patients undergoing KRT in 2018 were provided by 34 national or regional renal registries and aggregated data by 17 registries. The incidence and prevalence of KRT, the kidney transplantation activity and the survival probabilities of these patients were calculated. Results. In 2018, the ERA-EDTA Registry covered a general population of 636 million people. Overall, the incidence of KRT for kidney failure was 129 per million population (p.m.p.), 62% of patients were men, 51% were 65 years of age and 20% had diabetes mellitus as cause of kidney failure. Treatment modality at the onset of KRT was haemodialysis (HD) for 84%, peritoneal dialysis (PD) for 11% and pre-emptive kidney transplantation for 5% of patients. On 31 December 2018, the prevalence of KRT was 897 p.m.p., with 57% of patients on HD, 5% on PD and 38% living with a kidney transplant. The transplant rate in 2018 was 35 p.m.p.: 68% received a kidney from a deceased donor, 30% from a living donor and for 2% the donor source was unknown. For patients commencing dialysis during 2009-13, the unadjusted 5-year survival probability was 42.6%. For patients receiving a kidney transplant within this period, the unadjusted 5-year survival probability was 86.6% for recipients of deceased donor grafts and 93.9% for recipients of living donor grafts.Peer reviewe

Human and Social Success Factors to Achieve a Positive Change Process when Implementing an Enterprise System : A Case Study of a Customer–System Implementator Relationship

Organisationer och företag arbetar dagligen med förändring av verksamheten för att hålla sig fortsatt konkurrenskraftiga. Organisationer använder idag affärssystem för att effektivisera processer och minska kostnader. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem tar lång tid och innebär hög risk för organisationer, vilket gör införandeprocessen mycket svår. Ca 2/3 av alla IT-projekt misslyckas, enligt definitionen att alla tre utvärderingskriterierna i den klassiska projektledningstriangeln, tid, budget och resultat, ska vara uppfylld. Affärssystemprojekt syftar ofta till att rationalisera någon del av verksamheten, vilket kan påverka arbetsfördelningen i en verksamhet. Vid ett affärssystembyte uppstår det ofta oro inom verksamheten eftersom användarna vet hur de ska hantera det befintliga affärssystemet men inte det nya affärssystemet. Ett vanligt och kritiskt problem vid affärssysteminföranden är motstånd från användare. För att nå ett lyckat införande av affärssystem är det därför viktigt att förstå användarnas eventuella motstånd.  Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva mänskliga och sociala framgångsfaktorer för att uppnå en positiv förändringsprocess vid införande av affärssystem, ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts för denna uppsatsstudie. Fem personliga intervjuer har genomförts med företrädare för de två fallföretagen. Fallet är ett införandeprojekt mellan ett kundföretag och en systemimplementatör, med denna relation som analysenhet.  De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att dessa framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla: att användarmedverkan är avgörande för en positiv förändringsprocess, att det finns samsyn både internt och i dyaden, kommunikationen är A och O. Användarmedverkan är viktigt under införandeprocessen av ett affärssystem eftersom användarna är de som använder och vet hur affärssystemet som ersätts fungerar. För att öka förståelsen hos användarna för införandeprocessen är det viktigt att det finns en intern samsyn hos kundorganisationens medarbetare. Att det finns samsyn i dyaden är viktigt för att underlätta och effektivisera förändringsarbetet. Kommunikationen mellan alla parter i ett affärssystemprojekt är en central förutsättning för att nå ett bra samarbete mellan kundorganisationens medarbetare och systemimplementatörens företrädare.

Competence development through ICT

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare

Competence development through ICT

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare

Competence development through ICT

Dagens samhälle har genomgått stora förändringar när det kommer till ägarskap av skog. Idag är skogsägare inte längre endast bönder, utan även individer som inte försörjer sig på jordbruk eller skogsbruk. Skogsägare behöver kompetenser inom skogsbruk för att kunna sköta om och hantera sin skogsfastighet. Kompetensbrist inom skogsbruk hos skogsägare kan leda till att arbetsbelastningen ökar hos skogsföretag. Det behövs möjligheter och förutsättningar för att skapa effektivare kommunikationskanaler och kollektivt lärande inom skogsbranschen för skogsägare för att höja, bevara och möjliggöra kompetens hos befintliga och framtida skogsägare. En möjlighet för kompetensutveckling är informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Studiens syfte var att undersöka virkesköpares upplevelser om skogsägares kompetensutvecklingsbehov och möjligheter i digitaliserade miljöer. Frågeställningarna var; Vad finns det för kompetensutvecklingsbehov hos skogsägare? I vilken utsträckning använder skogsföretaget informations- och kommunikationsteknologi för att möjliggöra kompetensutveckling inom skogsbruk? För att besvara frågeställningarna undersöktes ett skogsföretag med en kvalitativ metod. Studien visade att det finns behov av kognitiva och funktionella kompetenser som är starkt kopplade till relaterade kontexter inom skogsbruket. IKT används för kommunikation och tillgänglighet av information för att möjliggöra kompetensutveckling. Det finns många möjligheter med digitaliserade miljöer inom skogsbranschen som kan möjliggöras med hjälp av en ökad digital kompetens hos både skogsägare och virkesköpare

Samtalsstund har guld i mund : Om boksamtalets betydelse för elevers språkutveckling

Syftet med vår uppsats är att belysa hur elever kan utveckla sitt språk om lärare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger på tidigare forskning kring ämnet och på en enkätstudie. Enkätstudien riktade sig till lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 eftersom vår uppsats mest fokuserar på dessa årskurser. Genom att använda oss av enkätstudie ville vi få fram hur några lärare arbetar med boksamtal och vad de ansåg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sätt att arbeta med boksamtal i undervisningen. Vår förhoppning med denna uppsats är att andra lärare kan läsa detta och få inspiration till att använda sig av boksamtal i undervisningen

Development of a population pharmacokinetic model for atorvastatin acid and its lactone metabolite

Background and Objectives: Atorvastatin lactone, a metabolite of theHMG-CoAreductase inhibitor (statin) atorvastatin acid, is believed to be myotoxic. Our objectives were to develop a population pharmacokinetic model for atorvastatin acid and its lactone metabolite and to identify patient characteristics that are predictive of variability in the pharmacokinetic parameters of the parent drug and its lactone metabolite. Subjects and Methods: Twenty-six subjects, 13 of whom had experienced atorvastatin-induced myopathy, received atorvastatin 10mg once daily for 7 days. Plasma samples taken on day 7 at 0 hours (predose) and 0.5, 1, 1.5, 2, 3, 5, 7, 9, 12, 22 and 24 hours post-dose were analysed for both atorvastatin acid and atorvastatin lactone, using a validated liquid chromatography assay with tandem mass spectrometry, and the data were modelled using nonlinear mixed-effects modelling software (NONMEM®). The influence of the patients\u27 demographic characteristics, biochemical indices and pharmacogenomics was evaluated. Final model validation was carried out using a visual predictive check. Results: The pharmacokinetics of atorvastatin acid and atorvastatin lactone were best described by two-and one-compartment models, respectively. The main pharmacokinetic parameters of atorvastatin acid (mean [relative standard error {RSE}]) for a subject with mean covariate values were the first-order absorption rate constant (3.5 h-1 fixed); oral clearance (504 L/h [29%]); apparent volume of the central compartment (3250L [16.5%]); and apparent volume of the peripheral compartment (2170L [9.3%]). The main pharmacokinetic parameters of atorvastatin lactone (mean [RSE]) were the apparent clearance to atorvastatin acid (24L/h [154%]); apparent total body clearance (116 L/h [9.5%]); and apparent volume of distribution (137 L [33.7%]). The value of aspartate transaminase was identified as a significant covariate for the apparent volume of the central compartment for atorvastatin acid and for the apparent total body clearance of atorvastatin lactone, signifying the importance of liver function in atorvastatin pharmacokinetics. The visual predictive plots demonstrated that the model adequately described the pharmacokinetics of both species. Conclusion: A population pharmacokinetics model was developed and validated to describe atorvastatin acid and its lactone metabolite concentration-time data. This model may be useful for atorvastatin dose individualization or analysis of sparse data. © 2010 Adis Data Information BV. All rights reserved