Digital tv-distribusjon : en bransjeanalyse og NextGenTel som innovasjonsspreder og førstetrekker

Utgangspunktet for denne oppgaven er at det skjer store forandringer i markedet for digital tv-distribusjon. Det er to grunner til dette. For det første stenges det analoge distribusjonsnettet ned og erstattes av et digitalt bakkenett. Denne nedstengningen gjør at to nye distributører kan etablere seg i markedet. For det andre har teknologisk utvikling gjort at det er mulig for NextGenTel å etablere seg i markedet, med produktet IPTV distribuert over telenettet (xDSL). Oppgaven analyserer hvordan konkurransesituasjonen blir etter de nye aktørenes inntreden. Videre ser oppgaven nærmere på hvordan spredningsforløpet til innovasjonen IPTV over xDSL kan tenkes å bli, og hvilke utfordringer NextGenTel møter med dette. Tilslutt ser oppgaven på NextGenTel som førstetrekker og hvilke fordeler og ulemper dette medfører for bedriften

De nye mediers påvirkning på form og funksjon i historiefortelling

Hvordan har dataspillet forandret måten vi forteller en historie på? For å svare på det spørsmålet er det nødvendig å se dataspillet i sammenheng med den narrative tradisjon og den litterære arv som all historiefortelling bærer med seg. Dataspillet er et barn av en digital revolusjon som markerer et paradigmeskifte som har ført til at både produksjon, distribusjon og kommunikasjon av kultur i stor grad er blitt digitalisert, og i forhold til denne oppgaven; også et paradigmeskifte for hvordan det er mulig å fortelle en historie. Overgangen fra middelalderen til renessansen markerte også et paradigmeskifte. Middelalderen slapp ikke latteren til i noen av de offisielle sfærer, det var en tid som var preget av alvor og lødighet. Som en motvekt til kirkens og det offisielle livs alvor oppstod det pusterom hvor den folkelige latterkultur fikk utfolde seg i sin radikalisme, frihet og nøkternhet på markedsplassene, under karnevalsfeiringer og høytider og i den folkelige litteraturen som var skrevet på folkespråket, i motsetning til den høyverdige litteraturen som var skrevet på latin. Men så, i renessansen, greide latterkulturen, én gang, over en periode på cirka femti år, å presse seg opp fra folkedypet og inn i den store litteraturen og det høyverdige og bidra til tilblivelsen av de store verker fra Shakespeare, Cervantes, Bocaccio og Rabelais. Grensene mellom den offisielle og den uoffisielle litteraturen måtte falle, delvis fordi språket gikk over fra latin til folkespråket i litteraturen og i noen av de offisielle sfærer, men også bortfallet av den føydale struktur bidro til den sammensmeltning av det offisielle og det uoffisielle som gjorde det mulig for folkekunsten som var formet gjennom århundrer for første gang å kunne heve seg til de høyere ideologiske og litterære sfærer. Det er på denne tiden den vestlige romanen blir oppfunnet, med Cervantes Don Quixote og Rabelais roman om de to kjempene Gargantua og Pantagruel. Et sted mellom rennesansen og den digitale revolusjon fatter en russer ved navn Mikhail Bakhtin igjen interesse for den folkelige kultur og middelalderens karneval som lå til grunn for Rabelais vulgære og groteske estetikk. Han mener at karnevalets symbolsystem ble glemt, men at det han kaller karnevaliseringen av litteraturen, altså hvordan latteren og det folkelige ble sublimert inn i litteraturen, ble en viktig del av den vestlige romantradisjon. Bakhtin, som selv opplevde et paradigmeskifte i form av sovjetregimet hvor det offisielle liv var preget av det samme alvoret vi hadde i middelalderen, og hvor det ble vedtatt at all skjønnlitteratur skulle skrives i den sosialrealistiske ånd, eller med Partiets stemme, utarbeidet på denne tid en teori om romanens poetikk, eller snarere hvilke muligheter og hvilket repertoar romanen har for å fortelle en historie. Han peker på to forskjellige retninger. Den ene retningen er den monologiske diskurs, hvor forfatteren står frem som den allvitende skaper av sitt eget verk og er verkets siste betydningsinstans. Den andre retningen er den dialogiske diskurs, hvor forfatterens autoritet er opphevet, og hvor mening blir til i dialogen mellom karakterene i romanen og deres selvstendige stemmer og bevisstheter. Bakhtin hevder at den dialogiske diskurs har sitt opphav i karnevalet, og at det er karnevalets ambivalente logikk som kjennetegner den dialogiske roman som når sitt høydepunkt med det han kaller Dostojevskijs polyfoniske roman. I denne oppgaven skal jeg se på hvilke muligheter dataspillet har til å fortelle en historie innenfor den monologiske og den dialogiske diskurs. To spill er gjenstand for analysen; God of War fra Sony Entertainment og World of Warcraft fra Blizzard. God of War er et såkalt actionspill som vi skal se har mange likheter med den monologiske roman. World of Warcraft er et såkalt MMORPG; et spill hvor tusener av mennesker møtes og spiller sammen i en virtuell verden. På samme måte som menneskene i middelalderen skapte seg et liv utenfor det offisielle ved å delta på karnevalsfeiringer og det frie liv på markedsplassene hvor alle hierarkier var opphevet, ser vi i dag at store deler av befolkningen skaper seg et liv utenfor det offisielle ved å logge seg inn i en virtuell verden hvor de gestalter en digital middelalderlignende karakter i det jeg har gitt navnet ”Vår tids karneval”. Der skapes mening gjennom interaksjon og dialog mellom de forskjellige stemmene og bevissthetene som møtes, i noe som minner svært om den dialogiske diskurs som kjennetegner Dostojevskijs polyfoniske romaner

Changable city spaces : flexibility, dynamics & interactivity

The number of inhabitants of the towns and city centers have generelly increased, concurrent as the population in smaller towns has decreased. In Stockholm, the migration is very fast and here is also the most populous place, if one compares with other Sweden. In order to respond to the increasing population and the pressure they put on city spaces has Stockholm's town a town building strategy that says "build inwards". It means that one stem seals the town with spaces and business activities in central locations. The increased population in the towns and the densification of buildings leads however to an increased pressure on parks and public places. More people are forced together in fewer and smaller city spaces and the need of a more intensive management, durable materials and a flexible design become more important. We also see a risk that the densification brings smaller public places or that they sometimes disappears entirely. Concurrent as the inhabitant's different needs can give origins to conflicts when they are forced together on the remaining surfaces. We consider that a strategy is needed in order to maintain the qualities of the urban spaces and the people's needs of out door activity. In this degree project we have tried to find out about if changeability as a concept can increase the quality on city spaces and to do them more interesting and attractive. In the first part, we summarize our search after what a changeable city space is. Studies have been done about public places, people's habits and needs and governing documents in order to get a background to the subject. We have concentrated our study to Stockholm, since it is a good example of a town that densifies and we have also got the opportunity to interview active landscape architects in the town. It has given us a variation of insights in the subject, from established scientific research to contemporary statements. In the project, we describe urban spaces as places that are available for the public and that can be derived from different types: the street, the square, the park and the water. We describe among other things that people's interests are different and that they change over time. As a result we found that the varied use of the urban spaces is depending on person, but that it nevertheless can discern tendencies of different groups. For example groups of: age, sexes, culture, residence and temper. With that in mind a place designed with a single function in mind becomes a short-term solution, when the space instead could have a changeable and adaptational architecture. The second part of the project is built up on the earlier study and it is here we introduce the concept changeability. We discuss what changeable city spaces are and breaks down the concept in smaller parts: flexibility, dynamics and interaction. The chapter also covers a case study where 10 city spaces in Stockholm and Copenhagen are discussed on the basis of the concept of changeability. The discussion chapter is, as the name tells, of more analyzing nature than earlier sections. Here, our own impressions, from excursiones and interviews, are intermixed with arguments from literature. We come to the conclusion that changeability is a complex concept. The opposite is permanent and synonyms are: inconstant, shifting, movable, variable, flexible, varying, convertible, transformable and transmutable. Flexibility, dynamics and interaction are described as different types of changeability. They are concepts that however are not absolute, but can overlap partially. We come to the conclusion that dynamic changes happen passively over time and are not depending on human activity, while flexible and interactive changes are active and only happen with the help of people. When we describe flexibility with our landscape architect eyes, we see two different meanings: multifunction and adaptability. Examples on multifunction could bee furniture that can be used in more than one way or an urban space that can hold several activities. We compare adaptable urban spaces to ageless urban spaces; Places that have looked the same during a long time while others must be torn down and rebuilt in order to better be suited after new needs. Ageless city spaces have a capacity to survive in centuries, despite that the use of the place have changed. With that argument, the ageless city spaces have a flexible design. Examples on flexible streets, parks, squares and hybrides of these are given in the chapter. We describe the concept dynamics to include systems of changes: seasonal variation, day and night rhythm and climates. In the eyes of a landscape architect, the word dynamics is used as synonym to plant dynamics: the plant's change over the time. But in this work we want to develop the concept to include more than that. With interaction in urban spaces we mean landscapedesign where visitors can influence the planning and furniture in order to create change. For example, it can within the landscape architecture be about the dialogue between planners and users, moveable furniture or buttons that set water playing going. It can also be about spatial experiences or the social ensemble between citizens - participate or watch. In the third and last part of the degree project we have tried to concrete the concept changeability through applying it on two proposals for a park in a new densification of building project in Stockholm – Norra Station. The case study also includes a description of the project and analyses of the place. The proposals resulted in a dynamic and a flexible park.Under senare tid har antalet människor generellt ökat i städers och tätorters centrala delar, samtidigt som befolkningen i mindre orter har minskat. I Stockholm är inflyttningen allra störst och här bor man också tätast om man jämför med övriga Sverige. För att svara mot den ständigt ökande befolkningen och trycket på bostäder i innerstaden har Stockholms stad en stadsbyggnadsstrategi som går ut på att ”bygga inåt”. Det betyder att man förtätar staden med bostäder och affärsverksamheter i centrala lägen. Den ökande folkmängden i städerna i samband med förtätningen leder dock till ett höjt tryck på parker och friytor. Fler människor tvingas samsas i färre och mindre stadsrum och allt viktigare blir behovet av en intensivare skötsel, slittåliga material och en flexibel utformning. I sammanhang med förtätningen ser vi också en risk i att de allmänna platserna minskar till ytan eller ibland helt försvinner. Samtidigt som invånarnas olika behov kan ge upphov till konflikter då de ska samsas på de kvarvarande ytorna. Vi anser att det behövs en strategi för att upprätthålla friytornas kvaliteter och människornas behov av stadens uterum. Det är ingången till detta examensarbete där vi har försökt att reda ut om föränderlighet som koncept kan öka kvalitén på stadsrum och göra dem mer intressanta och attraktiva. I den första delen sammanfattar vi vårt sökande efter vad ett föränderligt stadsrum är. Källstudier har bedrivits om stadsrum, människors vanor och behov och styrande dokument för att få en bakgrund till ämnet. Vi har fördjupat oss i Stockholm, eftersom det är ett bra exempel på en stad som förtätas och intervjuat verksamma landskapsarkitekter i staden. Det har gett oss en variation av inblickar i ämnet, från erkänd vetenskaplig forskning till aktuella uttalanden. I kapitlet beskriver vi stadsrum som platser som är tillgängliga för allmänheten och vilka olika typer det fi nns: gatan, torget, parken och vattnet. Vi kommer bland annat fram till att människors intressen är olika och att de förändras över tiden. Att det medför att användandet av stadsrummen varierar från person till person, men att det ändå går att urskilja tendenser till likheter mellan olika grupper, exempelvis grupper av: ålder, kön, kultur, boende och temperament. Samt att allt för ensidiga och funktionsbestämda platser med det synsättet är en kortsiktig lösning, då rummen istället skulle kunna vara mer föränderliga och anpassningsbara. Den andra delen i examensarbetet bygger på källstudien och först här introducerar vi begreppet föränderlighet. Vi diskuterar vad föränderliga stadsrum är och reder ut och bryter ner begreppet i mindre delar: flexibilitet, dynamik och interaktivitet. Kapitlet omfattar även en generell fallstudie där 10 stadsrum i Stockholm och Köpenhamn diskuteras utifrån begreppet föränderlighet. Diskussionskapitlet är, som namnet avslöjar, av mer analyserande karaktär än tidigare avsnitt. Här blandas våra egna intryck från exkursioner och intervjuer med inlästa resonemang. Vi kommer fram till att föränderlighet är ett komplext begrepp vars motsats är bestående och synonymer är: skiftande, rörlig, variabel, flexibel, omväxlande, obeständig, ovaraktig och inkonstant. Flexibilitet, dynamik och interaktivitet beskrivs som typer av föränderlighet, begrepp som emellertid inte är absoluta utan kan flyta in i varandra. Vi resonerar oss fram till att dynamiska förändringar sker passivt med tiden och är oberoende av mänsklig aktivitet medan fl exibla och interaktiva förändringar är förändringsbara, aktiva. När vi beskriver flexibilitet inom landskapsarkitekturen tänker vi dels på mångfunktionalitet och dels på anpassningsbarhet i stadsrum. Exempel på mångfunktionalitet skulle kunna vara en möbel som kan användas på fler än ett sätt eller ett stadsrum som fungerar för flera aktiviteter. Med anpassningsbara stadsrum gör vi en parallell till tidlösa stadsrum. Platser som har sett likadana ut under en väldigt lång tid medan andra måste rivas och byggas om för att bättre lämpas efter nya behov. Tidlösa stadsrum har en skepnad som kan överleva i århundraden trots att användningen av platsen förändras. Med det resonemanget har de tidlösa stadsrummen en fl exibel utformning. Exempel på flexibla gator, parker, torg samt hybrider av dessa ges i kapitlet. Begreppet dynamik innefattar i vårt examensarbete system av förändringar som årstidsvariation, dygnsrytm och klimat. Inom landskapsarkitekturen används ofta ordet växtdynamik som en beskrivning av växters förändring över tiden, men i det här arbetet vill vi utveckla synen på dynamik till att innefatta mer än så. Med interaktivitet i stadsrum menar vi gestaltning där människan själv kan påverka planeringen och möbleringen för att skapa förändring. Exempelvis kan det inom landskapsarkitekturen handla om dialog mellan planerare och brukare, fl yttbara möbler eller knappar som sätter igång vattenspel. Det kan även röra sig om rumsupplevelser eller det sociala samspelet mellan medborgare – delta eller titta på. I den tredje och sista delen av examensarbetet har vi försökt att konkretisera konceptet föränderlighet genom att applicera det på två förslag för en park i ett nytt förtätningsprojekt i Stockholm - Norra Station. Fallstudien innefattar dessutom en beskrivning av projektet och analyser av platsen. Förslagen resulterade i en dynamiskt och en flexibel park

Tele-demokracia: Talk show-t shqiptarë përballë mediave te reja

Kur Phil Donahue prezantoi formatin The Phil Donahue Show, në 1967, në SHBA, që përmbysi komunikimin vertikal duke sjellë interaktivitet mes publikut dhe panelit në studio, kritikët e cilësuan atë si formatin modern të talk show-t. Moderatori arriti të krijonte atë që njihet si “demokracia pjesëmarrëse televizive”.[1] Sot, rreth gjysmë shekulli më vonë, historia përsëritet. Rrjetet sociale i krijojnë mundësi programeve talk show, por jo vetëm, që të kenë një komunikim interaktiv me një audiencë shumë më të gjerë, edhe ndërkombëtare.[2] Falë mediave të reja tele-demokracia merr një përmasë më të plotë! Por sa arrijnë programe të tilla talk show në Shqipëri të shfrytëzojnë këto platforma të reja? Cili është opinioni i drejtuesve të këtyre programeve mbi to? Sa është përfshirja e publikut në studio e jashtë tij dhe a mund të flasim për teledemokraci në emisionet shqiptare? – Këto janë disa nga pyetjet që do të marrin një përgjigje në këtë punim. Kjo analizë mbështetet në intervista dhe të dhëna nga një anketim me 31 moderatorë që drejtojnë programe talk show në Shqipëri; Video-materialet arkivore nga emisionet e kësaj gjinie dhe një literaturë e autorëve bashkëkohorë të komunikimit dhe mediave të reja

Institutionsteatern och dess användning av sociala medier i sin marknadsföring : Case: Svenska Teater och Dramaten

Målet med det här arbetet är att undersöka hur institutionsteatrar kan använda sig av sociala medier i sin marknadsföring. Jag har avgränsat arbetet genom att fokusera på marknadsföring via Facebook. Eftersom utvecklingstakten inom de sociala medierna är oerhört snabb har jag inte enbart gjort en kartläggning av nuläget utan även funderat på framtiden. Arbetet är en kvalitativ fallstudie med Svenska Teatern i Helsingfors och Dramaten i Stockholm som exempel. Som grund för mina fallstudier använder jag intervjuer gjorda med dem som arbetar med sociala medier på respektive teatrar. Den teoretiska referensramen består av litteratur, blogginlägg och aktuella artiklar. I arbetet framkommer att grunden till ett lyckat marknadsföringsresultat ligger i ett välgjort förarbete, en genomtänkt strategi samt att fokus bör ligga på interaktivitet. I de avslutande kapitlen presenterar jag eventuella utvecklingsåtgärder och förbättringsförslag för att teatrarna ska kunna utnyttja de sociala medierna i sin marknadsföring enligt bästa kapacitet.Opinnäytetyöni tavoitteena on tutkia, miten laitosteatteri, kulttuurilaitoksen esimerkkinä, voi hyödyntää sosiaalisia medioita markkinoinnissaan. Opinnäytetyön keskeinen kysymys on: Mitkä asiat on tärkeää ottaa huomioon, kun markkinoinnissa käytetään sosiaalisia medioita? Olen rajannut työni Facebookin kautta tapahtuvaan markkinointiin. Koska sosiaalisten medioiden kehitystahti on kiihkeä, en ole ainoastaan kartoittanut nykytilannetta vaan myös pohtinut tulevaisuutta. Työ on kvalitatiivinen tapaustutkimus, jossa esimerkkeinä toimivat Svenska Teatern Helsingissä ja Dramaten-teatteri Tukholmassa. Tapaustutkimuksen perustana ovat haastattelut, jotka olen tehnyt molempien teattereiden sosiaalisten medioiden kanssa työskentelevien kanssa. Teoreettisen viitekehyksen muodostavat alan kirjallisuus, blogikirjoitukset ja ajankohtaiset artikkelit. Työni osoittaa, että onnistunut markkinointitulos perustuu hyvin tehtyihin esivalmisteluihin ja harkittuun strategiaan. Lisäksi painopiste tulee olla interaktiivisuudessa. Lopuksi esitän mahdollisia kehitystoimenpiteitä ja parannusehdotuksia tehokkaampaa markkinointia varten.The aim with this thesis is to look into how publicly funded theatres, as an example of a cultural institution, could use social media as a marketing tool. In order to narrow it down, I have chosen to focus on the social network Facebook. The way of using social media for marketing changes every day, therefore I do not only focus on the present situation, but also the future. It is a qualitative case study where Svenska Teatern in Helsinki and Dramaten in Stockholm are used as examples. The thesis is based on interviews with people working with social media on each theatre. The theoretical framework consists of literature, blog posts and recent articles. The case studies show that three factors are needed to achieve a good result: thorough preparation, a clear strategy and focus on interaction. The final chapter presents possible applications and actions for the theatre to develop their way of using social media as a marketing tool

Interaktivitetsbegreber

Nielsen presents a range of interactivity definitions from the areas of communication and media studies and discusses their heuristic implications for a dramaturgical thinking of interactivity. In conclusion, Nielsen suggests a basic definition of interactivity from the perspective of systems theory

INTERAKTIVITET OG HISTORIEBEVIDSTHED - DEN DIGITALE HISTORIEFORMIDLINGS DIDAKTISKE POTENTIALER

  INTERACTIVITY AND HISTORICAL CONSCIOUSNESS. THE DIDACTIC POTENTIALS OF DIGITAL HISTORY RESOURCES | This article examines the interactive and participatory potentials of digital web resources such as the free online encyclopedia Wikipedia and the Danish history web pages www.danmarkshistorien.dk and www.kulturhistorier.dk, which are both designed as didactic tools for grammar and high school teaching. I argue that digital web resources can be used to engage students and users in authentic collaborative learning activities and facilitate an interactive engagement with the past. Our sense of the past has – at least since Gutenberg – been dependent on mediated symbolic forms: Books, Radio, TV, Newspapers and, recently, the Internet. The question is if different media shape our appropriation of history in different ways. My argument is that new digital Internet based history platforms can play an important role in sharpening our sense of historical consciousness since they require an active and creative contribution from the interpreter when creating a historical narrative. An interactive engagement with the past facilitated through digital and online resources focuses on history as a lived experience. It is linked to an increased awareness of historicity and identity and thereby challenges traditional historiographical views of history as a reconstruction of the past