Barns och ungas önskemål angående miljön i det egna patientrummet på sjukhus

Syftet med detta examensarbete var att kartlägga barn och ungas önskemål angående det egna patientrummet, för att förbättra välbefinnande. Forskningsfrågorna för arbetet har utvecklats med hjälp av arbetets teoretiska referensram, som var Ulrichs (1991) teori ”Effects of Interior Design on Wellness”, för att få relevanta svar som uppnår syftet för arbetet. Arbetet är en del av projekt Lek, Le och Trivs på Arcada och utfördes i samarbete med föreningen ProjectLiv, som även hjälpt till att samla in data. Det har konstaterats att det finns för lite forskning gällande miljön i specifikt det egna patientrummet som baserar sig på barn och ungas egna åsikter och önskemål. Hur sjukhusmiljön är uppbyggd, dess utformning och vad den erbjuder påverkar upplevelsen av välbefinnande. Arbetet har en kvalitativ ansats och data har samlats in med hjälp av teckningar ritade av barn och unga. Insamlingen skedde i form av en rit-uppgift som barn och unga frivilligt fick delta i. Totalt samlades 59 teckningar in, och åldersramen för deltagarna var 8-16 år. Teckningarna analyserades med innehållsanalys enligt Rose’s (2001) modell för visuellt material, varefter de diskuterades relaterat till arbetets teoretiska referensram. Resultaten visar att barn och unga har många önskemål kring hur patientrummen på ett sjukhus torde se ut. Önskemålen som ritats i teckningarna gällde inredning, möjligheter till aktivitet, möjlighet till socialt stöd, natur och känsla av kontroll över den egna situationen. Respondenterna kunde även identifiera ett genomgående tema gällande behovet av trygghet. Utgående från resultaten har också konstaterats att barns och ungas önskemål gällande miljön i det egna patientrummet på sjukhus skiljer sig mycket från hur patientrummen ser ut idag. I arbetet diskuteras konkreta miljöförändringar som kunde förbättra barn och ungas välbefinnande i sjukhusmiljö. Detta arbete kan i framtiden användas som bas och inspirationskälla vid planering av patientrummen för barn och unga på sjukhus.Tämän työn tavoite oli kartoittaa lasten ja nuorten mielipiteitä siitä, miltä potilashuoneiden tulisi näyttää, jotta ne parantaisivat hyvinvointia. Jotta työssä saataisiin merkityksellisiä vastauksia jotka täyttävät työn tavoitteen, työn tutkimuskysymykset kehitettiin työn viitekehyksen avulla, joka oli Ulrischin (1991) teoria “Effects if Interior Design on Wellness”. Työ on osa Arcadan projektia Lek, le och Trivs, ja se tehtiin yhteistyössä ProjectLiv-yhdistyksen kanssa, jotka ovat myös auttaneet datan keräämisessä. On todettu, että lasten ja nuorten omiin mielipiteisiin ja toivomuksiin perustuvia tutkimuksia potilashuoneiden ympäristöstä ja ulkonäöstä on liian vähän. Hyvinvointiin vaikuttaa huoneen rakenne, muotoilu sekä se, mitä huoneen ympäristö tarjoaa. Työllä on kvalitatiivinen ote ja työn data on kerätty lasten ja nuorten tekemien piirustuksien avulla. Piirustukset kerättiin piirustustehtävän muodossa, johon lapset ja nuoret saivat vapaaehtoisesti osallistua. Yhteensä 59 piirustusta saatiin kerättyä ja osallistujien ikähaarukka oli 8-16vuotta. Piirustukset analysoitiin sisältöanalyysin avulla, käyttäen Rosen (2001) mallia visuaalisesta materiaalista, jonka jälkeen niistä keskusteltiin suhteessa työn teoreettiseen viitekehykseen. Tulokset osoittavat, että lapsilla ja nuorilla on paljon mielipiteitä siitä, miltä potilashuoneiden tulisi näyttää. Toivomukset, jotka olivat piirretty piirustuksiin, koskivat sisustusta, mahdollisuuksia toimintaan, mahdollisuuksia sosiaaliseen tukeen, luontoa sekä oman tilanteen hallitsemista. Respondentit huomasivat myös kaikkien piirustusten läpikulkevan teeman, joka koski lasten tarvetta turvallisuuden tunteesta. Tulokset osoittavat myös, että lasten ja nuorten toivomukset ovat todella erilaiset kuin miltä huoneet näyttävät tänä päivänä. Tulokset tuovat esiin konkreettisia asioita mitä tulisi huoneissa muuttaa, jotta ne edistäisivät hyvinvointia. Tämä työ voi toimia perustana sekä inspiraationa tulevia lasten ja nuorten potilashuoneita suunnitellessa.The aim of this study was to make a survey of childrens and adolescents wishes concerning the own patientroom, to improve well-being. The research questions were developed with the help of the theroretical framework of the study, Ulrisch’s (1991) theory “Effects of Interior Design on Wellness”, to gain answers that obtain the aim of the study. The study was conducted as a part of the project Lek, le och Trivs at Arcada and in collaboration with the association ProjectLiv, that also helped with the colleting of the data. It has been established that there is too little research about the environment specifically in the patientrooms, that is based on childrens and adoelscents own opinions and wishes. The construction of the hospital environment, its design as well as what the environment provides affects well-being. This is a qualitative study, and the data was collected from drawings made by children and adolescents. The drawings were collected through a drawing task that children and adolescents could participate in voluntarily. All in all 59 drawings were collected, from children and adolescents from 8-16 years old. The drawings were analysed through content analysis using Rose’s (2001) model for visual material. The results were then discussed with relation to the theoretical framework of the study. The results show that children and adolescents have many opinions and wishes concerning what the patient room should look like. The wishes painted in the drawings concerned topics as interior, opportunities to activities, opportunities to social support, nature and feeling of control of the own situation. The respondents of the study also identified a common feature concerning the need of feelings of security. The results also show that children and adolescents wishes are very different from how the rooms actually look today. These results have concrete tips on what should be done in the patient rooms so that they would improve well-being. In the future, this study could be used as a base and as an inspiration when planning patient rooms for children and adolescents

Interventions that promotes psychological well-being in patients with diabetes mellitus type 2 : a literature review

Background: Diabetes is one of the common diseases and many patients experience stress in everyday life and constantly aware of complications leading to poorer mental well-being and suffering. Purpose: The purpose is to describe interventions that promote psychological well-being in patients with diabetes mellitus type second. Method: Searches were done in the databases CINAHL and PubMed and articles reviewed for quality and thirteen quantitative articles were analyzed with an inductive method. Results: The result describes four categories: interventions related to mind, body and soul, interventions such as physical activity, interventions that promote self-care and interventions, such as technology. Discussion: The results were discussed and revealed the importance of coping strategies, working within the patient's life-world and the nurse's treatment.Bakgrund: Diabetes är en av våra vanliga folksjukdomar och många av patienterna upplever påfrestningar i vardagen och en ständig vetskap om komplikationer leder till sämre psykiskt välbefinnande och mer lidande. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner som främjar psykologiskt välbefinnande hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, artiklar kvalitetsgranskades och tretton kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en induktiv metod. Resultat: Resultatet beskriver fyra kategorier: interventioner som berör tankar kropp och själ, interventioner såsom fysisk aktivitet, intervention som främjar egenvård och interventioner såsom teknik. Diskussion: Resultatet diskuteras och då framkommer vikten av coping-strategier, att arbeta utefter patientens livsvärld och sjuksköterskans bemötande

Lack of veterinarians or inadequate work situation? : a study of Swedish veterinarians’ work situation and mental well-being

Branchorganisationen för svensk djursjukvård har under det senaste året larmat om en brist på legitimerade veterinärer. Samtidigt visar studier att veterinärer på många håll har en hög arbetsbelastning och upplever mycket stress i arbetet. Svenska veterinärer har även en hög sjukfrånvaro såväl generellt som för psykiatriska diagnoser. De närmaste åren väntas två stora utmaningar för veterinärkåren vara att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötar- och veterinärprogrammet samt psykisk ohälsa. Denna studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur kliniskt verksamma svenska veterinärer ser på sin arbetssituation och på sitt psykiska välbefinnande. Förhoppningen är att detta skall leda till en ökad medvetenhet och kunskap kring yrkesgruppens arbetssituation. På så sätt kan arbetet på sikt medverka till att förbättra veterinärers arbetsrelaterade psykiska hälsa. För att studera detta utformades en webbenkät riktad till kliniskt verksamma veterinärer. Enkäten innefattar frågor kring hur respondenten upplever sin arbetssituation samt sitt psykiska välbefinnande. Frågeformuläret består av 13 frågor varav tre med flera delfrågor. Under hösten 2020 mailades enkäten ut till Svenska Veterinärförbundets medlemmar, lades upp på Distriktsveterinärernas medarbetarwebb och spreds på Veterinärmagazinets hemsida samt i Facebookgrupper vars medlemmar uteslutande består av veterinärer. Webbenkäten var öppen i 19 dagar och besvarades fullständigt av 503 personer. Svarsresultatet visar bland annat att tre fjärdedelar av respondenterna arbetar övertid varje vecka (76 %), vilket tyder på mycket hög arbetsbelastning inom gruppen. Bland veterinärer inom smådjurspraktik och blandad praktik uppgav en hög andel (55–64 %) att de upplever att arbetssituationen påverkar deras psykiska hälsa negativt. Förvånande är att 70 % av samtliga respondenter samtidigt svarade att de trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. En självskattning av de svarandes psykiska välbefinnande ger en medelpoäng som talar för att veterinärer som arbetar inom smådjurspraktik har ett lägre genomsnittligt psykiskt välbefinnande än den svenska befolkningen i stort. Anmärkningsvärt är att veterinärer inom smådjurspraktik både upplever att deras arbetssituation påverkar dem negativt i en högre utsträckning, samt skattar sitt psykiska välbefinnande lägre än andra veterinärer. Övriga yrkesgrupper uppger att arbetssituationen påverkar dem negativt i en lägre grad, samt skattar sitt psykiska välbefinnande högre i en större utsträckning. Studiens resultat talar för att stöd från kollegor samt kontakt med djurägare är områden i arbetet som fungerar bra eller mycket bra för majoriteten av studiens deltagare. Undersökningen visar även flera områden med förbättringspotential inom veterinärers arbetsmiljö. Exempel på sådana är tillräcklig tid för varje patient, balanserad arbetsbelastning och tillräcklig lön för sin arbetsinsats. Detta kan vara bidragande faktorer till att veterinärer har en hög andel sjukskrivningar. Kanske är det också omständigheter som medverkar till att en betydande andel av studiens deltagare skattar sitt psykiska välbefinnande lågt. Även om resultatet från denna undersökning ej kan förväntas beskriva situationen för samtliga kliniskt verksamma veterinärer, visar det på tydliga tendenser bland en betydande andel av dem. Resultatet indikerar att en bristande arbetssituation kan vara en bidragande orsak till den eventuella veterinärbristen.During the last year, The Swedish Federation of Green Employers have warned about a shortage of licensed veterinarians. Concurrent studies show that many veterinarians have a heavy workload and experience a high level of stress at work. In addition, Swedish veterinarians have an increased risk of sick leave both in general and in psychiatric diagnoses. In the upcoming years, the veterinary field will face two major challenges; mental illness as well as an increased number of students in the veterinary nursing and veterinary program. This study aims to contribute to an increased understanding of how clinically active Swedish veterinarians view their work situation and their mental health. The aspiration of this study is to shine a light on the working conditions of the veterinary clinicians and hopefully contribute to improving the mental health for veterinarians in the future. The study was conducted as an online survey that was designed specifically for clinically active veterinarians. The questionnaire includes questions about how the respondent experiences his or her work situation and mental well-being. The online survey consists of 13 questions, three of those have several sub-questions. During the autumn of 2020 the questionnaire was emailed to the Swedish Veterinary Association's members, posted on the District Veterinarians' employee website and distributed on Veterinärmagazinet's website and in Facebook groups whose members consist exclusively of veterinarians. The questionnaire was open for 19 days and was answered completely by 503 participants. The results show that three quarters of the respondents work overtime every week (76%), which indicates a high workload within the group. Among veterinarians in small animal practice and mixed practice 55-64% feel that their work situation has a negative effect on their mental health. Surprisingly enough 70% of all the respondents at the same time enjoy their work well or very well. A selfassessment of the respondents' mental well-being gives an average score that indicates that veterinarians in small animal practice have an average mental well-being that is low compared to the Swedish population as a whole. It is notable that veterinarians in small animal practice both experience that their work situation has a negative effect on them to a greater extent, and value their mental well-being lower than other veterinarians. Remaining groups state that the work situation has a less negative effect on them, and value their mental well-being higher. The results indicate that support from colleagues and contact with animal owners are areas in work that works well according to a majority of the study participants. The survey also shows several areas with potential for improvement within veterinarians' work environment. For example, enough time for each patient, balanced workload and sufficient salary for your work effort. This may contribute to veterinarians’ high proportion of sick leave, and perhaps also to the fact that many of the participants in this study consider their mental well-being low. Although the results from the study cannot be considered to describe the situation for all Swedish clinical veterinarians, it shows clear trends among a significant proportion of them. The results of this study indicashortage of veterinarians

Internet - risk factor or health factor? A literature based study of the associations between internet use and mental health among adolescents

De senaste åren har den psykiska ohälsan ökat bland svenska ungdomar samtidigt som internet har blivit ett vanligt verktyg för kommunikation mellan människor. Syfte: Det övergripande syftet är att kartlägga samband mellan internetbruk bland ungdomar och deras psykiska hälsa. Metod: Detta är en litteraturbaserad studie inom ett avgränsat forskningsområde. Resultat: De vetenskapliga hypoteser som finns baseras på huruvida socialt kapital ökar eller minskar av internetbruk. Hälsoutfallet påverkas positivt av nätkommunikation, framför allt gäller detta pojkar och socialt oroliga ungdomar. Föräldrar och andra vuxna måste samtala med ungdomar kring deras onlineaktivitet. Som underlag till dessa samtal krävs uppdaterad forskning kring ungdomar och nätkommunikation. Det är också viktigt att förebygga digitala ojämlikheter. Diskussion: Nätkommunikation kan vara ett redskap i arbete med ungdomars psykiska hälsa. Det är viktigt att föräldrar och de som arbetar med ungdomars hälsa kan förstå internets olika aspekter.The mental health has during the recent years decreased among Swedish adolescents while the internet has become a common tool for communication between people. Aim: The overall aim is to identify the relationship between internet use among adolescents and their mental health. Method: A literature based study within a defined research field. Result: The scientific hypotheses which exist is based on whether social capital increase or decrease due to internet use. The health outcome is positively affected by internet communication, especially for boys and socially anxious adolescents. Parents and other adults must speak with adolescents about their online activity. As a basis for these conversations contemporary research about adolescents and internet communication is required. Discussion: Internet communication can serve as a tool in the work with young people’s mental health. It is important for those who are engaged in the health work of adolescents to understand the different aspects of internet

Faktorer som påverkar de äldres välbefinnande och hur självtilliten tar sig uttryck i motionsvalet : En kvalitativ studie bland äldre på ett seniorboende

Den åldrande befolkningen lever längre men motionerar mindre, vilket är en av dagens utmaningar på hälsovårdssektorn (Morris & Schoo 2004). Forskningsproblemet i arbetet hanterar således hur man kan få den åldrande befolkningen att välja en aktivare livsstil, som i sin tur skulle leda till bättre hälsa, välbefinnande samt delaktighet i samhället. Vårt examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med följande forskningsfrågor: Hurdana faktorer anser de äldre att påverkar deras välbefinnande? Hurdana faktorer anser det äldre att påverkar en omtyckt fritidsaktivitet? Hurdana faktorer påverkar valet av motionsform bland de äldre? Syftet med arbetet är att kartlägga faktorer som påverkar den äldres välbefinnande samt hur självtilliten tar sig uttryck i motionsutövandet och valet av motionsform. Det här är ett beställningsarbete från HEA, som samarbetar med bl.a. seniorboendet Loppukiri, vilket medförde att intervjuerna gjordes bland dem. Datainsamlingen sker genom åtta individuella halvstrukturerade intervjuer på Loppkiri i början av september 2013. Vårt enda inklusionskriterium är att deltagarna är 65 år eller äldre och bosatta på Loppukiri. Som stöd för metodval och analysering av material har använts litteratur av Jacobsen (2007), Kvale & Brinkman (2009), Hirsijärvi & Hurme (2000) Lantz (2013) och Sarajärvi & Tuomi (2009). I resultaten framkom att boendet Loppukiri är en tydlig faktor som stöder välbefinnandet hos de äldre. Andra viktiga faktorer som kom fram var meningsfulla sysselsättningar i olika variationer. Välbefinnandet i sin tur försämras på grund av bland annat oro över sitt och andras hälsotillstånd och gräl i människorelationer. Faktorer som håller uppe intresset för en omtyckt fritidsaktivitet och motion kan de konstateras bottna i hur självtilliten påverkar individuellt och situationsbundet (Bandura 1997). De hälsofrämjande råd man ger bör ges mer individuellt än allmänt i och med att individens upplevelser, tolkningar, erfarenheter och påverkan av andra har större betydelse än man kanske tror. Detta bör även beaktas i det hälsofrämjande arbete.The aging population is living longer but doing less exercise, which is also one of the current challenges in the health sector (Morris & Schoo 2004). This paper seeks answers to how the elderly can be motivated to lead a more active lifestyle, which in turn would lead to better health, well-being and more active participation in society. Our research is a qualitative study with three research questions: What kind of factors do the elderly consider that affects their well-being? What kind of factors do the elderly consider that affect a liked spare time activity? What kinds of factors influence the choice of exercise among the elderly? The aim of this study is to identify factors that affect the well-being of the elderly, and how self-efficacy manifests itself in the choice of exercise. This is a commissioned paper for HEA, who have close collaboration with Loppukiri Senior Community, which is why the residents were chosen as subjects for the interviews. Data collection is carried out through eight individual semi-structured interviews in Loppukiri during early September 2013. Our only participation criteria was that the subjects were to be 65 years of age or over, and living in Loppukiri. The method and the processes of analysis are based on Jacobsen (2007), Kvale & Brinkman (2009), Hirsijärvi & Hurme (2000), Lantz (2013) and Sarajärvi & Tuomi (2009). The results indicate that living in Loppukiri is a clear factor that supports the well-being of the elderly. Other important factors that emerged were meaningful hobbies in different variations. Well-being in turn was impaired by health concerns of oneself and/or relatives, as well as disputes in human relationships. Factors that affect the maintenance of hobbies and exercise can be detected based on how self-efficacy affects the individual in the specific situation (Bandura, 1997). Advice should be given on a more individual basis rather than trying to find a one-size-fits-all solution. This is due to the fact that the individual's experiences, interpretations and the influence of others are more important than one may think. This should also be considered in health promotion.Yksi nykypäivän haasteista terveydenhuoltoalalla on että vaikka ikäihmiset elävät pidempään he myös liikkuvat vähemmän (Morris & Schoo 2004). Tutkimusongelmanamme on selvittää miten saada ikääntyvä väestö valitsemaan aktiivisemman elämän, joka johtaisi parempaan terveyteen, hyvinvointiin, jonka yhteiskunnassa. Opinnäytetyömme on kvalitatiivinen haastattelututkimus ja tutkimuksen tarvoitteena on selvittää mitkä tekijät vaikuttavat ikäihmisten hyvinvointiin sekä miten minäpystyvyys ilmenee liikunnan harrastamisessa sekä liikuntamuodon valitsemisessa. Tutkimuksessa etsimme vastauksia kolmeen tutkimuskysymykseen: Mitkä tekijät vaikuttavat ikäihmisten hyvinvointiin? Mitkä tekijät vaikuttavat mielekkääseen vapaa-ajan harrastukseen? Mitkä tekijät vaikuttavat liikuntamuodon valitsemisessa? Opinnäytetyömme on tilaustyö HEA:lle, joka tekee yhteistyötä mm. senioriyhteisö Loppukirin kanssa, jonka vuoksi haastattelemme Loppukiriasukkaita. Aineiston keruu tapahtuu kahdeksan puolistrukturoidun yksilöhaastattelun avulla Loppukirissä syyskuun alussa 2013. Ainoa kelpoisuusvaatimuksemme on että haastateltavat ovat 65 vuotta täyttäneitä Loppukiriasukkaita. Menetelmän ja analyysin tukena on käytetty kirjallisuutta kuten Jacobsen (2007), Kvale & Brinkman (2009), Hirsijärvi & Hurme (2000) Lantz (2013) ja Sarajärvi & Tuomi (2009). Tulokset viittaavat siihen että asuminen Loppukirissä tukee selvästi haastateltujen hyvinvointia, mutta myös mielekkäät harrastukset koettiin täkeinä. Hyvinvointia pahentavat huoli omasta ja muiden terveydestä sekä riitely. Tekijöillä, jotka vaikuttavat vapaa-ajan harrastuksen ja liikunnan ylläpitämiseen, on yhteys henkilö- ja tilannekohtaiseen minäpystyvyyteen (Bandura 1997). Neuvonnan tulee olla mieluummin henkilökohtaista kuin yleistä, koska ihmisten kokemuksilla ja tulkinnoilla voi olla suurempi vaikutus terveyden edistämiseen kuin kuvittelemmekaan

Densification and landscape for well-being – a conflict in municipal planning : an analysis of Linköping Municipality

Det här examensarbetet är en studie som behandlar behovet av strategier för att hantera konflikter som uppstår vid förtätning av städer i förhållande till stadens grönområden. Eftersom förtätning innebär att bebyggelsestrukturen blir tätare hamnar det på bekostnad av öppna ytor i staden. Stadsnära natur, parker och torg är stadens öppna offentliga rum som får lämna plats åt bebyggelse i den täta staden. Därmed är den fysiska konflikten i stadens markanvändning ett faktum. Förtätning har flera fördelar och betraktas idag som ett stadsbyggnadsideal av såväl forskare som yrkesutövare. Ett annat vedertaget mål för Sveriges samhällsplanerare är att bygga och bevara den gröna staden, det vill säga att natur är grönområden ska finnas lättillgänglig för alla i staden. Även om konflikten är uppenbar i den fysiska miljön är den svår att strategiskt ta hänsyn till eftersom båda sidorna av den har sina respektive starka fördelar. Det finns ett behov av att undersöka och förstå hur Sveriges kommuner hanterar denna fråga. Syftet med studien är att undersöka hur Linköpings kommun hanterar konflikten i markanvändning vid förtätning. Den huvudsakliga metoden för att undersöka hur Linköpings kommun planerar strategiskt och operativt för att hantera denna konflikt är att granska ett pågående detaljplanearbete. Granskningen genomförs i formen av en dokumentstudie med kvalitativ innehållsanalys. Dokumentstudien och innehållsanalysen ställs mot ett teoretiskt ramverk i en litteraturöversikt i syfte att utreda hur Linköpings planering förhåller sig till vetenskaplig forskning. Resultatet visar att konflikten förekommer även i Linköpings kommun och att det råder en obalans i kommunens beskrivning av fördelarna med förtätning respektive grönområden i staden i förhållande till människans välbefinnande. Obalansen förekommer i såväl retorik som argumentation och värdebeskrivning och kan förklaras av trender, kunskapsklyftor och så kallad begreppsimperialism.This thesis is a study that deals with the need for strategies for dealing with conflicts that arise during the densification of cities in relation to the city's open green space. Since densification means that the building structure becomes denser, it ends up at the expense of open spaces in the city. Nature close to the city, parks and squares are the city's public open spaces that will have to leave room for buildings in the dense city. Thus, the physical conflict in the city's land use is a fact. Densification has several advantages and is today considered an ideal in urban planning by both researchers and professionals. Consensus also appears among Swedish urban planners to develop and preserve a green, or ecological and social sustainable, city, i.e. nature and green areas should be easily accessible to everyone in the city. Although the conflict is obvious in the physical environment, it is difficult to consider it strategically because both sides of it have their respective obvious advantages. There is a need to investigate and understand how Sweden's municipalities handle this issue. The purpose of the study is to investigate how Linköping municipality manages the conflict in land use during densification. The main method for examining how Linköping Municipality plans strategically and operationally to handle this conflict is to review an ongoing detailed planning work. The survey is carried out in the form of a document study with a qualitative content analysis. The document study and content analysis are set against a theoretical framework in a literature study in order to investigate how Linköping's planning relates to scientific research and a wider, more holistic, take on landscape architecture and planning. The results show that the conflict also occurs in Linköping municipality and that there is an imbalance in the municipality's description of the benefits of densification and open green space in the city in relation to human well-being. The imbalance occurs in rhetoric as well as in argumentation and value description and can be explained by trends, knowledge gaps, and so-called conceptual imperialism

Vid livets slut har man bara en chans att göra rätt : Optimal palliativ vård för personer med demenssjukdom

Syftet med det här arbetet är att genom litteraturstudier beskriva en optimal palliativ vård för personer med demenssjukdom. Frågeställningen är: Vad kännetecknar en optimal palliativ vård för personer med demenssjukdom? Som teoretiska utgångspunkter fungerar Katharine Kolcabas teori om välbefinnande samt Kerstin Segestens teori om trygghet. Arbetet är en systematisk litteraturstudie och som dataanalysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts. Totalt 11 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats. I resultatet framkom att det är viktigt att det finns tillräckligt med resurser för att den palliativa vården ska fungera smidigt. Det behöver också finnas bra samarbete mellan olika instanser som ger service. Multiprofessionellt teamarbete kom också fram som en viktig del och innebär att man som sjukskötare behöver stöd av experter och ledare. Det behöver också finnas gott samarbete mellan de olika yrkesgrupperna som är inblandade i den palliativa vården för personer med demenssjukdom. Att vårdpersonalen är kompetent är betydelsefullt för att vården ska fungera bra. Också en personcentrerad vård är en viktig del av resultatet. Detta innebär att vården är välplanerad också på förhand, att bedömning och tillgodoseende av behov fungerar bra för patienter med demenssjukdom, att vården sker på ett empatiskt sätt samt att de närstående får det stöd de behöver.The purpose with this study is to describe the optimal palliative care for patients with dementia by conducting a literature study. The research question is: What characterizes optimal palliative care for patients with dementia? The theoretical take-off points are the comfort theory by Katharine Kolcaba and the theory of safety by Kerstin Segesten. The study is a systematic literature study and data was analyzed with qualitative content analysis. 11 scientific articles were used in the analysis. For the palliative care to function properly it is important that there is enough resources. Collaboration between services is also essential. Another important issue is multiprofessional teamwork between the different professions that give palliative care to patients with dementia. Qualified staff is another crucial factor for making care work well. Person centered care is also an important part of the result, meaning that care must be well planned, also in advance. It also means that assessment of needs and adressing needs is done properly. Care must be given with compassion and the family members are to be offered the support they need

Experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease

Background: Chronic obstructive pulmonary disease, COPD, is a chronic, slowly progressive disease of the respiratory system. It is most often caused by smoking or pollution. It can generate both physical and psychological symptoms, as dyspnea, fatigue and feelings of anxiety. Purpose: To describe experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease Method: Through a general literature study experiences of people living with chronic obstructive pulmonary disease were studied. Ten articles were chosen from the databases Cinhal and Pubmed. Results: The results show that the physical changes that comes with chronic obstructive pulmonary disease changes the person´s lifeworld dramatically, which requires both physical and emotional coping strategies. Some of the results indicate that this patient-group is not help-seeking to any larger extent so it might be imperative for health care professionals to take a more active role in need- satisfaction of these persons. Keywords: Chronic obstructive pulmonary disease, experience, meaning, lifeworldBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en kronisk långsamt progressiv luftvägssjukdom oftast orsakad av rökning eller luftföroreningar. Sjukdomen kan ge både fysiska och psykiska symptom som andnöd, minskad ork och känslor av oro och ångest. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Genom en allmän litteraturstudie studerades upplevelser hos personer som lever med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tio artiklar från databaserna Cinhal och Pubmed granskades. Resultat: Resultaten visar att de fysiska förändringarna som kronisk obstruktiv lungsjukdom innebar förändrade personens livsvärld dramatiskt och krävde både fysiska och emotionella copingstrategier. En del av resultaten indikerar att denna patientgrupp inte är hjälpsökande i någon större utsträckning varför vården kan behöva ta en mer aktiv roll i att fylla dessa personers omvårdnadsrelaterade behov. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, upplevelse, mening, livsvärl

Tionde läseåret och naturens inverkan på ungdomars välbefinnande

En kvantitativ undersökning med en före-efter-design utfördes med 39 ungdomar, 17 pojkar, 22 flickor, i åldern 15-17 år, vid linjen Base Camp vid Kronoby folkhögskola som målgrupp. Linjen Base Camp är ett s.k. tionde läsår med betoning på friluftsliv samt satsning på individen och de färdigheter han eller hon är bra på eller vill utveckla. Undersökningen försöker ge en bild av hur tionde läsåret och naturen upplevs och inverkar på ungdomars välbefinnande, genom The Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale och Antonovskys KASAM-frågeformulär, samt en intervju. Av resultatet framgick att ungdomars välbefinnande tenderade att vara högre efter året på Base Camp. Värdena för känsla av sammanhang med dess underkategorier meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet var vid tidpunkten efter Base Camp goda. Året på Base Camp hade gett ungdomarna upplevelser och kunskap samt framtidsplaner, och de upplevde att de blivit sedda som individer

Föderskors upplevelse av sin krystningsställning : En undersökning av jämförelsegruppen i Relaxbirth studien

Detta arbetes syfte är att ta reda på kvinnors upplevelse av den krystningsställning de valt. Frågeställningarna är: Vad är mammornas positiva upplevelse av den krystnings-ställning de valt? och Vad är mammornas negativa upplevelse av den krystningsställning de valt? Arbetet är ett beställningsarbete från Relaxbirth teamet som har utvecklat ett förlossningsstöd. Målsättningen är att förlossningsstödet, Relaxbirth skall för-bättra kontrollen över förlossningen, hjälpa föderskan att slappna av i öppningsskedet och krystningsskedet, förbättra föderskornas förmåga att krysta och förkorta krystningsskedet. Detta arbete undersöker jämförelsegruppen som inte använt sig av förlossningsstödet i krystningsskedet. Resultatet jämförs med Raika Syrjäläinens doktorsavhandling som har undersökt de kvinnor som har använt sig av förlossningsstödet i krystningsskedet. Metoden som används i detta arbete är kvantitativ, univariat analys. I detta arbete kommer respondenten använda sig av analysen som ger det mest typiska svaret, alltså en centraltendens. Man mäter åsikter, är man för eller emot. I sin helhet analyserades 168 enkäter där föderskorna hade svarat på 22 frågor om krystningsskedet. Dag Ingvar Jacobsens (2007) metod har använts. Resultat visar att största delen av föderskorna hade mera positiva upplevelser än negativa. Detta tyder på att föderskorna under sitt krystningsskede har upplevt välbefinnande och haft hälsa. Det som var både positivt i respondentens arbete och positivt i Raika Syrjäläinen magisters avhandling, är att både jämförelsegruppen och undersökningsgruppen hade möjlighet till olika för-lossningsställningar och möjlighet till ett smidigt krystningsskede. Det som kom fram som negativt i båda grupperna var att krystningsställnigen som föderskan valt hade sämre effekt än vad som var önskvärt.Tämän työn tarkoitus on selvittää synnyttäneiden naisten kokemukset valitsemastaan ponnistusasennosta. Keskeiset kysymykset työssä ovat: Mitkä ovat äitien myönteiset kokemukset valitsemastaan ponnistusasennosta ja Mitkä ovat äitien kielteiset koke-mukset valitsemastaan ponnistusasennosta? Työ on tilaustyö Relaxbirth tiimiltä joka on kehittänyt synnytystuen. Tavoitteena on että synnytystuki Relaxbirth parantaisi synnytyksen kontrolloimista, auttaa synnyttäjää rentoutumaan avautumisvaiheessa ja ponnistusvaiheessa, parantaa synnyttäjän kykyä ponnistaa ja lyhentää ponnistusvaihetta. Tämä työ tarkastelee verrokkiryhmää joka ei ole käyttänyt synnytystukea ponnistusvaiheessa. Tulosta verrataan Raika Syrjäläisen tohtorintutkielmaan joka on tarkastellut niitä synnyttäjiä jotka ovat käyttäneet synnytystukea ponnistusvaiheessa. Menetelmä jota käytetään tässä työssä on kvantitatiivinen univariantti analyysi. Tässä työssä respondentti tulee käyttämään analyysiä joka antaa tyypillisimmän vastauksen, siis keskeisen suuntauksen. Mitataan mielipiteitä, ollaanko puolesta vai vastaan. Kokonaisuudessaan analysoitiin 168 kyselyä missä synnyttäneet olivat vastanneet 22 kysy-mykseen ponnistusvaiheesta. Työssä on käytetty Dag Ingvar Jacobsenin (2007) menetelmää. Tulos osoittaa että suurimmalla osalla synnyttäjistä oli enemmän myönteisiä kokemuksia kuin kielteisiä. Vaikuttaa siltä että synnyttäjät ponnistusvaiheen aikana ovat kokeneet voivansa hyvin ja olleensa terveitä. Positiivista respondentin työssä ja Raika Syrjäläisen maisterin tutkinnossa on että sekä verrokkiryhmän että tutkimusryhmän osallistujilla oli mahdollisuus käyttää eri synnytysasentoja ja mahdollisuus sujuvaan ponnistusvaiheeseen. Kielteisenä molempien ryhmien osalta tuli esille että synnyttäjän valitsemalla ponnistusasennolla oli toivottua huonompi vaikutus