Matchmaking for the countryside : a study of how inventory-projects of empty properties on the Swedish countryside can build bridges between property owners and the countryside dreamers

Urbaniseringen har lett fram till situationen där en stor del av Sveriges landsbygd står idag, med ett minskande befolkningsantal och en ökande medelålder. För att servicefunktioner som affär och skola ska kunna upprätthållas på landsbygden behövs det invånare. För att landsbygderna ska kunna utvecklas behövs dessutom en nettoökning av invånare. Runt om i Sveriges kommuner har det under de senaste åren startas upp projekt där en inventering av outnyttjade fastigheter genomförs. Detta i syfte att försöka få loss några till försäljning eller uthyrning till människor som vill flytta ut på landsbygden. Problemet ligger i att ägarna till de outnyttjade fastigheterna inte ser något värde i dem, samtidigt som det finns människor som drömmer om att köpa ett renoveringsobjekt på landsbygden. Med hjälp av en nätverksanalys har denna studie undersökt hur husinventeringsprojekt i två svenska kommuner går tillväga för att bygga en bro över det strukturella hålet mellan fastighetsägare och intressenter. Resultatet visar att projekten arbetar för att bereda väg för de båda aktörerna att själva skapa en relation, snarare än att föra deras talan. Projekten arbetar med att upplysa fastighetsägare och intressenter om vad de kan få ut av ett utbyte sinsemellan, för att på så sätt bana väg för ett ömsesidigt relationsskapande.The urbanization has led up that a lot of municipalities in Sweden today are facing a declining number of citizens in the rural communities, along with an increasing average age among those who stay. To enable service functions such as grocery stores and schools to remain running there is a need for a steady number of citizens in the rural communities. Moreover, if the service functions are to develop there is a need to increase the number of citizens. Over the past years a special kind of project has started to organize in several municipalities all over Sweden. These projects are mapping out all the abandoned houses on the countryside, in order to try and release some of them to new owners. The issue is that few of these property-owners are aware of the value of their properties. With a network analysis this study examines two of these projects in different parts of Sweden. The study aims to understand how these projects work to build a bridge over the structural hole that exists between the property-owners and the people that want to move out to the countryside. The result shows that the projects work to create a common ground where the two parts can meet and build a relationship on their own. The projects do not speak on the two parts behalf, but rather work to make them aware of each other and what they could gain from one another

Tillitsbaserad styrning - till demokratins försvar

Demokratin kräver en fin väv av normer och strukturer för att kunna fungera. De fria allmänna valen är bara en del av många i denna väv. En annan del är starka och modiga professioner i det offentliga kärnuppdraget. Med sitt omdöme och sin professionella etik utgör dessa grupper en trygghet för våra medborgare och för deras talan i många situationer. Det finns flera skäl till att offentlig styrning och offentligt ledarskap ska präglas av stor lyhördhet för deras perspektiv. En anledning är att medborgare ska kunna påverka förvaltningen och få hjälp utifrån sina personliga behov, om vi ska kunna bevara tilliten till det offentliga. Detta kallas även närhetsprincipen och är grundläggande i demokratin. Beslut ska tas så nära medborgaren som möjligt. En annan anledning är att professionerna ska kunna fungera som demokratins väktare och slå larm när offentlig sektor inte fungerar som tänkt. På så vis har offentligt anställda inte bara en lojalitet till arbetsgivare, utan även en lojalitet till det allmänna. Med tillit till deras omdöme kan även den sistnämnda rollen värnas

Forskningsjournalistikk i norske nyhetsmedier: en deskriptiv og kritisk analyse

Denne analysen tar utgangspunkt i fem norske nyhetsmedier for å besvare problemstillingen som er «Hva kjennetegner fem norske riksdekkende nyhetsmediers dekning av forskning?». Ved hjelp av metodetriangulering besvares tre forskningsspørsmål som undersøker henholdsvis hva som kjennetegner innholdet, formen og diskursen i forskningsjournalistiske saker fra fem nyhetsmedier. Her benyttes kvantitativ innholdsanalyse og kritisk diskursanalyse. De fem nyhetsmediene som er inkludert er nettavisene til Dagbladet, Vårt Land, Klassekampen, NRK.no og Dagsrevyens TV-sendinger. Det teoretiske rammeverket for analysen baserer seg på offentlighets- og demokratiteori og sjanger- og diskursteori. Dessuten tar den også for seg forskningsjournalistikkens plass i samfunnet. Resultatet av analysen er en beskrivelse av nyhetssaker om forskning fra de fem nyhetsmediene, samt et svar på bruk av diskurs i slike nyhetssaker. Konklusjonen er at det er medisin og helse som er det mest omtalte forskningstemaet og det er mange som får uttale seg i sakene og halvparten er forskere. De fleste sakene er nyhetsartikler – eller nyhetsreportasjer hos Dagsrevyen – og inneholder som regel foto og hyperlenker. Diskursanalysen finner at forskningsjournalistikk er resultatpreget og inneholder mye fagspråk. Diskursanalysen viser hvordan akademisk- og journalistisk diskurs kan komme til uttrykk i forskningsjournalistiske saker

Strukturer i et mediaarkiv : analyse av hvordan NRK beskriver sine nyhetsinnslag, og hvordan det kan tenkes påvirke framtidens forståelse av vår samtid.

Our understanding of the society and the world around us is partly communicated to us through the newsmedia. The language used, both written, oral and images, affects the way that we talk about, understand and act upon certain events. In a newsbroadcast there are several interpretations and representations, all communicated in various forms of language, and this language will in turn be the basis for the language that is being used when a news segment is being described in an archive. I have analyzed how the Norwegian Broadcasting Corporation (NRK) describe their news segments in a digital archive structure. By using a critical discourse analysis, I have looked at how NRK covered two foreign events, and how that material is being described in the form of metadata. My study was on two events that gained a lot of media attention in Norway at the time. One of them is the riots that took place in Great Britain in august 2011, and the second event is the riots that happened in Sweden in may 2013. The news coverage of these events used images to communicate what happened to a large degree. The choice of images and how the news presented the stories, I suggest, have an affect on how norwegian society percieved them. By using a critical discourse analysis on the metadata for these news segments, I analyzed how the representations of the news stories are available in NRKs digital archiving structure, Programbanken. The main representations and identities that the news segments produced are recurrent in the metadata, and in turn becomes the terms that will give results on searches within the archive structure. As the news segments from 2011 was being described by metadata professionals from the metadata section, and the metadata for the segments from 2013 is a result of the journalists themselves ascribing metadata, a comparison show that the journalists describe the material in a far lesser extent than the professionals at the metadata section. My basis of this study is that the archivist have profound impact on the material, as they have an active part in how the material is being made available, by the language they use to describe any material

Media framing, säkerhetisering och geopolitisk diskurs: En komparativ studie av amerikansk nyhetsmedias uppmärksammande

Since the beginning of the 21st century there has been a nine-fold increase in the number of deaths from terrorism, rising from 3,329 in 2000 to 32,685 in 2014. Terrorism remains highly concentrated with most of the activity occurring in just five countries – Iraq, Nigeria, Afghanistan, Pakistan and Syria. The two terrorist groups accountably for the highest numbers of deaths in 2014 are the Islamic State (IS) and Boko Haram. In American news media these two groups are potrayed very differently and the goal of this study is to reveal the differences and how a connection between the political elite and media can explain these. Our article uses Entman’s framing theory, Buzan’s securitization theory and Tuathail’s geopolitical discourse theory to conclude how and why these connections exist

Indien: halvt barn och halvt djävlar - En diskursanalys av brittisk nyhetsrapportering kring våldtäkter i Indien

Denna studie är en diskursanalys av brittisk nyhetsrapportering kring våldtäkter som tagit plats i Indien. Syftet med studien är att undersöka huruvida rasifiering, bundet till Storbritanniens kolonialhistoriska relation till Indien, återfinns i materialet. Vidare undersöker vi om och hur könsroller kopplade till män och kvinnor används i formulerandet av diskursen. Analysarbetet utförs med diskursteori – utformad av Laclau och Mouffe – som metod. Övrig teori som lagt grund till arbetet omfattar postkolonialism och intersektionell feminism. Huvudsakligen använder vi oss av Edward Saids teorier kring orientalism samt Chandra Talpade Mohantys feministiska forskning. Studien påvisar att framställningen av våldtäkt i Indien är djupt kopplad till genusbaserade idéer om offer och förövare. Idéer om kultur och rättsåtgärder är vidare centrala delar i diskursen. Resultatet av analysen visar att det empiriska materialet uppvisar tydlig rasifiering

Plagiatkontroll av PR og olja journalistikk : om distribusjon av pressemeldinger og kildekritikk

Masteroppgave i næringslivsjournalistikk (MBA) - Høgskolen i Bodø, 2012Denne masteroppgaven i næringslivsjournalistikk er en komparativ kvantitativ og kvalitativ innholdsanalyse av tekstproduksjonen av nyhetsartikler og kildenes pressemeldinger i nyhetssaken «Oljeboring utenfor Lofoten, Vesterålen» i 2010. Nyhetsdekningen er sett i lys av bl.a. pressens egne faglige og samfunnets ideelle krav om journalistikkens samfunnsoppdrag: å avdekke fakta og bidra til en kritisk, informert og balansert debatt i et opplyst demokrati. Den kvantitative analysen er en komparativ analyse av pressemeldinger, nyhetsbyråer og to seriøse papiraviser, som analyserer andelen nyhetsartikler basert på pressemeldinger og journalistenes ressurser til å utøve kildekritikk i nyhetsdekningen av saken. Den kvalitative analysen undersøker nærmere gemekjeder av pressemeldinger og nyhetsartikler, og hvilke kilder som kom til ordet i nyhetene. Stikkord: PR, public relations, pressemelding, journalistikk, produksjon, tekst, kontekst, kvantitativ innholdsanalyse, casestudier, sjanger, intertekstualitet, kilder, rolle, profesjon, samfunnsoppdra

Avhumanisering mot bättre vetande : en studie om oavsiktlig avhumanisering av tiggande EU-migranter i svensk media

Det främlingsfientliga klimatet hårdnar runt om i Europa och tiggande EU-migranter är hårt ansatta. Nyhetsbevakningen av tiggandet är ständig och förändringen av den svenska gatubilden upprör. I studien definieras begreppet oavsiktlig avhumanisering för att bättre förstå medias roll i skapandet av stereotyper och diskrepans mellan tiggande och icke-tiggande. Därefter följer en exemplifiering av hur tiggande EU-migranter skildras i mediala rum idag i Sverige. Enligt en ameliorativ begreppsbestämning skapas begreppet avhumanisering som en sammansmältning av teoretiska begrepp såsom mänsklighet, infrahumanisering, icke-normativt beteende, fysisk och moralisk avsmak samt instrumentell människosyn. Varpå ett urval av artiklar från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Sveriges Television, Aftonbladet och Expressen som illustrerar definitionen analyseras. Studien belyser komplexiteten med att rapportera oberoende utan att ge näring åt fördomar. I slutsatsen visas att avhumanisering idag sker genom att den tredje statsmakten rapporterar på ett omedvetet sätt.As the xenophobic climate hardens around Europe, begging EU migrants are becoming more embattled. News coverage of this begging is constant and is creating upset within the Swedish streetscape. The study defines the concept of unintentional dehumanisation to better understand the role of media in the creation of stereotypes and the discrepancies between the beggar and non- beggar. Thereafter follows an exemplification of how begging EU migrants are portrayed in Swedish media today. With an ameliorative approach, the concept of dehumanisation is then created as a fusion of theoretical concepts such as humanity, infrahumanisation, non-normative behaviour, physical and moral disgust and instrumentalisation. Whereupon a selection of articles from Swedish newspapers Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Sveriges Television, Aftonbladet and Expressen that illustrate the definition analysed. The study highlights the complexity of reporting independently without nourishing prejudices. In conclusion, it appears that the media today has created dehumanisation of migrants in an unconscious manner

Den föränderliga nyhetskonsumtionen och Cyperns ekonomiska kris

Uppsatsen bygger på en egenkonstruerad enkätundersökning som har utförts på studenter från tre olika universitetsutbildningar. Med hjälp av den insamlade datan från enkätsvaren försöker uppsatsen besvara frågeställningarna om hur medvetna studenterna i undersökningen anser sig var om vem som har producerat nyheterna de vardagligen konsumerar och i vilken utsträckning detta påverkar studenternas egna uppfattning om den ekonomiska krisen på Cypern, med bakgrund i medierapporteringen kring denna pågående kris. Resultatet av enkäten undersöks utifrån tesen att den växande nyhetskonsumtionen genom sociala medier och tekniska lösningar i stil med RSS- läsare gör det svårare att tydligt avgöra vilken källa som ligger har producerat den aktuella texten. Studien tacklar den här problematiken genom att analysera svaren på frågor om studenternas vardagliga nyhetskonsumtionsmönster, jämföra detta med respondenternas uppfattning om den egna medvetenheten kring nyheternas ursprungskällor och sedan sätta detta i relation till de undersökta uppfattningarna om medierapporteringen kring cypernkrisen, samt uppfattningarna om mediernas ton i skildringen av krisen

Socialarbetaren i tidningen - en diskursanalys av hur socialarbetare framställs i svenska dags- och kvällspressen

Abstract Author: Elin Eisenschmidt Title: The social worker in the newspaper – a discourse analysis of the portrayals of social workers in Swedish national and local papers. Supervisor: Anders Olsson The purpose of this study was to examine the portrayals of social workers in Swedish newspapers. The method used in the study was discourse analysis inspired by Faircloughs tools for text analysis. Articles from national newspapers, local papers and tabloids during a six months period were analysed. Portrayals found in the newspaper articles were: social workers in collaboration, the hard life of being a social worker, social worker as bywork, the controlling role of social workers, social workers as experts, the decision making role of the social worker and social workers unability to do right. The theory of Malcolm Payne about three views on social work was used to understand the portrayals that had been found in the articles. One conclusion was that different discourses are existing together at the same time in the newspapers. Another conclusion was that the individualist-reformist and the socialistcollectivist views on social work are the ones showing in the portrayals. Keywords: social worker, media, portrayal, discourse, discourse analysi