Historiska perspektiv på mångkulturalitet, migration och minoriteter i Finlands historia

Peer reviewe

Elitinvandring och kosmopolitism i 1800-talets Finland

Peer reviewe

Useful Basic Work on Minorities and Migration

Mats Wickström & Charlotta Wolff (eds) 2016. Mångkulturalitet, migration och minoriteter i Finland under tre sekel. [Multiculturalism, migration, and minorities in Finland during three centuries.] Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 803. Helsinki: Society of Swedish Literature in Finland. 360 pp. ISBN 978-951-583-342-6

Den frivilliga brandkårens potential i integration av unga män : En kvalitativ studie inom projektet Young Euroman

Detta examensarbete utgör den andra fasen av ett trefasigt projekt med namnet ”Young Euroman”. Syftet i andra fasen är att utreda tredje sektorns potential i integrationen av andra generationens unga invandrarmän i det finländska samhället, vilken syn och eventuella förväntningar unga invandrarmän har på tredje sektorn samt hur potentialen och förväntningarna möter varandra. Med hjälp av teoretisk kunskap och intervjuer kartläggs också faktorer som kan främja eller förhindra integration och utslagning. Examensarbetet utfördes som en kvalitativ studie. Vi intervjuade tre föreningsrepresentanter och fyra unga invandrarmän. Tredje sektorn är avgränsad till den frivilliga brandkåren inom Svenskfinland och andra generationens unga invandrare till män i åldern 18-30. Utgående från vår teori samt respondenternas intervjusvar framgår det att tredje sektorn har potential att främja integration och hindra utslagning. Dock saknas kunskap och kännedom om andra generationens invandrare. I motsats till teorin framkommer det av respondenternas svar att unga män inte anser sig behöva stöd i integrationen, vilket kan förklara att unga män inte hittar verksamheten. Eftersom det bara finns ett litet antal av andra generationens invandrare i Finland är två av våra respondenter första generationens invandrare.This thesis is the second phase of a project called “Young Euroman” that consists of three phases. The purpose in the second phase is to investigate the potential of the third sector in integration of second generation young male immigrants in the Finnish society, the outlooks and the possible expectations that young male immigrants might have of the third sector and how the potential and expectations meet. With the help of theoretical knowledge and interviews factors are identified that can promote or prevent integration and exclusion. The work was conducted as a qualitative study. We interviewed three association representatives and four young male immigrants. The third sector is limited to the fire brigade youth activities in Swedish Finland and second generation immigrant youth to males in the ages between 18-30 years. Based on our theory and interviews we concluded that the third sector has potential in the promotion of integration and prevention of exclusion. However there is a lack of knowledge and understanding of second generation immigrants. In contrary to the theory it appears that the respondents do not consider themselves to be in need of support in integration. This can explain why the young males do not find the third sector’s activities. Two of our respondents are first generation immigrants since there is only a small number of second generation immigrants in Finland

Tatar Pedlars in the Grand Duchy of Finland in the Late Nineteenth Century

In the 1880s, the arrival of a new group of traders was noted in Finnish- and Swedish-language newspapers published in the Grand Duchy of Finland. The newcomers were Muslim Tatars, petty traders originating in a few villages south of Nizhny Novgorod. They found a livelihood in market and itinerant trade in the Russian Empire. This article examines depictions of Tatar mobile traders in the late nineteenth-century press in Finland. While petty trade has left fragmentary traces in historical sources, the Finnish National Library’s digital newspaper database offers new possibilities to create an overview of how the press depicted relations between the early Tatar itineranttraders and the local sedentary society. Through the concepts of space and practices, the article discusses the following topics: fairs as a space for ethnic encounters, Tatar trading practices and interaction with local customers, the traders’ use of space and tactics in relation to formal regulation and the fairs as a “threatening” space. The article contributes new knowledge on the early period of Tatar presence in Finland, relatively invisible in previous research, and on the multiethnic character of late nineteenth-century petty trade

Vad utmärker en bra kvinnlig och en bra manlig lärare?

Titel: Vad utmärker en bra kvinnlig och en bra manlig lärare? En intervjuundersökning bland flickor och pojkar i en gymnasieskola. Författare: Dafne Blombrink och Linda Genc Termin och år: HT 2007 Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet Handledare: Anita Franke Examinator: Claes Alexandersson Program: Korta Lärarprogrammet Rapportnummer: HT07-2611-210 Nyckelord: Bra lärare, genus, gymnasieelever, intervju, lärares egenskaper Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar en bra kvinnlig respektive manlig lärare. Utifrån syftet avsåg vår undersökning att finna svar på tre frågeställningarna: Hur gymnasieelever uppfattar en kvinnlig respektive manlig lärare och vari eventuella skillnader består mellan hur flickor och pojkar beskriver dessa. I och med att undersökningen skulle handla om elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som kvalitativ metod. Vi genomförde 16 enskilda elevintervjuer vilka var jämnt fördelade mellan flickor och pojkar i två klasser i årskurs 3 på en gymnasieskola. Alla intervjuade elever gick på samhälls- och ny musikprogrammet i en skola i Västra Götaland. Inför intervjuerna studerade vi litteratur kring ämnet samt relevanta forskningsstudier utifrån ett genusperspektiv. Resultatet visade att elevernas uppfattningar om lärarens bra egenskaper stämmer överens med tidigare forskning där engagemang, ämneskunnighet, positiv, rättvis, förstående, brinna för sitt yrke och ha humor var mer förekommande än andra egenskaper. Beträffande skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kom det fram å ena sidan att manliga lärare ansågs vara mer arbetsinriktade, fostrande och hade mer humor. Å andra sidan ansåg de att manliga lärare borde bli mer relations- och kommunikationsinriktade. Däremot när det gällde kvinnliga lärare ansåg eleverna att de var mer relations- och kommunikationsinriktade men borde bli mer arbetsinriktade. I vår empiriska undersökning betonade flickorna att kvinnliga lärare borde bli bättre på fostran, det vill säga på disciplin. De menade inte att kvinnliga lärare skulle bli strängare utan vara mer bestämda, våga mer och inte ge efter så lätt. Till skillnad från flickorna betonade pojkarna att kvinnliga lärare saknade humor

Den mångkulturella undervisningens framgångsfaktorer och utmaningar

Den mångkulturella undervisningen blir allt viktigare i skolorna i samband med en ökande kulturell diversitet. Den mångkulturella undervisningen syftar till att fostra eleverna till att bli toleranta och förstående medmänniskor samtidigt som det egna jaget upptäcks och utvecklas. Den mångkulturella undervisningen fungerar dessutom förebyggande mot rasism, fördomar och diskriminering. Trots dess viktiga innebörd visar tidigare forskning att lärare oftast inte är försedda med rätt kunskap och verktyg för att ordna en effektiv och välfungerande mångkulturell undervisning. Hur ser lärare på mångkulturell undervisning? Vad behöver ännu utvecklas? Syftet med avhandlingen är att undersöka den mångkulturella undervisningen i en skola ur ett lärar- samt ur ett elevperspektiv. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats: 1. Hur beskriver lärare respektive elever de faktorer som bidrar till en lyckad mångkulturell undervisning? 2. Hurdana utmaningar och möjligheter anser lärare att det finns med mångkulturell undervisning? Avhandlingen är en kvalitativ undersökning där data samlades in genom fokusgruppintervjuer. Kvalitativ analys användes för att analysera materialet. Resultatet visar att en lyckad mångkulturell undervisning förutsätter en gemensam syn, öppna diskussioner och fokus på såväl undervisningsspråket som elevernas modersmål. Den mångkulturella undervisningen bidrar till en färgrik atmosfär där kulturer, språk och identiteter flödar. Däremot tyder resultatet på att det inte finns rätt verktyg eller resurser för att genomföra den mångkulturella undervisningen på ett fördjupat plan. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning och därför kunde framtida forskning utveckla vilka faktorerna är för en lyckad mångkulturell undervisning

Etniset ja sosiaaliset vähemmistöt Suomessa

publishedVersionPeer reviewe