Utvecklingsprogram för cybersäkerheten

I principbeslutet om utveckling av cybersäkerheten fastställs centrala åtgärder för att förbättra cybersäkerheten i hela samhället. Utvecklingsprogrammet för cybersäkerheten närmar sig den nationella cybersäkerheten med möjligheterna som utgångspunkt. När de olika åtgärderna förverkligas stärker de den nationella cybersäkerheten och livskraften, samtidigt som de minskar de cybersäkerhetsrisker som följer av de nuvarande bristerna eller flaskhalsarna. Det primära målet för utvecklingsprogrammet är att i Finland skapa ett cybersäkerhetsekosystem som genererar livskraft och tillväxt, ökar antalet arbetsplatser inom branschen, skapar den nödvändiga kompetensen och förbättrar det digitala samhällets hållbarhet och tålighet i förhållande till olika fenomen i cybermiljön. Stark nationell cybersäkerhet förutsätter nödvändig kompetens och omfattande deltagande på alla olika nivåer av samhället, nära samarbete mellan i synnerhet den offentliga förvaltningen och näringslivet, en stark inhemsk cybersäkerhetsindustri som skapar kapaciteter att trygga tjänsterna i det digitala samhället och cybersäkerhetskapaciteter hos myndigheterna som lägger grunden för säker verksamhet i hela samhället. Principbeslutet och genomförandeplanen som främjar riktlinjerna i detta bereddes under ledning av Kommunikationsministeriet i ett omfattande samarbete med representanter för över 80 organisationer. Utvecklingsprogrammet är en del av verkställandet av Finlands cybersäkerhetsstrategi 2019 och EU:s cybersäkerhetsstrategi

Kestävän kehityksen rahoituksen linjaus

Linjauksessa käsitellään sitä, miten ulkoasiainhallinto voi tukea kestävän kehityksen rahoituksen vahvistamista kauppapolitiikan ja kehityspolitiikan sekä kehitysyhteistyön keinoin. Kestävän kehityksen tavoitteista (Agenda 2030) sovittiin vuonna 2015. Tavoitteiden saavuttamiseksi sovittiin Addis Abeban toimintaohjelmassa kestävän kehityksen rahoituksesta. Siinä sitoudutaan tekemään politiikkamuutoksia ja lisäämään sekä kansallista että kansainvälistä, yksityistä että julkista rahoitusta. Linjauksessa on hallituskaudelle 8 tavoitetta: 1. Kansainväliset toimet Addis Abeban toimintaohjelman toimeenpanemiseksi vahvistuvat. 2. Kansainvälisiä investointeja koskevat sopimukset tukevat erityisesti kestäviä investointeja vähiten kehittyneisiin ja köyhimpiin maihin. 3. Suomen tukemat kansainväliset järjestöt toimivat niin, että kestävät investoinnit vähiten kehittyneisiin ja köyhimpiin maihin lisääntyvät. 4. Verotus ja kehitys –toimintaohjelman toteutus. 5. Suomen kehitysyhteistyöinstrumentit edistävät kestävän kehityksen rahoituksen kanavoimista kumppanimaihin ja köyhimpiin maihin. 6. Suomen kumppanimaiden liiketoimintaympäristö paranee. 7. Uusista hankkeista 85 prosenttia sisältää sukupuolten tasa-arvoa edistäviä tavoitteita. 8. Suomalaiset toimijat ovat tietoisia kestävien investointien tarpeesta ja edellytyksistä sekä toimivat niiden kehittämiseksi

Transportinfrastrukturplanering inom Greater Copenhagen – en studie av relationen mellan stat och region

The increasing focus, in recent decades, on regions as the primary actor in economic growth and development has led to tensions concerning the responsibilities for regional development between the regions and the nation states. This essay presents the allocation of responsibility between the region and the state, as a case study of the transport infrastructure planning in the Greater Copenhagen cross-border region between Sweden and Denmark. The research questions are: How can the allocation of responsibility between region and the state be understood and explained by theses stakeholders’ interests, within the Greater Copenhagen area, regarding transport infrastructure? What are the interests of the states and regions regarding transport infrastructure? How do these interests relate to each other? How do these interests conflict or align? The theoretical approach consists of four central concepts: the state, globalization, region and cross border region together with an explanation how these concepts relate to each other and the definition of the three areas of interest used in the examination. The study builds on primary data, consisting of interviews with officials from the regions, as well as secondary data containing academic literature together with planning and policy documents. The relationship between state and region can be explained as part of two different logics, the traditional realpolitik system of nation-states and the internationalized system of collaborating regions, which co-exists. A part of the explanation is also the asymmetric division of responsibilities between the state and the region regarding issues on development and transport infrastructure planning and investment. The results can be used to overcome difficulties in cross border planning by analysing the diplomatic relationship concerning different kinds of co-operation in terms of the interests of the stakeholders

Sustainability aspects in Swedish food labeling

Det krävs stora förändringar i matvanor, matsvinn och förbättringar av produktionsmetoderna för att uppnå hälsosam kost från hållbara livsmedelssystem som inte äventyrar planetens gränser. Hållbarhetsmärkningar kan ses som avgörande för att i tid ställa om våra livsmedelssystem. Arbetet har med fokus på biologisk mångfald, klimatpåverkan och arbetsvillkor jämfört hållbarhetsaspekter hos de svenska livsmedelsmärkningarna Svenskt Sigill, EU Ekologiskt, KRAV och Lantmännens ”Klimat & Natur”. Svenskt Sigills tillval Klimat och kompletteringen Arbetsvillkor liknar KRAVs bestämmelser om klimatpåverkan och arbetsvillkor. Det finns även regler som rör biologisk mångfald i de båda regelverken. Däremot har EU ekologiskt och Klimat & Natur har inga kriterier kring arbetsvillkor. Märkningen Klimat & Natur är den enda som har krav på anläggning av specifika växtzoner som gynnar biologisk mångfald i och kring odlingsområdet. Certifierade produkter kan i dagsläget inte ses som fullkomligt hållbara eftersom de inte inkluderar samtliga väsentliga aspekter och mätverktyg saknas för flera indikatorer. För att få mer av den komplexa bilden av hållbarhet behöver certifieringarna och märkningarna inkludera fler indikatorer och specificera befintliga ramar i takt med forskningen kommer längre inom olika områden av hållbarhet. Även kontrollsystemens utformning är en viktig del i pusslet för hållbar konsumtion och produktion.Major changes in eating habits, food waste and improvements in production methods are required to achieve a healthy diet from sustainable food systems, which keep us within the planet's boundaries. Sustainability labeling can be seen as crucial to reform our food systems in time. This study has with focus on biodiversity, climate impact and working conditions, compared sustainability aspects of the Swedish food labels: Svenskt Sigill, EU Organic, KRAV and Lantmännen's “Klimat & Natur”. Svenskt Sigill's Climate addition and completion of Working conditions, are similar with KRAV's regulations on climate impact and working conditions. There are also regulations concerning biological diversity within the two certificates. However, the EU Organic and “Klimat & Natur” have no criteria for working conditions. The label of “Klimat & Natur” is the only one with requirements for the establishment of specific plant zones to benefit biological diversity in and around the cultivation area. Currently, certified products cannot be seen as fully sustainable because they do not include all the essential aspects and measurement tools are lacking for several indicators. To obtain more of the complex picture of sustainability, the labels and certifications need to include more indicators and specify existing frameworks as research progresses in different areas of sustainability. The outline of the control systems is also an important part of the puzzle for sustainable consumption and production

Postkoloniala staters suveränitetsanspråk i ny form – En studie av suverän maktutövning över allmänintressen och internationellt investeringsskydd

Under de senaste åren har en debatt pågått om det skydd utländska investerare erhåller inom ramen för bilaterala investeringsskyddsavtal (BIT) och tvistlösningsmekanismen ISDS. I debatten har kritik framförts mot att investeringsskyddet i för stor utsträckning gynnar investerarens ekonomiska intressen, samtidigt som allmänintressen i värdstater till investeringar missgynnas genom att statens lagstiftningsutrymme begränsas. Uppsatsen tar denna debatt som utgångspunkt och ämnar undersöka hur investeringsskyddet påverkar en stats suveräna maktutövning i förhållande till allmänintressen. Framställningen fokuserar på mindre utvecklade staters suveränitetsanspråk i den internationella investeringsrätten över tid och hur dessa anspråk förhåller sig till varandra. Slutligen har uppsatsen som syfte att undersöka hur investeringsskyddet kan reformeras så att det i mindre utsträckning begränsar staters suveräna maktutövning över allmänintressen. Framställningen påvisar en konflikt över tid mellan mindre utvecklade kapitalimporterande stater och utvecklade kapitalexporterande stater i den internationella investeringsrättens utveckling. I denna konflikt har mindre utvecklade stater framfört anspråk på suveränitet i förhållande till egna naturresurser och sin ekonomiska politik för att nå utveckling, vilket är särskilt tydligt i en postkolonial kontext. I uppsatsen konstateras att skyddet för utländska investeringar innehåller regleringar som i stor utsträckning begränsar mindre utvecklade staters suveräna maktutövning över allmänintressen, ett antagande som även bekräftas av praxis från internationella skiljedomstolar. I detta avseende har investeringsskyddet en negativ preventiv verkan och kan hindra stater från att lagstifta med hänsyn till ett allmänintresse. Vidare kommer uppsatsen till slutsatsen att mindre utvecklade stater har fortsatt att framföra suveränitetsanspråk inom ramen för investeringsskyddet, anspråk som har en koppling till postkolonial tid. Uppsatsen avslutas med att ett antal reformeringsförslag av investeringsskyddet analyseras. Analysen utgår ifrån att den form av suveränitet som mindre utvecklade stater framförde i postkolonial tid ska eftersökas, med ändamålet att motverka att koloniala maktstrukturer reproduceras. Här finner författaren att en lämplig skyddsnivå för utländska investerare ska identifieras med en komparativ ansats på den offentliga rätten och att en permanent och självständig investeringsdomstol ska inrättas.Over the last years, there has been an on-going debate regarding the level of protection that foreign investors should receive within the international investment regime. This regime consists of bilateral investment treaties (BIT) and investor-state dispute settlement. The investment regime has been criticized for protecting the investors’ interests over those of the public by imposing regulatory restraints on national states. This thesis uses this debate as its starting point, and intends to explore how the investment regime affects the sovereignty of states in relation to public interests. The focus is on how developing countries have claimed sovereignty during the development of international investment law, and how these claims are connected to each other. The thesis finally explores the whether it is possible to reform the investment regime. This alternative option would ensure states’ sovereign powers over public interests to a greater extent than the current version. The paper identifies a historical conflict between developed capital exporting countries and developing capital importing countries, all within the development of the international investment law. The developing countries have invoked claims on sovereignty to assert control over their own national resources and economic autonomy. This claim is most discernible in the postcolonial context. The study finds that the international investment regime contains multiple sets of regulations that constrain the developing countries by limiting their abilities to exercise their sovereign powers over public interests. This assumption can also be seen in the practise of international investment arbitration. In this regard, the investment regime has a negative preventive effect. This could hinder states from exercise sovereign powers over public interests. The thesis also finds that the developing countries have continued their claims for sovereignty within the international investment regime, but in regards to public interests. The thesis also discovers a connection between these claims and their postcolonial counterparts. The paper is concluded with a discussion on different suggestions to reform the international investment regime. The discussion uses the claims for sovereignty preserved by least developed states within the postcolonial context as a benchmark to ensure that the investment regime is prevented from reproducing colonial structures of power. In this regard the author concludes that a suitable level of protection should be identified through a comparative approach on public law combined with the initiating of a permanent and independent investment court

Medelålders kvinnor på arbetsmarknaden i 1900-talets Finland

Under de senaste decennier har livligt forskningsintresse ägnats åt kvinnor i arbetslivet och kvinnornas situation på arbetsmarknaden samt gifta kvinnors dubbla arbetsbörda både i Norden och i övriga Europa. Historikers uppmärksamhet har riktats mot bl.a. jämförelser mellan män och kvinnor (löneskillnader och olika karriärmöjligheter), könssegregering och uppkomsten av yrkesgruppen kvinnliga kontorister (t.ex. Lane 2005; Leminen 1999; Norlander 2000; Rahikainen 2005b; Sundman 1984). Eftersom majoriteten av kvinnor i typiska kvinnoyrken har varit unga och i fertil ålder har detta kanske bidragit till att äldre kvinnor hamnat något i skymundan. Då kvinnors karriärmöjligheter på det hela taget har varit begrän-sade, tycks det inte heller ha hänt mycket i kvinnors arbete under deras yrkesliv som helhet, till skillnad från män. Arbete och anställning har förmodligen också inneburit någonting annat för äldre kvinnor som skulle försörja sig livet ut än vad de inneburit för unga kvinnor i giftasålder. Äldre kvinnor kunde varken räkna med äktenskap eller ett helt nytt yrke

Statsrådets principbeslut om teknologipolitiken

I principbeslutet om teknologipolitiken fastställs de övergripande gemensamma målen och de detaljerade målen för Finlands teknologipolitik samt de centrala sätten att främja de uppställda målen. Den grundläggande målsättningen med teknologipolitiken är att Finland 2030 ska vara världens mest framgångsrika och välkända land i fråga om att främja välfärd genom att forska om, utveckla och utnyttja teknologi. Fyra mål har ställts upp för att uppnå denna målsättning: 1. Finland hör till världens mest konkurrenskraftiga stater och är världens bästa plats för teknikföretag. 2. I Finland finns världens mest kända och mest attraktiva centra för utbildning, forskning, experter och investeringar inom teknikbranschen. 3. Finland har världens teknik- och innovationsvänligaste offentliga sektor som möjliggör välfärd för människor och företag 4. Finland drar nytta av en djärv utveckling och tillämpning av teknik som svarar på globala utmaningar. Åtgärder som kräver finansiering behandlas och beslutas separat i processerna kring budgeten och planen för de offentliga finanserna. Avsikten är att de teknologipolitiska mål som fastställs i detta principbeslut ska främjas över regeringsperioderna samt att en uppföljningsmodell ska skapas för att uppnå den målsättning som ställts upp som stöd för det långsiktiga arbetet. Principbeslutet var ute på remiss 28.1–25.2.02022 och utlåtande gavs av 54 instanser. Principbeslutet godkändes vid statsrådets sammanträde den 31 mars 2022

Företags försvar vid anklagelser om brott – betydelsen av den nordiska kontexten

AbstractIn recent years, several Swedish companies have been accused in the media, by NGOs, and via legal proceedings of engaging in criminal activities. Two of these companies, TeliaSonera and Lundin Petroleum have been the focus of substantial public attention. During the years following the revelations that TeliaSonera, a partly state owned telecommunications company, had committed bribery offences in Central Asia, the affair went from a public scandal in Sweden to a legal process in Sweden and abroad. Lundin Petroleum, a family owned oil company accused of participating in crimes against humanity in Sudan, has continuously denied the accusation by using a variety of denials and neutralizations. The current paper analyzes the strategies employed by these two businesses when defending themselves against allegations of criminal acts. Drawing on Stanley Cohen’s (2009) theoretical work on processes of denial and neutralization techniques, we have identified four main techniques used by the two companies to deflect allegations of criminal wrongdoing: literal denial; denial of knowledge; condemning the condemners; and appealing to a higher loyalty. In addition, we identify how the corporations emphasise their “Nordic values” by linking into a post-colonial discourse and justify their behaviour by relativising it. The article contributes to the discussion of neutralization strategies by pointing out the importance of the context in which a defence takes place

Investor-state dispute settlement i TTIP - Hotas avtalsparternas fria lagstiftningskompetens av frihandelsavtalet med USA?

This essay sets out to investigate whether the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP for short) might cause what its critics call a ”regulatory chill”. The TTIP is a free trade agreement currently being negotiated between the EU and the US. The TTIP will almost certainly, like most FTAs, contain provisions on investment protection and dispute settlement. The instrument most commonly employed in the field of international investment disputes is ISDS – investor-state dispute settlement. This form of dispute settlement allows investors to bypass national courts and sue sovereign nations in arbitral tribunals should they breach an obligation undertaken in an investment treaty. Critics fear that states bound by investment protection provisions, particularly ISDS, may cease to enact laws benefitting its citizens when a powerful foreign investor’s interests might be endangered. Australia was recently sued by a tobacco company over its enactment of a plain packaging law. The case exemplifies the critics’ fears. The paper concludes that the TTIP almost certainly will cause a regulatory chill. It is impossible to say to which degree as that will depend on a multitude of factors, least of which being the agreement’s formulation of the investment protection chapter. As it is still being negotiated, very little information is available. However, due to recent developments in the field of ISDS steering towards increased transparency I do not believe that the regulatory chill will be particularly severe.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (förkortat TTIP) kommer orsaka det dess kritiker kallar ”regulatory chill”. Förhandlingar om avtalet pågår för närvarande mellan EU och USA. TTIP kommer nästan säkert innehålla regler om investeringsskydd och en klausul om tvistlösning i investeringstvister, vilket är sedvanligt i frihandelsavtal. Den mest vanliga formen av tvistlösning i investeringstvister är investor-state dispute settlement (förkortat ISDS). ISDS tillåter investerare förbigå domstolssystemet i det land där de investerat för att i stället stämma den suveräna staten direkt i en internationell skiljenämnd, förutsatt att staten brutit mot dess åtaganden enligt ett investeringsavtal. Kritikerna menar att stater som åtagit sig skyldigheter enligt ett investeringsavtal - i synnerhet samtycke till ISDS-prövningar - kommer underlåta att stifta lagar till förmån för sina invånare om en utländsk investerares intressen kan hotas. Australien stämdes nyligen av en tobakstillverkare efter att ha infört en lag som förbjuder logotyper på tobaksprodukter. Kritikerna menar att hotet om skiljeförfarande kan ha en avskräckande effekt på staternas utveckling av lagen. Uppsatsen når slutsatsen att TTIP nästan säkert kommer orsaka s.k. ”regulatory chill”. Det är omöjligt att på förhand säga hur stor inverkan avtalet kommer ha på lagstiftarna, då det kommer bero på hur investeringsskyddet är utformat. Då avtalet fortfarande är i förhandlingsfasen är lite information tillgänglig om dess exakta innehåll. Förmodligen kommer TTIP inte ha allt för stor negativ inverkan på staters vilja att stifta skyddslagar, då ISDS-förfarandet de senaste åren har blivit allt mer transparent och öppet

Är digital valuta det nya guldet?

Valutakursrisk har historiskt hanterats med negativt korrelerad eller okorrelerade instrument för att minska den totala risken i en portfölj. Som ett resultat av en integrerad värld har sådana instrument blivit allt mer sällsynta. Råvaror såsom guld har påvisat ett negativt samband och mycket av den bakomliggande teorin i uppsatsen är därför starkt relaterad till guldet. Digitala valutor är ett nyuppkommet fenomen och ett mycket begränsat område inom finansiell forskning. Dessa delas vanligtvis in i olika kategorier, däribland kryptovalutor, till vilken valuta Bitcoin hör. Då kryptovalutornas tekniska konstruktion och marknad liknar varandra är Bitcoin representativ för de nyare digitala valutor som har fått allt större utrymme i politiska och mediala sammanhang under senare år. Det finns uttalade liknelser mellan kryptovalutornas framställningsprocess och guldets utvinningsprocess, men även andra likheter. Bitcoin har trots sin korta existens relativt guldet påvisat ett negativt samband med växelkurser uttryckta i dollar och kan därmed sägas vara en fungerande hedge mot valutakursrisk i dollarn, även om uthålligheten i detta samband kan ifrågasättas. Valutan är extremt volatil och har ännu inte nått stabilitet, vilket kan förklaras av bland annat svävande legal status och avsaknaden av institutionell anknytning. Kryptovalutorna har blivit föremål för kraftig spekulation och därmed har valutornas värdebevarande funktion komprimerats. Ur detta perspektiv är de nya digitala valutorna att betrakta som tillgång snarare än valuta.Exchange rate risk has historically been dealt with through negatively correlated or uncorrelated instruments in order to reduce the overall risk in a portfolio. As a result of an integrated world, such instruments have become increasingly rare. Commodities such as gold have demonstrated a negative relationship, therefore much of the underlying theory in this thesis is strongly related to gold. Digital currencies are a new phenomenon and a very limited area within financial research. These currencies are usually divided into different categories, with cryptocurrencies being one of them, to which the currency Bitcoin belongs. Since the technical construction and market of cryptocurrencies are similar to one another, Bitcoin is considered to be representative of these newer digital currencies, which have frequently appeared in political contexts and media as of late. There is an evident likeness between the process of cryptocurrency creation and gold extraction, amongst other similiarities between these two. The Bitcoin has, in spite of is short existence relative to gold, demonstrated a negative relationship with exchange rates expressed in dollars, and can through this be said to be an effective hedge against the dollar, although the dependability of this relationship is questionable. The currency is extremely volatile and has not yet reached stability, which can partly be explained by its floating legal status and the lack of institutional connection. Cryptocurrencies have been subjected to much speculation and thus the value conservative feature of these currencies has been reduced. From this perspective, new digital currencies should be regarded as assets rather than currencies