White matter disturbances in major depressive disorder : a coordinated analysis across 20 international cohorts in the ENIGMA MDD working group

Altres ajuts: The ENIGMA-Major Depressive Disorder working group gratefully acknowledges support from the NIH Big Data to Knowledge (BD2K) award (U54 EB020403 to PMT) and NIH grant R01 MH116147 (PMT). LS is supported by an NHMRC MRFF Career Development Fellowship (APP1140764). We wish to acknowledge the patients and control subjects that have particiaped int the study. We thank Rosa Schirmer, Elke Schreiter, Reinhold Borschke and Ines Eidner for image acquisition and data preparation, and Anna Oliynyk for quality checks. We thank Dorothee P. Auer and F. Holsboer for initiation of the RUD study. We wish to acknowledge the patients and control subjects that have particiaped int the study. We thank Rosa Schirmer, Elke Schreiter, Reinhold Borschke and Ines Eidner for image acquisition and data preparation, and Anna Oliynyk for quality checks. We thank Dorothee P. Auer and F. Holsboer for initiation of the RUD study. NESDA: The infrastructure for the NESDA study (www.nesda.nl) is funded through the Geestkracht program of the Netherlands Organisation for Health Research and Development (Zon-Mw, grant number 10-000-1002) and is supported by participating universities (VU University Medical Center, GGZ inGeest, Arkin, Leiden University Medical Center, GGZ Rivierduinen, University Medical Center Groningen) and mental health care organizations, see www.nesda.nl. M-JvT was supported by a VENI grant (NWO grant number 016.156.077). UCSF: This work was supported by the Brain and Behavior Research Foundation (formerly NARSAD) to TTY; the National Institute of Mental Health (R01MH085734 to TTY; K01MH117442 to TCH) and by the American Foundation for Suicide Prevention (PDF-1-064-13) to TCH. Stanford: This work was supported by NIMH Grants R01MH59259 and R37101495 to IHG. MS is partially supported by an award funded by the Phyllis and Jerome Lyle Rappaport Foundation. Muenster: This work was funded by the German Research Foundation (SFB-TRR58, Projects C09 and Z02 to UD) and the Interdisciplinary Center for Clinical Research (IZKF) of the medical faculty of Münster (grant Dan3/012/17 to UD). Marburg: This work was funded by the German Research Foundation (DFG, grant FOR2107 DA1151/5-1 and DA1151/5-2 to UD; KI 588/ 14-1, KI 588/14-2 to TK; KR 3822/7-1, KR 3822/7-2 to AK; JA 1890/ 7-1, JA 1890/7-2 to AJ). IMH-MDD: This work was supported by the National Healthcare Group Research Grant (SIG/15012) awarded to KS. Barcelona: This study was funded by two grants of the Fondo de Investigación Sanitaria from the Instituto de Salud Carlos III, by the Centro de Investigación Biomédica en Red de Salud Mental (CIBERSAM). The author is funded through 'Miguel Servet' research contract (CP16-0020), co-financed by the European Regional Development Fund (ERDF) (2016-2019). QTIM: We thank the twins and singleton siblings who gave generously of their time to participate in the QTIM study. We also thank the many research assistants, radiographers, and IT support staff for data acquisition and DNA sample preparation. This study was funded by White matter disturbances in major depressive disorder: a coordinated analysis across 20 international. . . 1521 the National Institute of Child Health & Human Development (RO1 HD050735); National Institute of Biomedical Imaging and Bioengineering (Award 1U54EB020403-01, Subaward 56929223); National Health and Medical Research Council, Australia (Project Grants 496682, 1009064). NIH ENIGMA-BD2K U54 EB020403 (Thompson); R01 MH117601 (Jahanshad/Schmaal). Magdeburg: M.L. and M.W. are funded by SFB 779. Bipolar Family Study: This study has received funding from the European Community's Seventh Framework Programme (FP7/2007-2013). This paper reflects only the author's views and the European Union is not liable for any use that may be made of the information contained therein. This work was also supported by a Wellcome Trust Strategic Award (104036/Z/14/Z). Minnesota Adolescent Depression Study: The study was funded by the National Institute of Mental Health (K23MH090421), the National Alliance for Research on Schizophrenia and Depression, the University of Minnesota Graduate School, the Minnesota Medical Foundation, and the Biotechnology Research Center (P41 RR008079 to the Center for Magnetic Resonance Research), University of Minnesota, and the Deborah E. Powell Center for Women's Health Seed Grant, University of Minnesota. Dublin: This study was supported by Science Foundation Ireland through a Stokes Professorhip grant to TF. MPIP: The MPIP Sample comprises patients included in the Recurrent Unipolar Depression (RUD) Case-Control study at the clinic of the Max Planck Institute of Psychiatry, Munich, German. The RUD study was supported by GlaxoSmithKline.Alterations in white matter (WM) microstructure have been implicated in the pathophysiology of major depressive disorder (MDD). However, previous findings have been inconsistent, partially due to low statistical power and the heterogeneity of depression. In the largest multi-site study to date, we examined WM anisotropy and diffusivity in 1305 MDD patients and 1602 healthy controls (age range 12-88 years) from 20 samples worldwide, which included both adults and adolescents, within the MDD Working Group of the Enhancing Neuroimaging Genetics through Meta-Analysis (ENIGMA) consortium. Processing of diffusion tensor imaging (DTI) data and statistical analyses were harmonized across sites and effects were meta-analyzed across studies. We observed subtle, but widespread, lower fractional anisotropy (FA) in adult MDD patients compared with controls in 16 out of 25 WM tracts of interest (Cohen's d between 0.12 and 0.26). The largest differences were observed in the corpus callosum and corona radiata. Widespread higher radial diffusivity (RD) was also observed (all Cohen's d between 0.12 and 0.18). Findings appeared to be driven by patients with recurrent MDD and an adult age of onset of depression. White matter microstructural differences in a smaller sample of adolescent MDD patients and controls did not survive correction for multiple testing. In this coordinated and harmonized multisite DTI study, we showed subtle, but widespread differences in WM microstructure in adult MDD, which may suggest structural disconnectivity in MDD

Formativ bedömning i ett lärarperspektiv - framträdande aspekter i undervisning och vad som behövs för implementering

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna. I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån. Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning

Self-Switching Diodes for Zero-Bias Terahertz Detection

The self-switching diode (SSD) has been investigated as a potential terahertz detector in recent years. The SSD accomplishes a non-linear current-voltage relation through a field-effect, which enables detection at zero bias from microwave up to terahertz frequencies. In this work, SSDs were realised in two new materials; InAs and graphene. InGaAs SSDs were also fabricated. The effect of geometrical and material parameters on SSD detector performance under zero bias were for the first time described by an analytical model, and confirmed by experiment. InAs SSDs were fabricated in an InAs/AlSb heterostructure. A noise equivalent power (NEP) of 150-200 pW/Hz\ubd was observed at 2-315 GHz with a 50 Ω source. InGaAs SSDs fabricated in an InGaAs/InAlAs heterostructure exhibited an NEP of 40-150 pW/Hz\ubd at 2-315 GHz with a 50 Ω source, the lowest NEP reported for any SSD in this frequency range. An InAs SSD integrated with a spiral antenna and silicon lens demonstrated an NEP of less than 4.4 nW/Hz\ubd at 600 GHz.SSDs require a deep submicron isolation pattern which presents a major fabrication challenge in the InAs/AlSb heterostructure due to the oxidation sensitivity of the thick AlSb buffer layer. An SSD process was developed that allowed the fabrication of InAs/AlSb isolation patterns with feature sizes down to 35 nm. Graphene SSDs were demonstrated for the first time. The SSD was based on epitaxial graphene on silicon carbide. A flat NEP of 2.4 nW/Hz\ubd was measured from 1 to 67 GHz using a 50 Ω source. An analytical model of the SSD was derived to explain the influence of geometrical and material parameters. The model predicted that lowering the two-dimensional electron gas carrier concentration in the heterostructure increased the responsivity and reduced the NEP of the SSD zero-bias detector. Device simulations and measurements confirmed the predictions. Further, the model, together with experiments, showed that to minimize NEP there is an optimum number of channels and optimal channel length. The frequency dependence of SSD detectors was described using a small-signal equivalent circuit, which reproduced the measured responsivity up to 315 GHz. The highest cut-off frequency of InAs SSDs was estimated to 775 GHz

Formativ bedömning i ett lärarperspektiv - framträdande aspekter i undervisning och vad som behövs för implementering

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna.I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån.Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning

Formativ bedömning i ett lärarperspektiv - framträdande aspekter i undervisning och vad som behövs för implementering

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna.I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån.Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning

Self-Switching Diodes for Zero-Bias Terahertz Detection

The self-switching diode (SSD) has been investigated as a potential terahertz detector in recent years. The SSD accomplishes a non-linear current-voltage relation through a field-effect, which enables detection at zero bias from microwave up to terahertz frequencies. In this work, SSDs were realised in two new materials; InAs and graphene. InGaAs SSDs were also fabricated. The effect of geometrical and material parameters on SSD detector performance under zero bias were for the first time described by an analytical model, and confirmed by experiment. InAs SSDs were fabricated in an InAs/AlSb heterostructure. A noise equivalent power (NEP) of 150-200 pW/Hz\ubd was observed at 2-315 GHz with a 50 Ω source. InGaAs SSDs fabricated in an InGaAs/InAlAs heterostructure exhibited an NEP of 40-150 pW/Hz\ubd at 2-315 GHz with a 50 Ω source, the lowest NEP reported for any SSD in this frequency range. An InAs SSD integrated with a spiral antenna and silicon lens demonstrated an NEP of less than 4.4 nW/Hz\ubd at 600 GHz.SSDs require a deep submicron isolation pattern which presents a major fabrication challenge in the InAs/AlSb heterostructure due to the oxidation sensitivity of the thick AlSb buffer layer. An SSD process was developed that allowed the fabrication of InAs/AlSb isolation patterns with feature sizes down to 35 nm. Graphene SSDs were demonstrated for the first time. The SSD was based on epitaxial graphene on silicon carbide. A flat NEP of 2.4 nW/Hz\ubd was measured from 1 to 67 GHz using a 50 Ω source. An analytical model of the SSD was derived to explain the influence of geometrical and material parameters. The model predicted that lowering the two-dimensional electron gas carrier concentration in the heterostructure increased the responsivity and reduced the NEP of the SSD zero-bias detector. Device simulations and measurements confirmed the predictions. Further, the model, together with experiments, showed that to minimize NEP there is an optimum number of channels and optimal channel length. The frequency dependence of SSD detectors was described using a small-signal equivalent circuit, which reproduced the measured responsivity up to 315 GHz. The highest cut-off frequency of InAs SSDs was estimated to 775 GHz

Novel Terahertz Emitters and Detectors: InGaAs Slot Diodes and InAs Self-Switching Diodes

Two novel types of diodes for emission and detection of THz radiation have been investigated. The diodes are based on high electron mobility III-V heterostructures. Both diodes are aimed for room-temperature operation, for which there is a demand for new THz technology. For emission, slot diodes based on an InGaAs heterostructure were studied. Slot diodes have been proposed as a potential power source at terahertz frequencies. However, slot diodes have never been demonstrated experimentally, only in Monte Carlo (MC) simulations. In this thesis, design, fabrication and I-V characterization of slot diodes are covered, as well as emission experiments. Despite the fact that MC simulations predicted an output power of 50 \ub5W at 0.8 THz or higher, no emission was detected for the fabricated slot diodes experimentally up to 1 THz with a noise floor of 10 nW.For detection, InAs self-switching diodes (SSDs) for zero-bias operation were investigated. Fabrication, design and characterization of InAs SSDs are presented. Responsivity was measured on-wafer in the range 2-315 GHz, for which no roll-off was observed. At 50 GHz, the InAs SSD showed a responsivity of 17 V/W and noise-equivalent power (NEP) of 150 pW/Hz\ubd when driven by a 50 Ω source. With a conjugately matched source a responsivity of 34 V/W and NEP of 65 pW/Hz\ubd are expected, based on s-parameters and responsivity as measured with a 50 Ω source. An InAs SSD designed with a substrate antenna demonstrated detection in a free-space experiment at 600 GHz. For comparison, InGaAs SSDs which are a more established type of SSDs were evaluated. For InGaAs SSDs, a lowest NEP of 65 pW/Hz\ubd with a 50 Ω source was achieved, measured at 50 GHz. The measured responsivity was 280 V/W. It was observed that DC measurements can be used to successfully predict responsivity and NEP of SSDs. Also, the first systematic experimental study of how the design influences the SSD detection performance was carried out

Novel Terahertz Emitters and Detectors: InGaAs Slot Diodes and InAs Self-Switching Diodes

Two novel types of diodes for emission and detection of THz radiation have been investigated. The diodes are based on high electron mobility III-V heterostructures. Both diodes are aimed for room-temperature operation, for which there is a demand for new THz technology. For emission, slot diodes based on an InGaAs heterostructure were studied. Slot diodes have been proposed as a potential power source at terahertz frequencies. However, slot diodes have never been demonstrated experimentally, only in Monte Carlo (MC) simulations. In this thesis, design, fabrication and I-V characterization of slot diodes are covered, as well as emission experiments. Despite the fact that MC simulations predicted an output power of 50 \ub5W at 0.8 THz or higher, no emission was detected for the fabricated slot diodes experimentally up to 1 THz with a noise floor of 10 nW.For detection, InAs self-switching diodes (SSDs) for zero-bias operation were investigated. Fabrication, design and characterization of InAs SSDs are presented. Responsivity was measured on-wafer in the range 2-315 GHz, for which no roll-off was observed. At 50 GHz, the InAs SSD showed a responsivity of 17 V/W and noise-equivalent power (NEP) of 150 pW/Hz\ubd when driven by a 50 Ω source. With a conjugately matched source a responsivity of 34 V/W and NEP of 65 pW/Hz\ubd are expected, based on s-parameters and responsivity as measured with a 50 Ω source. An InAs SSD designed with a substrate antenna demonstrated detection in a free-space experiment at 600 GHz. For comparison, InGaAs SSDs which are a more established type of SSDs were evaluated. For InGaAs SSDs, a lowest NEP of 65 pW/Hz\ubd with a 50 Ω source was achieved, measured at 50 GHz. The measured responsivity was 280 V/W. It was observed that DC measurements can be used to successfully predict responsivity and NEP of SSDs. Also, the first systematic experimental study of how the design influences the SSD detection performance was carried out

Resolve possible confusion by distinguishing between reflexive and transitive formative assessment

AbstractThe review of assessment research by Black and Wiliam (1998) initiated a changed approach regarding teachers' classroom practice. They defined formative assessment as ”… encompassing all those activities undertaken by teachers, and/or by their students, which provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they are engaged” (Black & Wiliam, 1998, s. 7-8). This wide definition includes both teachers’ and their students’ activities, while as an example, the Swedish National Agency for Education instead confines formative assessment to the teachers’ work during the actual teaching process in order to find out where the student is in his learning, and to adapt the teaching accordingly (Skolverket, 2013). This pinpoints that we should distinguish between reflexive formative assessment, aiming to modify oneself, be it a student to himself or a teacher to herself and transitive formative assessment, aiming to modify someone else, be it from teacher to student or student to another student. Hirsh and Lindberg (2015) discussed this distinction though they did not coin a term for it as Westlund (2020) did.  ReferencesBlack, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: principles, policy & practice, 5(1), 7-74. Hirsh, Å., & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet : En översikt av svensk och internationell forskning. In Forskning och skola i samverkan – Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet (pp. 105–109). Stockholm: Vetenskapsrådet. Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes. Westlund, A. (2020). Formativ bedömning i ett lärarperspektiv – framträdande aspekter i undervisning och vad som behövs för implementering. (Master thesis of education). Malmö University

Formativ bedömning - definition och implementering

De senaste decennierna har formativ bedömning blivit ett högaktuellt ämne inom didaktikforskning vilket fått till följd att skolor i många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I fokus för implementeringen står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Syftet med denna kunskapsöversikt är dels att undersöka vad formativ bedömning är och hur det definieras, dels att få en förståelse för i vilken utsträckning lärare implementerar formativ bedömning utifrån fem nyckelstrategier. Metoden utgjordes av en informationssökningsprocess både i nätbaserade och fysiska bibliotek där både svenska och internationella publikationer valdes ut. Resultatet visar att formativ bedömning kan definieras på många olika sätt och att det inte finns någon entydig definition. En operationaliserad definition av formativ bedömning utgörs av fem nyckelstrategier som möjliggör empiriska studier på formativ bedömning. Utifrån dessa nyckelstrategier har studier som berör implementering av formativ bedömning granskats för att identifiera vilka aspekter av formativ bedömning som är mer framträdande än andra. Resultaten visar att lärare oftast tar fram belägg för elevers lärande och i mindre utsträckning agerar på dessa belägg. Dessutom tenderar formativ bedömning ofta att bli lärarcentrerad, det vill säga att elever involveras mindre, vilket motsäger själva grundidén med formativ bedömning. Det är i sin tur mer tidskrävande och leder till en högre arbetsbelastning för lärare. Ett sätt att göra formativ bedömning mer lättillgänglig för lärare är genom skapandet av specifika tekniker och checklistor. Detta sätt att popularisera definitioner av formativ bedömning kan leda till att vissa aspekter går förlorade. En slutsats är att det verkar saknas en konsensus kring vad formativ bedömning är och att vi kanske får nöja oss med att ha verktyg för att kunna diskutera formativ bedömning. Tid till dessa diskussioner bör ha en självklar plats i lärares vardag för att alla aspekter av formativ bedömning ska kunna anammas på ett reflekterat sätt