Long-term exposure to transportation noise in relation to metabolic and cardiovascular outcomes

Transportation noise exposure is increasing because of rapid urbanization and transportation growth. Environmental noise exposure affects a large part of the population and gives rise to widespread annoyance and sleep disturbances. However, the evidence on metabolic and cardiovascular effects of long-term exposure to transportation noise from different sources is mostly limited and of low quality, hampering comprehensive risk assessment, although such effects may be of great public health significance. The main aim of this thesis was to study the development of obesity and cardiovascular outcomes in relation to exposure to noise from road traffic, railways and aircraft, and particularly the role of interactions. The four cohorts under study were based in Stockholm County and included a total of more than 22,000 adults followed for up to 20 years. Three of the papers in the thesis used only one of these cohorts, the SDPP cohort, including close to 8,000 subjects at recruitment. Individual assessment of exposure to noise from road traffic, railways or aircraft was based on a detailed residential history for each study participant as well as a newly developed database containing longitudinal information on determinants of noise levels generated by the three transportation noise sources. Data on air pollution exposure was obtained from dispersion models based on a similar methodology. Information on covariates and health outcomes was based on questionnaires and registers, and the health outcome data were further supplemented with information from clinical investigations. For obesity markers, the strongest associations were observed in relation to aircraft noise. A 10 dB higher level in exposure was associated with a waist circumference increase and weight gain of 0.16 cm/year (95% CI 0.14–0.17) and 0.03 kg/year (95% CI 0.01–0.04), respectively. Road traffic noise exposure was related to a waist circumference increase of 0.04 cm/year (95% CI 0.02–0.06) per 10 dB Lden, while no clear association was observed for railway noise. The incidence rate ratio of central obesity in relation to number of sources of transportation noise exposure increased from 1.22 (95% CI 1.08–1.39) among those exposed to only one source to 2.26 (95% CI 1.55–3.29) among those exposed to all three transportation noise sources. Moreover, aircraft noise exposure was related to incidence of hypertension (hazard ratio: 1.16; 95% CI 1.08–1.24 per 10 dB Lden), but no associations appeared for other transportation noise sources. No clear or consistent associations were observed between transportation noise exposure and risk of ischemic heart disease (IHD) or stroke. However, there appeared to be an increased risk of IHD in women related to road traffic noise exposure, while the opposite held true for men. Higher risks appeared of both IHD and stroke incidence in those exposed to all three noise sources, with hazard ratios of 1.57 (95% CI 1.06–2.32) and 1.42 (95% CI 0.87–2.32), respectively. In conclusion, our findings indicate adverse effects of long-term transportation noise exposure on some metabolic and cardiovascular outcomes, and suggest that combined exposure to different transportation noise sources may be particularly harmful

Road traffic noise and incident ischemic heart disease, myocardial infarction, and stroke:A systematic review and meta-analysis

Background: This systematic review aimed to estimate relative risks for incident ischemic heart disease (IHD), myocardial infarction (MI), and stroke in relation to long-term road traffic noise exposure and to evaluate exposure-response functions. Methods:We systematically searched databases for longitudinal studies in humans on incident IHD, MI, and/or stroke, including quantitative estimates on individual exposure to residential road traffic noise based on validated models or measurements. Risk of bias was evaluated in each study based on predefined criteria. Pooled linear exposure-response functions were generated from random-effect models in meta-analyses of study-specific risk estimates. Restricted cubic spline models were used to capture potential nonlinear associations. Results: Twenty eligible studies were identified based on more than 8.4 million individuals, mostly from Europe, including between 160,000 and 240,000 cases for each of the outcomes. Pooled relative risk estimates were 1.017 (95% confidence interval [CI]: 0.990, 1.044) for IHD, 1.029 (95% CI: 1.011, 1.048) for MI, and 1.025 (95% CI: 1.009, 1.041) for stroke per 10 dB Lden in road traffic noise exposure. Risk estimates appeared higher in combined analyses of studies with a low risk of exposure assessment bias. Restricted cubic spline analyses of these studies showed clear risk increases with exposure for all three cardiovascular outcomes. Conclusions: The evidence indicates that long-term exposure to road traffic noise increases the incidence of IHD, including MI, and stroke. Given the abundant exposure, traffic noise is a cardiovascular risk factor of public health importance. High-quality assessment of noise exposure appears essential for the risk estimation

Long-Term Exposure to Transportation Noise and Risk of Incident Stroke: A Pooled Study of Nine Scandinavian Cohorts

publishedVersio

Particulate matter air pollution components and incidence of cancers of the stomach and the upper aerodigestive tract in the European Study of Cohorts of Air Pollution Effects (ESCAPE)

© 2020 Elsevier Ltd. All rights reserved. This manuscript is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International Licence http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/.Introduction: Previous analysis from the large European multicentre ESCAPE study showed an association of ambient particulate matter <2.5 μm (PM2.5) air pollution exposure at residence with the incidence of gastric cancer. It is unclear which components of PM are most relevant for gastric and also upper aerodigestive tract (UADT) cancer and some of them may not be strongly correlated with PM mass. We evaluated the association between long-term exposure to elemental components of PM2.5 and PM10 and gastric and UADT cancer incidence in European adults. Methods: Baseline addresses of individuals were geocoded and exposure was assessed by land-use regression models for copper (Cu), iron (Fe) and zinc (Zn) representing non-tailpipe traffic emissions; sulphur (S) indicating long-range transport; nickel (Ni) and vanadium (V) for mixed oil-burning and industry; silicon (Si) for crustal material and potassium (K) for biomass burning. Cox regression models with adjustment for potential confounders were used for cohort-specific analyses. Combined estimates were determined with random effects meta-analyses. Results: Ten cohorts in six countries contributed data on 227,044 individuals with an average follow-up of 14.9 years with 633 incident cases of gastric cancer and 763 of UADT cancer. The combined hazard ratio (HR) for an increase of 200 ng/m3 of PM2.5_S was 1.92 (95%-confidence interval (95%-CI) 1.13;3.27) for gastric cancer, with no indication of heterogeneity between cohorts (I2 = 0%), and 1.63 (95%-CI 0.88;3.01) for PM2.5_Zn (I2 = 70%). For the other elements in PM2.5 and all elements in PM10 including PM10_S, non-significant HRs between 0.78 and 1.21 with mostly wide CIs were seen. No association was found between any of the elements and UADT cancer. The HR for PM2.5_S and gastric cancer was robust to adjustment for additional factors, including diet, and restriction to study participants with stable addresses over follow-up resulted in slightly higher effect estimates with a decrease in precision. In a two-pollutant model, the effect estimate for total PM2.5 decreased whereas that for PM2.5_S was robust. Conclusion: This large multicentre cohort study shows a robust association between gastric cancer and long-term exposure to PM2.5_S but not PM10_S, suggesting that S in PM2.5 or correlated air pollutants may contribute to the risk of gastric cancer.Peer reviewedFinal Accepted Versio

Long-term exposure to transportation noise and risk of incident stroke:A pooled study of nine scandinavian cohorts

BACKGROUND: Transportation noise is increasingly acknowledged as a cardiovascular risk factor, but the evidence base for an association with stroke is sparse. OBJECTIVE: We aimed to investigate the association between transportation noise and stroke incidence in a large Scandinavian population. METHODS: We harmonized and pooled data from nine Scandinavian cohorts (seven Swedish, two Danish), totaling 135,951 participants. We identified residential address history and estimated road, railway, and aircraft noise for all addresses. Information on stroke incidence was acquired through link-age to national patient and mortality registries. We analyzed data using Cox proportional hazards models, including socioeconomic and lifestyle con-founders, and air pollution. RESULTS: During follow-up (median = 19:5 y), 11,056 stroke cases were identified. Road traffic noise (Lden ) was associated with risk of stroke, with a hazard ratio (HR) of 1.06 [95% confidence interval (CI): 1.03, 1.08] per 10-dB higher 5-y mean time-weighted exposure in analyses adjusted for indi-vidual-and area-level socioeconomic covariates. The association was approximately linear and persisted after adjustment for air pollution [particulate matter (PM) with an aerodynamic diameter of ≤2:5 lm (PM2:5 ) and NO2 ]. Stroke was associated with moderate levels of 5-y aircraft noise exposure (40–50 vs. ≤40 dB) (HR = 1:12; 95% CI: 0.99, 1.27), but not with higher exposure (≥50 dB, HR = 0:94; 95% CI: 0.79, 1.11). Railway noise was not associated with stroke. DISCUSSION: In this pooled study, road traffic noise was associated with a higher risk of stroke. This finding supports road traffic noise as an important cardiovascular risk factor that should be included when estimating the burden of disease due to traffic noise. https://doi.org/10.1289/EHP8949

Outdoor air pollution and risk for kidney parenchyma cancer in 14 European cohorts

Several studies have indicated weakly increased risk for kidney cancer among occupational groups exposed to gasoline vapors, engine exhaust, polycyclic aromatic hydrocarbons and other air pollutants, although the literature is inconsistent. The aim of this study was to investigate possible associations between outdoor air pollution at the residence and the incidence of kidney parenchyma cancer in the general population. We used data from 14 European cohorts from the ESCAPE study. We geocoded and assessed air pollution concentrations at baseline addresses by land-use regression models for particulate matter (PM10, PM2.5, PMcoarse, PM2.5 absorbance (soot)) and nitrogen oxides (NO2, NOx), and collected data on traffic. We used Cox regression models with adjustment for potential confounders for cohort-specific analyses and random effects models for meta-analyses to calculate summary hazard ratios (HRs). The 289,002 cohort members contributed 4,111,908 person-years at risk. During follow-up (mean 14.2 years) 697 incident cancers of the kidney parenchyma were diagnosed. The meta-analyses showed higher HRs in association with higher PM concentration, e.g. HR=1.57 (95%CI: 0.81-3.01) per 5μg/m3 PM2.5 and HR=1.36 (95%CI: 0.84-2.19) per 10-5m-1 PM2.5 absorbance, albeit never statistically significant. The HRs in association with nitrogen oxides and traffic density on the nearest street were slightly above one. Sensitivity analyses among participants who did not change residence during follow-up showed stronger associations, but none were statistically significant. This study provides suggestive evidence that exposure to outdoor PM at the residence may be associated with higher risk for kidney parenchyma cancer

Olika miljöfaktorers påverkan på barns välmående och hälsa

Sammanfattning Sammanfattningsvis visar data från denna studie att många barn i Skåne, Stockholms län, Uppsala län, Västra Götaland, Västerbotten och Östergötland bor i områden där det förekommer relativt höga halter luftföroreningar och höga bullernivåer från vägtrafiken. För en betydande andel av dessa barn ligger deras bostad i områden där luftförorenings-halterna och vägtrafikbullernivåer ligger över eller mycket över de av WHO föreslagna hälsorelaterade riktvärden. Vid jämförelse mellan olika åldersgrupper visar resultaten att det är främst de yngsta barnen (1-åriga), i jämförelse med grupperna 4- och 12-åringar, som i en högre andel bor i områden där luftföroreningar och vägtrafikbuller överskrider de föreslagna hälsorelaterade riktvärden. Detta är anmärkningsvärt ur hälsosynpunkt eftersom barn, och främst de yngsta, är särskilt känsliga för faktorer i den omgivande miljön, och påverkas ofta mer än äldre barn och vuxna. Exempelvis har forskningsresultat från Stockholm visat att exponering för högre nivåer av luftföroreningar från trafiken under barnets första levnadsår är kopplat till en sänkt lungfunktion i skolåldern, och denna påverkan kvarstår upp i tonåren och även i ung vuxen ålder. Förutom skillnader mellan olika åldrar visar resultaten mycket stora regionala skillnader både avseende närhet till ett grönområde, men främst avseende exponering för höga halter luftföroreningar och höga bullernivåer från vägtrafiken. Inga barn i exempelvis Uppsala län och i Västerbotten bor i områden där halten av PM2,5 överskrider WHO:s rekommenderade riktvärden (5 µg/m3) medan motsvarande andel är 100% i Skåne och 98% i Stockholms län. Likaledes, exponeringsbedömningen visar att inga barn eller några få barn i Stockholm, Uppsala eller i Västerbotten bor i områden där halten av PM10 ligger över 15 µg/m3 samtidigt som en betydande andel i Skåne, i Västra Götaland och i Östergötland bor i områden där halten av PM10 ligger över 15 µg/m3. Andelen barn som bor i områden där vägtrafikbuller överstiger 55 dB är nästan dubbelt så hög bland de som bor i Stockholm, Skåne och Västra Götaland jämfört med Uppsala och Västerbotten. Trots att de allra flesta 12-åringar har relativt nära till ett grönområde eller park är det många (20 procent) som sällan eller aldrig besöker ett grönområde. Oftast bor de i ett område med högre nivåer av vägtrafikbuller och luftföroreningshalter, vilket innebär att det vid dessa bostadsområden förekommer omfattande vägtrafik. En minskad tillgång till närliggande grönområden kan därmed vara ett resultat av att det byggs in barriärer mellan bostadsområdena och bostadsnära grönska. Att bo i områden med omfattande vägtrafik innebär, förutom en hög exponering för vägtrafikbuller och luftföroreningar från trafiken samt minskad tillgång till bostadsnära grönska, att även en rad andra hälsonegativa konsekvenser försämrar barnens livskvalitet och psykosociala hälsa, som exempelvis svårigheter att göra skolarbeten, sömnproblem, sämre allmänhälsotillstånd och trötthet relaterad till både utom- och inomhusmiljö. Denna undersökning baseras på en tvärsnittsstudie, vilket innebär att den fångar förekomsten av olika exponeringar och besvär vid ett och samma tillfälle. Tvärsnittsstudier lämpar sig inte för att fastställa orsakssamband mellan miljöfaktorer och hälsoproblem. Trots detta visar resultaten på tydliga mönster: barn som bor i mer miljöbelastade områden uppvisar oftare tecken på en nedsatt livskvalitet och sämre välbefinnande. Dessa fynd understryker behovet av utökade samhällsinsatser för att minska barns exponering för hälsoskadliga miljöfaktorer – särskilt i bostadsområden där de allra yngsta växer upp.

Tillgång till bostadsnära grönska i befolkningen. Exponering, utsatta grupper och besvär [Elektronisk resurs]

Denna studie syftade till att ge en nationell översikt av befolkningens tillgång till bostadsnäragrönska inom olika områdestyper (urban, suburban och rural), både i dag och över tid. Ettytterligare syfte var att undersöka om det finns grupper i befolkningen som är särskilt utsattagenom att oftare ha en för låg tillgång till bostadsnära grönska. Slutligen avsågundersökningen att studera samband mellan grönska, livskvalitet och hälsobesvär.Resultaten visar att 3,55 miljoner personer, motsvarande 34,5 procent av Sverigesbefolkning, bodde i miljöer med låga nivåer av bostadsnära grönska år 2019. Rapporten visarockså att det finns vissa grupper i befolkningen som oftare bor i områden med en låg tillgångtill grönska än vad andra grupper gör. Det var framför allt yngre personer (18–39 år),personer födda personer födda utanför Norden, ogifta, de med högskoleutbildning,låginkomsttagare och personer boende i flerfamiljshus som var exponerade för lägre nivåerav bostadsnära grönska än andra befolkningsgrupper. Tillgången till bostadsnära grönskaberodde således på ett flertal socioekonomiska faktorer, vilket tyder på att det i Sverige, ilikhet med internationella rapporter, är immigrantfamiljer, samt hushåll med låg inkomst,som oftare bor i områden med låga nivåer av omgivningsgrönska.Studien fann ett U-format samband mellan livskvalitet och bostadsnära grönska, samt ennegativ association mellan mängden bostadsnära grönska och förekomst av självrapporteradpollenallergi. Förekomsten av andra självrapporterade hälsoproblem, speciellt hälsobesvärsom kopplades till omgivningsmiljön, var lägre bland personer som var högexponerade förbostadsnära grönska än bland individer som var lågexponerade.</p

Utomhusluften i Stockholms län : Exponering, utsatta grupper och besvär

Omgivningsmiljön och miljön i bostaden har en stor betydelse för folkhälsan. Dessa miljöer kan se olika ut för olika grupper i befolkningen vilket skapar ojämlika förutsättningar för en god hälsa. Den här undersökningen av särskilt utsatta grupper i befolkningen vad gäller exponering för luftföroreningar baserades på ett urval av befolkningen i Stockholms län som besvarat Miljöhälsoenkät 2015 (n=12 360). Resultaten visar ojämlikheter i exponering för luftföroreningar. Särskilt utsatta för luftföroreningar var yngre personer (18-39 år), ogifta, födda utanför Norden, de med högskoleutbildning och personer boende i flerfamiljshus. Dessutom observerade vi ett samband mellan exponering för luftföroreningar och upplevelse av luftkvalitet både inne i och utanför bostaden, självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, samt förekomst av besvär på grund av utomhusmiljö, framförallt avgaser. Resultaten visar också på en tydlig trend mellan halter av luftföroreningar utanför bostaden och självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, där de flesta som rapporterade negativ och mycket negativ påverkan på sin hälsa av utomhusluften bodde i område med högre halter av luftföroreningar. Det fanns även tydliga exponering-responssamband mellan luftföroreningshalter utanför bostaden och förekomst av besvär, framförallt av avgaser, samt trötthet. Sammanfattningsvis, resultaten som presenteras i den här rapporten talar för att det finns ojämlikheter i befolkningen både när det gäller exponering för luftföroreningar och besvär. Det är därför viktigt att fortsätta följa miljöns påverkan på hälsan med särskilt fokus på ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper

Utomhusluften i Stockholms län [Elektronisk resurs] : Exponering, utsatta grupper och besvär

Omgivningsmiljön och miljön i bostaden har en stor betydelse för folkhälsan. Dessa miljöer kan se olika ut för olika grupper i befolkningen vilket skapar ojämlika förutsättningar för en god hälsa. Den här undersökningen av särskilt utsatta grupper i befolkningen vad gäller exponering för luftföroreningar baserades på ett urval av befolkningen i Stockholms län som besvarat Miljöhälsoenkät 2015 (n=12 360).Resultaten visar ojämlikheter i exponering för luftföroreningar. Särskilt utsatta för luftföroreningar var yngre personer (18-39 år), ogifta, födda utanför Norden, de med högskoleutbildning och personer boende i flerfamiljshus. Dessutom observerade vi ett samband mellan exponering för luftföroreningar och upplevelse av luftkvalitet både inne i och utanför bostaden, självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, samt förekomst av besvär på grund av utomhusmiljö, framförallt avgaser.Resultaten visar också på en tydlig trend mellan halter av luftföroreningar utanför bostaden och självskattad påverkan på hälsa av utomhusluften, där de flesta som rapporterade negativ och mycket negativ påverkan på sin hälsa av utomhusluften bodde i område med högre halter av luftföroreningar.Det fanns även tydliga exponering-responssamband mellan luftföroreningshalter utanför bostaden och förekomst av besvär, framförallt av avgaser, samt trötthet.Sammanfattningsvis, resultaten som presenteras i den här rapporten talar för att det finns ojämlikheter i befolkningen både när det gäller exponering för luftföroreningar och besvär. Det är därför viktigt att fortsätta följa miljöns påverkan på hälsan med särskilt fokus på ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper.</p