Resthalter av bekämpningsmedel (OP1) som indikator i livsmedel samt uppskattat intag och risk bland svenska konsumenter (inklusive barn)

På uppdrag av Naturvårdsverket har Livsmedelsverket uppskattat exponeringen av bekämpningsmedelsrester från substanser tillhörande gruppen organiska fosforföreningar bland svenska konsumenter, inklusive barn. Intaget delades upp på hur stor del som kommer från svenskproducerade produkter och hur stor del som kommer från importerade produkter från övriga länder, uppdelat på EU och 3:e land. I denna studie har även det sammanlagda intaget av organiska fosforföreningar beräknats. Organiska fosforföreningarna (OP-föreningar) är en grupp bekämpningsmedel vilka tillhör klassen kolinesterashämmare som används för bekämpning av skadeinsekter på grödor. Dessa ämnen påverkar nervsystemet och kan ge såväl akuta som kroniska hälsoeffekter hos människa. På grund av bland annat dessa egenskaper samt ämnenas negativa miljöpåverkan har användningen av organiska fosforföreningar under senare år reglerats allt hårdare inom EU genom att godkännanden upphört, användningen begränsats och gränsvärden sänkts. I Sverige har antalet produkter innehållande OP-föreningar minskat kontinuerligt sedan 90-talet och i dagsläget har användningen upphört helt. Dessa åtgärder borde ha lett till att expone-ringen för svenska konsumenter har minskat under årens lopp, men någon undersökning om så är fallet har inte utförts tidigare. Livsmedelsverket har sammanställt kostdata för barn och vuxna från matvaneunder-sökningarna Riksmaten – barn 2003 och Riksmaten – vuxna 1997-98 och tillsammans med haltdata för OP-föreningar från kontrollprogrammet för bekämpningsmedelsrester uppskattat intaget för den svenska konsumenten, inklusive barn. En bedömning av om denna exponering inneburit en risk för svenska konsumenter har även genomförts. Resultatet av undersökningen visade att exponeringen bland svenska konsumenter för OP-föreningar har minskat under tidsperioden 2005-2011. För varje år var det teoretiska maximala dagliga intaget av enskilda OP-föreningar lägre än det acceptabla dagliga intaget (ADI) för respektive substans, och i de flesta fall var intaget endast runt någon procent av ADI. Det totala kumulativa intaget av OP-föreningar har gradvis sjunkit, från ett intag för barn år 2005-2006 på ca 15-17 % av ADI för referenssubstansen ner till runt 4 % av ADI för både vuxna och barn år 2011. När den exponeringen delades upp i bidrag från produkter producerade i Sverige, inom EU och i tredje land, så var bidraget från svenska produkter försumbart, och förutom två år: 2006 och 2011 då bidraget från EU-grödor var ca 60 % av det totala intaget, så var det varor från tredje land som bidrog mest, med 63-87 %. Den uppskattade kroniska exponeringen av OP-föreningar för svenska konsumenter tyder inte på att det inneburit någon hälsorisk under den undersökta tidsperioden. Uppskattningen av den akuta exponeringen för OP-föreningar, baserad på konservativa antaganden, visade att det inte kan uteslutas att svenska barn vid några tillfällen utsatts för en potentiell hälsorisk. Resthalter i äpple, päron, bordsdruva och persika var i några fall så höga att de kan ha inneburit en risk. Det var fler grödor från tredje land som medförde höga intag, men de flesta fallen inträffade i början av den undersökta perioden, och ingen risk identifierades efter 2009. Livsmedelsverkets slutsats är att det uppskattade kumulativa intaget för OP-föreningar skulle kunna fungera som en indikator för att följa befolkningens exponering för dessa bekämpningsmedel, men att det ur ett hälsoperspektiv vore mer relevant att följa någon annan grupp av bekämpningsmedel som fortfarande används mer allmänt.By request from the Swedish Environmental Protection Agency, the National Food Agency has estimated the exposure of pesticides belonging to the group organophosphates among Swedish consumers, including children. The intake was separated into contribution from commodities produced in Sweden, and the proportion of intake from commodities imported from other countries, divided into EU and third countries. Additionally, in this study an estimation of the cumulative exposure of organophosphates has been performed. Organophosphates (OPs) are pesticides which belong to the group acetylcholinesterase inhibitors and are used to control insect pests on various crops. These substances affect the nervous system and could result in acute and chronic health effects in humans. Because of these properties, as well as negative environmental effects, the use of OPs have become more strictly regulated within EU during the last years, by withdrawal of authorisations, restricting the use, and lowering the EU-MRLs (Maximum Residue Levels). In Sweden the number of pesticide products containing OPs has decreased continuously since the 90’s and nowadays the use has ceased. As a consequence of these actions the exposure of Swedish consumers to OPs should have declined over the last years, but no study has so far confirmed this. The National Food Agency has compiled consumption data for children and adults from the dietary surveys Riksmaten – children 2003 and Riksmaten – adults 1997-98 and together with monitoring data for OPs from the pesticide monitoring program estimated the exposure among the Swedish consumers, including children. An assessment concerning if this exposure has caused any risk to the Swedish consumers has also been performed. The results of this study showed that the exposure among Swedish consumers to OPs has decreased during the time interval 2005-2011. In every year, the theoretical maximum daily intake (TMDI) of individual OPs was below the acceptable daily intake (ADI) for each substance, and in most of the cases only about one per cent of the ADI. The cumulative intake of OPs has decreased, from an intake among children during 2005-2006 of about 15-17 % of ADI for the reference substance to approximately 4 % of ADI for both adults and children in 2011. When the total exposure was divided based on origin of the products, it was evident that the contribution from crops grown in Sweden was negligible, and except for two years: 2006 and 2011, when the contribution from products from EU was about 60 % of the total intake, commodities from third countries contributed the most, with 63-87 %. Thus, the estimated cumulative exposure to OPs among Swedish consumers does not indicate that there has been a chronic health risk. The estimation of the acute exposure to OPs, based on worst-case scenarios, showed that a potential risk for Swedish children cannot be excluded on some occasions, mainly due to residues in apples, pears, table grapes, and peaches. It should be noted that the majority of the crops that lead to high intakes originated from third countries. Most cases occurred in the beginning of the investigated period, and no acute risk was identified after 2009. The National Food Agency concludes that the estimated cumulative intake of OPs may serve as an indicator to monitor the inhabitants’ exposure to these pesticides. However, from a health perspective, it would be more relevant to monitor another group of pesticides, which are still more commonly used

Resthalter och tidstrend avbekämpningsmedlet endosulfan i livsmedelsamt uppskattat intag för den svenskakonsumenten

Bekämpningsmedel används för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada eller besvär för människors hälsa eller skada på egendom. Inom jordbruk och trädgårdsodling används bekämpningsmedel för att bekämpa eller kontrollera till exempel ogräs, insekter och svampar. I alla livsmedel som under odling, lagring eller transport behandlats med bekämpningsmedel kan resthalter förekomma. Ett av dessa bekämpningsmedel är endosulfan. Endosulfan är en mycket persistent klororganisk förening som används internationellt för kontroll av insekter och kvalster vid odling av frukt, grönsaker, potatis, bomull, te, kaffe, spannmål, oljefröväxter, sockerrör, tobak och alfalfa samt inom skogsnäring och vid odling av prydnadsväxter. Substansen används dessutom för kontroll av tsetseflugan som kan orsaka blodbrist bland djur och sprida sjukdomen sömnsjuka bland människor. Användningen av endosulfan har dock förbjudits inom EU och all användning av endosulfan som bekämpningsmedel inom EU ska ha upphört senast den 31 december 2007. I Sverige har ingen användning av endosulfan varit tillåten efter den 31 december 1997. Livsmedelsverket har sedan mitten av 1960-talet bedrivit kontinuerlig kontroll av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier för att bland annat säkerställa att inte gällande gränsvärden överskrids samt att konsumenters hälsa inte äventyras. Detta har lett till uppbyggandet av en unik informationskälla från vilken uppgifter om halter av endosulfan i livsmedelsprodukter (grödor) under åren 1990-2007 har kunnat hämtas. Avsikten med den aktuella studien, som är en fortsättning på tidigare projekt, har varit att belysa följande frågeställningar från Naturvårdsverket: 1. I vilka grödor hittas endosulfan och i vilka halter? 2. Hur ser tidstrenden ut? 3. Hur ser en grov uppskattning av exponeringen hos den svenska konsumenten ut? Resultatet av studien visade att även om resthalter av endosulfan identifierats i 41 olika importerade grödor är det endast ett fåtal av dessa grödor som antingen återkommande innehållit resthalter av endosulfan eller som haft en stor andel positiva analysresultat. Bland de importerade grödorna utmärkte sig särskilt meloner, paprika, tomat, äpple, slanggurka, zucchini och persilja med avseende på detta. Bland de svenskodlade grödorna uppmättes resthalter av endosulfan i 7 olika grödor och endast slanggurka utmärkte sig som en gröda där resthalter av endosulfan återkom under fler än 2 år. Både för importerade och inhemska grödor är trenden med sjunkande resthalter och färre förekomster av endosulfan tydlig, vilket också avspeglar sig i de exponeringsuppskattningar som genomförts. Intaget av endosulfan har stadigt minskat under perioden och uppskattas för den svenska konsumenten ha minskat från nästan 10% av ADI år 1990 till mindre än 1% av ADI år 2007.Pesticides are used to prevent or deter those animals, plants or microorganisms that cause negative effects on human health or damage to property. Within agriculture and horticulture pesticides are used to control e.g. weeds, insects or fungi. Residues may occur in all crops that under cultivation, storage or transport have been treated with pesticides. One of these pesticides is endosulfan. Endosulfan is an organochlorine insecticide that is used internationally for control of insects and mites on a very wide range of crops, including fruits, vegetables, potatoes, cotton, tea, coffee, cereals, oilseed crops, sugar cane, tobacco and alfalfa and also within forestry and within cultivation of ornamentals. The substance is also used for control of the tsetse fly which can cause anaemia among animals and spread the disease sleeping sickness among people. The use of endosulfan as a pesticide is prohibited within EU since December 31 st, 2007. In Sweden the substance has not been permitted for use after December 31 st 1997. Since the middle of the1960s The National Food Administration has continuously been monitoring pesticide residues in food of plant origin in order to secure that no residues above the maximum residue level occur in the crop. This has resulted in a unique database from which data regarding residues of endosulfan during the years 1990-2007 has been collected. The purpose of this study, which is a continuation to an earlier project, was to look at the following questions received from the Swedish Environmental Protection Agency: 1. In which crops are residues of endosulfan found and in which quantities? 2. How does endosulfan residues in crops change over time? 3. What is the rough estimation of human exposure among the Swedish consumers? The results showed that even if residues of endosulfan were identified in 41 different imported crops it is only a few of these crops that either continuously contained endosulfan residues or that have had a high proportion of positive analytical results. Melons, peppers, tomatoes, apples, cucumber, zucchini and parsley were among the imported crops that distinguished the most regarding these parameters. Residues of endosulfan were identified in 7 different crops grown in Sweden but only cucumber contained residues for more than 2 years. The residue levels of endosulfan declined over time both for imported crops and crops grown in Sweden. Also, fewer crops that contained endosulfan residues were found over time. This is reflected in the estimated human exposures of endosulfan via food. The human exposure among the Swedish consumers has decreased from almost 10% of the ADI in 1990 to less than 1% of ADI in 2007