Ultraslow radiative cooling of Cn-(n = 3–5)

Ultraslow radiative cooling lifetimes and adiabatic detachment energies for three astrochemically relevant anions, C−n (n = 3–5), are measured using the Double ElectroStatic Ion Ring ExpEriment (DESIREE) infrastructure at Stockholm University. DESIREE maintains a background pressure of ≈10−14 mbar and temperature of ≈13 K, allowing storage of mass-selected ions for hours and providing conditions coined a “molecular cloud in a box.” Here, we construct two-dimensional (2D) photodetachment spectra for the target anions by recording photodetachment signal as a function of irradiation wavelength and ion storage time (seconds to minute time scale). Ion cooling lifetimes, which are associated with infrared radiative emission, are extracted from the 2D photodetachment spectrum for each ion by tracking the disappearance of vibrational hot-band signal with ion storage time, giving 1e cooling lifetimes of 3.1 ± 0.1 s (C−3), 6.8 ± 0.5 s (C−4), and 24 ± 5 s (C−5). Fits of the photodetachment spectra for cold ions, i.e., those stored for at least 30 s, provide adiabatic detachment energies in good agreement with values from laser photoelectron spectroscopy on jet-cooled anions, confirming that radiative cooling has occurred in DESIREE. Ion cooling lifetimes are simulated using a simple harmonic cascade model, finding good agreement with experiment and providing a mode-by-mode understanding of the radiative cooling properties. The 2D photodetachment strategy and radiative cooling modeling developed in this study could be applied to investigate the ultraslow cooling dynamics of a wide range of molecular anions

Hållbar turismutveckling ur ett regionalt perspektiv : En komparativ studie av fyra regionala turismorganisationer

Hållbar turism är ett högaktuellt ämne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillämpas på alla geografiska nivåer och det grundläggande syftet är att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ”Brundtlandrapporten” har begreppen hållbar utveckling och hållbar turism behandlats i en stor mängd litteratur samt varit föremål för många diskussioner och debatter. Trots detta är båda begreppen och många av dess definitioner komplexa, otydliga och svåra att operationalisera. Denna otydlighet är en bidragande faktor till att implementering av hållbar utveckling likväl som hållbar turism har varit långsam och långt ifrån framgångsrik. Det är viktigt att inte betrakta hållbar turism som en definierbar slutpunkt utan att arbetet bör ses som en process. Det är därför möjligt att göra insatser som syftar till en mer hållbar turismutveckling men det är omöjligt att exakt beskriva ett hållbart tillstånd. En av de främsta barriärerna för framåtskridande inom hållbar turism är det bristfälliga stödet från konsumenter. Många anser sig ha positiva attityder gentemot hållbar turism men endast ett fåtal omsätter dessa i praktiken. Det finns flera metoder för att påverka konsumenter att välja hållbara alternativ såsom uppförandekoder, miljömärkningar och marknadsföring. Utöver konsumenternas bristfälliga stöd finns även många andra barriärer för implementering av hållbar turism men det är viktigare att fokusera på och jobba utifrån goda exempel. Regionala turismorganisationer kan jobba utifrån en modell innehållande framgångsfaktorer för att uppnå en framgångsrik implementering av hållbar turism. Dessa faktorer innefattar bland annat samordning, medvetenhet, tydlighet och ekonomisk prioritet. För att sedan avgöra om de insatser som görs leder till att utvecklingen går i en hållbar riktning är mätning genom indikatorer ett användbart verktyg. Hållbar utveckling kan även kopplas till en diskussion om ansvar och etiska frågor, där vissa företag och organisationer börjar arbeta med hållbar turism endast för egen vinning medan andra även beaktar etiska aspekter. För att regionala turismorganisationer ska kunna avgöra på vilken nivå de ligger i sitt hållbarhetsarbete kan de använda sig av en hierarki bestående av fyra delar, alltifrån basnivå till avancerad nivå. Organisationerna kan i tillägg till detta även arbeta utifrån ett antal steg för att nå högre nivåer i sitt hållbarhetsarbete. Tillväxtverket och Innovasjon Norge arbetar med turism på nationell nivå i Sverige respektive Norge. Dessa samarbetar i sin tur med regionala turismorganisationer och företag. Region Dalarna, Swedish Lapland Tourism, Jämtland Härjedalen Turism och Fjord Norge AS är regionala turismorganisationer som ligger på olika nivåer i den tidigare nämnda hierarkin. Deras hållbarhetsarbete skiljer sig därmed åt vilket bland annat kan bero på när organisationerna bildades, deras organisationsform och vilka de huvudsakliga uppgifterna är i de olika organisationerna. I strävan mot en hållbar turismutveckling krävs insatser från aktörer på alla geografiska nivåer och det måste finnas ett målinriktat strategiskt samarbete mellan nivåerna. Alla aktörer har olika roller att spela i resan mot en hållbar turismutveckling och regionala turismorganisationer fungerar som en viktig länk mellan nationella aktörer och aktörer på destinations- och företagsnivå.Sustainable tourism is a highly topical subject that concerns all actors involved in tourism. The concept can be applied to all geographical levels and its basic purpose is to minimize the negative impacts of tourism and to maximize its positive impacts. Since the report of the Brundtland Commission, the concepts of sustainable development and sustainable tourism have been treated in a large body of literature and the subject of many discussions and debates. Nevertheless, both concepts and many of its definitions are complex, unclear and difficult to operationalize. This ambiguity is a contributing factor to the fact that the implementation of sustainable development as well as sustainable tourism has been slow and far from successful. It is important not to consider sustainable tourism as a definable end point, efforts should instead be seen as a process. It is therefore possible to make efforts towards more sustainable tourism development but it’s impossible to accurately describe a sustainable condition. One of the main barriers to progress in sustainable tourism is the lack of support from consumers. Research has shown that many people have positive attitudes towards sustainable tourism but only a few sales of these in practice. There are several methods to influence consumers to choose sustainable alternatives such as codes of conducts, eco-labels and marketing. In addition to consumers' lack of support, there are many other barriers for the implementation of sustainable tourism but it is more important to focus on and work from good examples. Regional tourism organizations can work from key success factors in achieving a successful implementation of sustainable tourism. These factors include, among other things, coordination, awareness, clarity and economic priority. To then determine whether the efforts leading to the development is in a sustainable direction indicators are a useful tool. Sustainable development can be linked to a discussion of responsibility and ethical issues, where some companies and organizations are beginning to work on sustainable tourism only for their own benefit, while others also take into account ethical aspects. For regional tourism organizations will be able to determine at what level they are in their sustainability efforts, they can make use of a hierarchy of four elements, ranging from basic level to advanced level. Organizations can add to this work from a number of steps to reach higher levels in their sustainability efforts. Tillväxtverket and Innovasjon Norge are working with tourism at the national level in Sweden and Norway respectively. These organizations collaborate in turn with regional tourism organizations and companies. Region Dalarna, Swedish Lapland Tourism, Jämtland Härjedalen Turism and Fjord Norge AS are all regional tourism organizations and are at different levels in the previously mentioned hierarchy. Their efforts for sustainable tourism is therefore different to, inter alia, from when the organization was formed, their organizational form and the main tasks in the different organizations. The movement toward sustainable tourism development requires action from stakeholders at all geographical levels and there must be a targeted strategic cooperation between the levels. All parties have different tasks in the journey towards sustainable tourism development and regional tourism organizations serves as an important link between national operators and destination and enterprise level

Återkoppling på elevtexter : Hur några lärare i årskurs 1–3 använder återkoppling på elevtexter

Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare, aktiva i årskurs 1–3, ger återkoppling på elevtexter samt undersöka hur, eller om, återkopplingen används vidare. Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen stöttning, mediering och den proximala utvecklingszonen. Studien är en kvalitativ undersökning där materialinsamlingen skett via elevtexter och semistrukturerade lärarintervjuer som i sin tur analyserats med hjälp av en textanalys och en tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna föredrar att använda muntlig återkoppling som ges i direkt anslutning till elevernas skrivande, även om det förekommer andra tillvägagångssätt. Resultatet visar dessutom att det i denna undersökning är främst språklig struktur som lärarna väljer att rikta sin återkoppling på samt att samtliga lärare tillåter eleverna revidera sina texter efter mottagen återkoppling

Hur kan elevers kunskapsutveckling i matematik förbättras : Formativ bedömning i matematikundervisning

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. I den formativa bedömningen har vi sett vikten av mötet mellan lärare och elev. Att arbeta formativt är tidskrävande

Children's participation in preschool : A qualitative study with preschool teachers

Delaktighet är centralt begrepp i förskolan där förskollärare skall ansvara för att barnen blir delaktiga samt upplever delaktighet. Studiens syfte var att undersöka förskollärares beskrivningar, upplevelser och erfarenheter kring barns delaktighet i förskolan. I studien dras kopplingar i förhållande till det sociokulturella perspektivet där samspel och samarbete samt språk och kommunikation mellan människor ses som centrala. En kvalitativ forskningsansats har använts i studien där två fokusgruppintervjuer har utförts med tre verksamma förskollärare i respektive grupp. Urvalet utfördes utifrån ett bekvämlighetsurval vilket i studien innebär att forskarna har en tidigare koppling till rektorn för den enhet samt de förskolor de deltagande förskollärarna är verksamma i. Resultatets analys har inspirerats utifrån en fenomenografisk ansats. För att skapa förutsättningar för barns delaktighet i förskolan framkom det ur studiens resultat att förskollärarna ansåg det som centralt att skapa relationer och gemenskap med barnen och i barngruppen, att använda sig av dokumentation, att dela barngruppen i mindre grupper, att ha en god kommunikation och samsyn i arbetslaget samt att förskollärarnas barnsyn har en inverkan på huruvida delaktighet kommer till uttryck i förskolan

Återkoppling på elevtexter : Hur några lärare i årskurs 1–3 använder återkoppling på elevtexter

Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare, aktiva i årskurs 1–3, ger återkoppling på elevtexter samt undersöka hur, eller om, återkopplingen används vidare. Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen stöttning, mediering och den proximala utvecklingszonen. Studien är en kvalitativ undersökning där materialinsamlingen skett via elevtexter och semistrukturerade lärarintervjuer som i sin tur analyserats med hjälp av en textanalys och en tematisk analys. Studiens resultat visar att lärarna föredrar att använda muntlig återkoppling som ges i direkt anslutning till elevernas skrivande, även om det förekommer andra tillvägagångssätt. Resultatet visar dessutom att det i denna undersökning är främst språklig struktur som lärarna väljer att rikta sin återkoppling på samt att samtliga lärare tillåter eleverna revidera sina texter efter mottagen återkoppling

Bio-based resins for digital light processing : Mechanical and degradable properties

Thermosets are appropriate materials for various applications due to benefits such as heat resistance and good mechanical properties. The disadvantages of traditional thermosets from a sustainable manufacturing perspective are that they are usually derived from fossil resources, and also have permanent cross-linked networks that are difficult to break, making them non-recyclable. It is therefore of great interest to find bio-based alternatives, especially ones that can be recycled or bio-degraded. In this project four bio-based photocurable resins, meant for 3D printing thermosets, were characterized by their mechanical properties and chemical degradation. They were designed with esters and imine groups in order to use dynamic, reversible bonds to attempt mechanical recycling and chemical degradation. The resins were composed of methacrylated eugenol, methacrylated PHB-diol and Schiff base methacrylated extended vanillin. The latter provided good thermal stability, solvent resistance and mechanical properties to the thermosets. The mechanical recycling was able to produce cohesive thermoset films, successfully reforming broken bonds, but the mechanical properties decreased substantially from the process. Chemical degradation of the thermosets could be performed, but further use of the degraded material was not examined.Härdplaster är lämpliga material för olika applikationer på grund av sina fördelaktiga egenskaper, som värmebeständighet och goda mekaniska egenskaper. Nackdelarna med traditionella härdplaster ur ett hållbarhetsperspektiv är att de vanligtvis härrör från fossila resurser. De har även permanent tvärbundna nätverk som är svåra att bryta, vilket gör dem icke-återvinningsbara. Det är därför av stort intresse att hitta biobaserade alternativ, särskilt sådana som kan återvinnas eller biologiskt nedbrytas. I detta projekt karaktäriserades fyra biobaserade foto-polymeriserbara hartser, avsedda för 3D-tillverkning av härdplaster, genom sina mekaniska egenskaper och kemiska nedbrytbarhet. De designades med ester- och imingrupper för att kunna använda dynamiska, reversibla bindningar i ett försök att mekaniskt återvinna och kemiskt bryta ned härdplasterna. Hartserna var sammansatta av metakrylerad eugenol, metakrylerad PHB-diol och Schiff-bas metakrylerad förlängd vanillin. Den senare tillförde bra termisk stabilitet, motstånd mot lösningsmedel och mekaniska egenskaper åt härdplasterna. Den mekaniska återvinningen kunde producera sammanhängande plastfilmer genom återskapade bindningar, men de mekaniska egenskaperna försämrades avsevärt från processen. Kemisk nedbrytning av härdplasterna kunde utföras, men ytterligare användning av det nedbrutna materialet undersöktes inte

Bio-based resins for digital light processing : Mechanical and degradable properties

Thermosets are appropriate materials for various applications due to benefits such as heat resistance and good mechanical properties. The disadvantages of traditional thermosets from a sustainable manufacturing perspective are that they are usually derived from fossil resources, and also have permanent cross-linked networks that are difficult to break, making them non-recyclable. It is therefore of great interest to find bio-based alternatives, especially ones that can be recycled or bio-degraded. In this project four bio-based photocurable resins, meant for 3D printing thermosets, were characterized by their mechanical properties and chemical degradation. They were designed with esters and imine groups in order to use dynamic, reversible bonds to attempt mechanical recycling and chemical degradation. The resins were composed of methacrylated eugenol, methacrylated PHB-diol and Schiff base methacrylated extended vanillin. The latter provided good thermal stability, solvent resistance and mechanical properties to the thermosets. The mechanical recycling was able to produce cohesive thermoset films, successfully reforming broken bonds, but the mechanical properties decreased substantially from the process. Chemical degradation of the thermosets could be performed, but further use of the degraded material was not examined.Härdplaster är lämpliga material för olika applikationer på grund av sina fördelaktiga egenskaper, som värmebeständighet och goda mekaniska egenskaper. Nackdelarna med traditionella härdplaster ur ett hållbarhetsperspektiv är att de vanligtvis härrör från fossila resurser. De har även permanent tvärbundna nätverk som är svåra att bryta, vilket gör dem icke-återvinningsbara. Det är därför av stort intresse att hitta biobaserade alternativ, särskilt sådana som kan återvinnas eller biologiskt nedbrytas. I detta projekt karaktäriserades fyra biobaserade foto-polymeriserbara hartser, avsedda för 3D-tillverkning av härdplaster, genom sina mekaniska egenskaper och kemiska nedbrytbarhet. De designades med ester- och imingrupper för att kunna använda dynamiska, reversibla bindningar i ett försök att mekaniskt återvinna och kemiskt bryta ned härdplasterna. Hartserna var sammansatta av metakrylerad eugenol, metakrylerad PHB-diol och Schiff-bas metakrylerad förlängd vanillin. Den senare tillförde bra termisk stabilitet, motstånd mot lösningsmedel och mekaniska egenskaper åt härdplasterna. Den mekaniska återvinningen kunde producera sammanhängande plastfilmer genom återskapade bindningar, men de mekaniska egenskaperna försämrades avsevärt från processen. Kemisk nedbrytning av härdplasterna kunde utföras, men ytterligare användning av det nedbrutna materialet undersöktes inte

Normer om kvinnan och kvinnokroppen på Instagram : En kvalitativ studie av Bianca Ingrossos och Angelica Blicks självpresentation i bild

Syfte och problemformulering: Syftet med studie är att undersöka hur normer om kvinnor och kvinnokroppen (re)konstrueras i kvinnliga influencers självpresentation i bild på Instagram. Studien undersöker detta utifrån fallet Bianca Ingrosso och Angelica Blick. Att normer om kvinnor och kvinnokroppen rekonstrueras genom de representationer av kvinnor som tillhandahålls i bilder i media är känt sedan tidigare. Forskning har visat att dessa representationer i sin tur påverkar sociala hierarkier i samhället, såsom att kvinnor tenderar representeras på ett sätt som gör att de underordnas män. Innan sociala mediers framfart under 2010-talet hade de traditionella medierna en unik position när det kommer till vilka representationer vi människor fick ta del av och inte. Idag är individuell bildpublicering, där vem som helst kan dela med sig av sina egna bilder, likväl en källa till representationen av kvinnor i bild. Inte minst via Instagram som kommit att bli ett av Sveriges mest populära socialamedium för just bildpublicering, samt en vital kommunikationskanal för influencers. Metod och material: I studien användes den kvalitativa metoden semiotisk bildanalys för att undersöka 12 Instagrambilder, 6 bilder på Bianca Ingrosso och 6 bilder på Angelica Blick. Samtliga bilder är bilder de publicerat på sig själv på sitt respektive Instagramkonto. Huvudresultat: Studien visar att influencernas självpresentation i bild rekonstruerar normer om kvinnan som sexig och något som ska betraktas. En ytterligare slutsats är att självsexualiseringen och självobjektifieringen som förekommer självpresentationerna kan upplevas mer eller mindre explicit, men ändå finnas där

A participatory approach to tracking system transformation in clusters and innovation ecosystems – evolving practice in Sweden’s Vinnväxt programme

For decades, cluster initiatives and funding programmes have been used as instruments of industrial and innovation policy – addressing system failures by strengthening linkages among actors, fostering innovation and developing more effective innovation systems. More recently, a growing segment of these initiatives are also focused on driving system-level transformation and contributing to broader societal benefits. This segment is characterised by larger-scale and longer-term strategic efforts involving a variety of stakeholders across different parts of society, aimed at contributing to addressing societal challenges. These characteristics are shared with the emerging frame of transformative innovation policy, which highlights the importance of embedded practices of learning and reflexivity to enable continuous monitoring of progress and inform and adapt the direction of systemic change processes – requiring new approaches to governance and evaluation. Despite deep experience with implementing cluster programmes and other systemic innovation policy instruments, practitioners still struggle with monitoring and evaluation. Current approaches focus on evidencing strengthened innovation (and economic effects) on the level of firms and research actors, and fail to capture contributions on the level of the broader system. This paper presents an evolving approach for tracking system transformation in clusters and collaborative innovation initiatives. Through an interactive, co-development process with initiatives in the Swedish Vinnväxt programme, this research proposes a definition and set of system effect categories for cluster initiatives, and tests a participatory approach for tracking their contribution to system-level change over time, providing an initial case