Temapresentation : Att bilda lärare i digital kompetens

Utbildning och lärande. Tidskrift</p

The rationale of online learning communities

Abstract. This study presents a typology for Online Learning Communities (OLC). People have always been members of different learning groups. OLC is about people who share a common interest and learn in a collaborative mode using information and communication technology (ICT). People communicate globally and exchange information with expectations to find others interested in the same subject. The aim of the article is to suggest categories for existing forms of OLC. Six different categories of OLC are presented, in which participants respectively environment are dividing factors. The typology defines each type of OLC depending on if the environment is online or blended. A mixture between online and physical meetings creates the blended environment. The other factor is based on if the participants practice is related to an educational or professional environment, and perhaps sited in an environment connected to a shared interest

Temapresentation : Att bilda lärare i digital kompetens

Utbildning och lärande. Tidskrift</p

A professional community goes online - a study of an online learning community in general medicine

The aim of the study is to investigate how an e-mailing list, organised and managed by a Swedish professional association of general medicine, functions as an online learning ommunity (OLC). In a contemporary networked society, people participate online in order to share knowledge and experiences about shared interests. Swedish professional and occupational associations face crucial challenges when building OLCs to support their members as they lack knowledge about maintaining online activities and professional networks that last longer than just a month. The longitudinal empirical material based on postings sent for a period of seven years has been collected from the web archive supporting the e-mailing list. The research questions examine the text-based material focusing on the characteristics of the articipants, what they do online, and what they talk about. The analysis of the emographic statistics of participation, content analyses, and social network analyses take their departure in sociocultural theories and concepts of communities of practice. The findings indicate that e-mailing lists have the potential to enhance participation in online professional communities due to the articipants’ strict focus on the specialist subject when contributing online. The online activities show that the OLC is more than just an exchange of e-mail, sent back and forth among a group of participants. The OLC becomes an arena for the formation of professional identities that holds the general practice all together. Even if the number of subscribers increases over the years it does not automatically raise the number of contributing participants. The thesis suggests that OLCs can be built upon existing synchronous tools which are embedded in professionals’ daily work. Design implications derived from this thesis challenge professional and occupational associations to rethink strategies for organising continual professional development in terms of existing nfrastructures for participation

How to Include Female Students in Technical Computer Science Study Programs

This study examines why female students do not register in computer sciencerelated programs after submitting their application. In design for inclusion in academic culture, pedagogical implications are based on empirical findings that intend to foster a more heterogeneous group, which can be introduced to promote student’s interest in technology

Certifiering av arbetsintegrerat lärande i högre utbildning

För att Sverige ska kunna konkurrera i den globala ekonomin måste våra studenter med examen från högre utbildning vara redo för en karriär i arbetslivet. För Högskolan Väst innebär detta att våra utbildningar ska utvecklas i samverkan med partners från omgivande samhälle för att kunna erbjuda ett relevant och attraktivt utbildningsutbud, som svarar mot arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov. Vid Högskolan Väst görs detta strategiska arbete inom ramen för vår profil arbetsintegrerat lärande (AIL). För oss bygger AIL-profilen på att avancerad kunskap skapas på många håll i samhället och att teoretisk och praktisk kunskap är lika viktiga. Vi vill att våra studenter utvecklar förmågor och färdigheter som gör att de kan ingå i och driva hållbar samhällsutveckling i praktiken. För att uppnå en strategisk och kvalitativ utveckling av AIL beslutade Högskolan Västs styrelse att AIL-certifiera alla utbildningsprogram med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Kvalitetsprocessen kallas AIL-certifieringsprocessen, vars syfte är att säkerställa att alla studenter möts av och kritiskt kan reflektera kring till AIL, dess innehåll, värde och utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna studie presenterar erfarenheterna från två omgångar av AIL-certifieringar där 11 utbildningsprogram genomgått processen. Arbetet har inneburit utformning av kriterieområden för att kunna kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsplaner utifrån olika kunskapsformer. En initial vägledningsmodell med kompletterande inspiration och stödstruktur till kriterieområdena har tagits fram. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika typer av AIL-aktiviteter som återspeglar mångfalden av AIL i undervisningen och de sätt som utbildningar vid Högskolan Väst har relation till och samverkar med arbetsgivare och organisationer. Processen kom att präglas av kollegialitet och erfarenhetsutbyte vilket även resulterat i kvalitetsutvecklande aktiviteter inom program och kurser. Det långsiktiga bidraget är att ta fram ett kvalitetsramverk för AIL i högre utbildning med tydlig koppling till hållbar utveckling. Ett sådant kvalitetsramverk ska kunna spridas till fler lärosäten som systematiskt vill utveckla AIL som en tydlig kvalitetsdimension i högre utbildning.

Certifiering av arbetsintegrerat lärande i högre utbildning

För att Sverige ska kunna konkurrera i den globala ekonomin måste våra studenter med examen från högre utbildning vara redo för en karriär i arbetslivet. För Högskolan Väst innebär detta att våra utbildningar ska utvecklas i samverkan med partners från omgivande samhälle för att kunna erbjuda ett relevant och attraktivt utbildningsutbud, som svarar mot arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov. Vid Högskolan Väst görs detta strategiska arbete inom ramen för vår profil arbetsintegrerat lärande (AIL). För oss bygger AIL-profilen på att avancerad kunskap skapas på många håll i samhället och att teoretisk och praktisk kunskap är lika viktiga. Vi vill att våra studenter utvecklar förmågor och färdigheter som gör att de kan ingå i och driva hållbar samhällsutveckling i praktiken. För att uppnå en strategisk och kvalitativ utveckling av AIL beslutade Högskolan Västs styrelse att AIL-certifiera alla utbildningsprogram med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Kvalitetsprocessen kallas AIL-certifieringsprocessen, vars syfte är att säkerställa att alla studenter möts av och kritiskt kan reflektera kring till AIL, dess innehåll, värde och utmaningar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Denna studie presenterar erfarenheterna från två omgångar av AIL-certifieringar där 11 utbildningsprogram genomgått processen. Arbetet har inneburit utformning av kriterieområden för att kunna kvalitetssäkra kursplaner och utbildningsplaner utifrån olika kunskapsformer. En initial vägledningsmodell med kompletterande inspiration och stödstruktur till kriterieområdena har tagits fram. Resultatet visar på att det finns ett flertal olika typer av AIL-aktiviteter som återspeglar mångfalden av AIL i undervisningen och de sätt som utbildningar vid Högskolan Väst har relation till och samverkar med arbetsgivare och organisationer. Processen kom att präglas av kollegialitet och erfarenhetsutbyte vilket även resulterat i kvalitetsutvecklande aktiviteter inom program och kurser. Det långsiktiga bidraget är att ta fram ett kvalitetsramverk för AIL i högre utbildning med tydlig koppling till hållbar utveckling. Ett sådant kvalitetsramverk ska kunna spridas till fler lärosäten som systematiskt vill utveckla AIL som en tydlig kvalitetsdimension i högre utbildning.

Förstudie kompetensbehov informationssäkerhet

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en förstudie genomförts med syftet att sammanställa forskningsresultat om kompetenshöjande åtgärder inom informationssäkerhetsområdet för att kartlägga utbildningsbehov och identifierade nyttoeffekter. Arbetet har genomförts av forskare från tre olika lärosäten, Högskolan Skövde, Karlstad Universitet och Stockholms Universitet, samt inom tre forskningsdiscipliner nämligen pedagogik, informationssäkerhet och företagsekonomi. Förstudien har haft i uppdrag att besvara följande frågeställningar: Hur definieras kompetens? Hur mäter man kompetens? Hur skiljer sig olika typer av utbildningsinsatser avseende nyttoeffekter? Vilka erfarenheter, utvärderingar förklaringsfaktorer kan identifieras? Hur och i vilken utsträckning tillgodogörs olika typer av utbildningar? Vad kännetecknar framgångsrika utbildningsinsatser? Resultatet visar att kompetensbegreppet är svårdefinierat och det finns ingen tydlig definition av begreppet. Ett försök till en sammanfattande beskrivning av kompetensbegreppet utifrån granskningen är att kompetens innebär en viss uppsättning kunskaper, färdigheter, etik och attityder i en viss kontext. Kompetens innefattar både egenskaper och intentioner där egenskap inkluderar kunskap och färdighet, och intentioner innefattar etik och attityder. Allt måste dock relatera till en kontext och alltid ses i sitt sammanhang. Ytterst få studier har fokus på mätning av kompetens både generellt och inom informationssäkerhetsområdet. De studier som genomfört någon form av mätning mäter främst kompetens utifrån det akademiska fältet och då i första hand utifrån ett kunskapsperspektiv. Forskning av mätning på yrkesverksamma är minimal inom de sökområden som granskats i denna förstudie. Avseende kompetensbehov, nyttoeffekter, erfarenheter och framgångsfaktorer visar granskningen att framgångsfaktorer generellt är när utbildningsinsatserna för yrkesverksamma har ett praktiknära fokus. Motivationen och engagemanget hos de som går en utbildning är av avgörande betydelse. Det går inte direkt att avgöra vilka utbildningstyper eller aktiviteter som är av störst betydelse utan granskningen visar att en kombination av olika utbildningsformer och aktiviteter är att föredra. Vidare är dialog och diskussion i den dagliga verksamheten av stor betydelse för att bygga upp en hållbar säkerhetskultur i organisationen. Den s k tysta kunskapen ska inte underskattas utan behöver tas i beaktande och stödjas. Ytterligare är ledningens engagemang, delaktighet och stöd för utbildningens genomförande av avgörande betydelse om en utbildning ska uppnå en tydlig effekt i verksamheten. Granskningen visar att det finns behov av ytterligare forskning avseende kompetensbehov och på vilket sätt olika utbildningsinsatser ger effekt i organisationer. Förslag på ett diskussionsunderlag för framtida arbete har tagits fram. Förslagen innefattar bl a behov av kompetensanalyser, metoder och verktyg för att mäta utbildningseffekter, riktade kompetenshöjande insatser för managementnivån, longitudinella studier för uppföljning av effekter samt utveckling av metoder och verktyg för ett situerat lärande. Granskningen har genomförts inom olika disciplinområden vilket har uppfattats mycket positivt av de deltagande forskarna. Eftersom informationssäkerhet är ett interdisciplinärt område krävs också att bredare perspektiv och ytterligare discipliner bör ingå i framtida fördjupade analyser i området. Exempel på tillkommande discipliner är beteendevetenskap, psykologi och juridik. Behovet av kompetens inom informationssäkerhetsområdet lär inte minska i framtiden och ytterligare forskning behövs för att rätt utbildning ska nå rätt person vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Skövde i mars 201

Spelbaserad simulering för insatsutbildning : Slutrapport

Denna rapport är en avrapportering av projektet Spelbaserad simulering för insatsutbildning. Projektet syftar till att: Studera hur serious games kan förstärka lärandemiljön i träning och utbildning Praktiskt testa och analysera användningen av spelteknologi för att ta fram rekommendationer för konstruktion av träningssimulatorer Skapa underlag för utveckling av Räddningsverkets utbildningsmetoder genom samarbete mellan forskare och praktiker Serious games och spelbaserad simulatorträning ses som en möjlighet att vidareutveckla undervisnings- och träningsmiljön inom räddningstjänst. Begreppet serious games definieras som att använda spel och spelteknik för att uppnå syften utöver ren underhållning. För att utnyttja områdets potential i största möjliga mån krävs en kombination av att utveckla och anpassa teknik så att den passar för ändamålet, detta kan till exempel innebära att utnyttja de möjligheter som modern spelteknik ger för att logga användarbeteende och resultat. Dessutom innefattar serious games en komponent av speldesign, det vill säga att utnyttja möjligheter som spel ger för att skapa en motiverande och engagerande lärandemiljö. Detta kan till exempel innebära att skapa tävlingsmoment och poängsystem som sporrar till upprepad användning. I projektet har vi utnyttjat såväl teknik- som speldesignskomponenten. Projektets syften har uppnåtts genom att producera och utvärdera ett prototypspel för insatsträning samt en modell för hur serious games kan användas i träning och utbildning. De huvudsakliga resultaten består av en spelprototyp av ett webbaserat spel för att träna beslutsfattande på taktisk nivå samt en pedagogisk modell för spelbaserad träning. Prototypen och modellen har testats på en distanskurs för Räddningsledarutbildning i regi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utvärderingen visar på goda resultat vad gäller systemets användbarhet. Den pedagogiska potentialen har inte kunnat utvärderas fullt ut då prototypen inte blev en tillräckligt integrerad del i kursen där den utvärderades. Projektet visar att spelbaserad träning kan vara en möjlighet för pedagogisk utveckling med avseende på både teknik och pedagogisk kontext. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera vikten av att genomföra och utvärdera pedagogiska anpassningar i samband med spelbaserad träning. Vidare har projektet har samarbetat med olika konstellationer av lärare och kursdeltagare vid MSB. En viktig lärdom är att tydliga resurser och organisatoriskt engagemang finns på plats i den här typen av samproducerande forskningsprojekt

Spelbaserad simulering för insatsutbildning : Slutrapport

Denna rapport är en avrapportering av projektet Spelbaserad simulering för insatsutbildning. Projektet syftar till att: Studera hur serious games kan förstärka lärandemiljön i träning och utbildning Praktiskt testa och analysera användningen av spelteknologi för att ta fram rekommendationer för konstruktion av träningssimulatorer Skapa underlag för utveckling av Räddningsverkets utbildningsmetoder genom samarbete mellan forskare och praktiker Serious games och spelbaserad simulatorträning ses som en möjlighet att vidareutveckla undervisnings- och träningsmiljön inom räddningstjänst. Begreppet serious games definieras som att använda spel och spelteknik för att uppnå syften utöver ren underhållning. För att utnyttja områdets potential i största möjliga mån krävs en kombination av att utveckla och anpassa teknik så att den passar för ändamålet, detta kan till exempel innebära att utnyttja de möjligheter som modern spelteknik ger för att logga användarbeteende och resultat. Dessutom innefattar serious games en komponent av speldesign, det vill säga att utnyttja möjligheter som spel ger för att skapa en motiverande och engagerande lärandemiljö. Detta kan till exempel innebära att skapa tävlingsmoment och poängsystem som sporrar till upprepad användning. I projektet har vi utnyttjat såväl teknik- som speldesignskomponenten. Projektets syften har uppnåtts genom att producera och utvärdera ett prototypspel för insatsträning samt en modell för hur serious games kan användas i träning och utbildning. De huvudsakliga resultaten består av en spelprototyp av ett webbaserat spel för att träna beslutsfattande på taktisk nivå samt en pedagogisk modell för spelbaserad träning. Prototypen och modellen har testats på en distanskurs för Räddningsledarutbildning i regi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utvärderingen visar på goda resultat vad gäller systemets användbarhet. Den pedagogiska potentialen har inte kunnat utvärderas fullt ut då prototypen inte blev en tillräckligt integrerad del i kursen där den utvärderades. Projektet visar att spelbaserad träning kan vara en möjlighet för pedagogisk utveckling med avseende på både teknik och pedagogisk kontext. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera vikten av att genomföra och utvärdera pedagogiska anpassningar i samband med spelbaserad träning. Vidare har projektet har samarbetat med olika konstellationer av lärare och kursdeltagare vid MSB. En viktig lärdom är att tydliga resurser och organisatoriskt engagemang finns på plats i den här typen av samproducerande forskningsprojekt