Prevalence, type, and reasons for missed nursing care in municipality health care in Sweden – A cross sectional study

Background With an ageing population, there is an increasing need for care, both as home care and in nursing homes. However, some needed care is not carried out for different reasons, which can affect patient safety. The aim of the study was to describe prevalence, type, and reasons for missed nursing care in home care and nursing homes, from nurses’ perspective. Methods A cross sectional design with quantitative and qualitative approach. A Swedish version of Basel Extent of Rationing of Nursing Care for nursing homes and 15 study specific questions were answered by 624 registered nurses, enrolled nurses, or nurse assistants. Both descriptive and analytical, independent-samples t-test, analyses were used. Qualitative content analysis was used for the open-ended question. Results The care activity most often missed in home care was: ‘set up or update care plans’ (41.8%), and in nursing homes: ‘scheduled group activity’ (22.8%). Reasons for missed nursing care were lack of preparedness for unexpected situations, obstacles in a deficient work environment, unsatisfactory planning in the organisation, and/or shortcomings related to the individual. Conclusion Not all care activities needed are performed, due to reasons such as lack of time or organisational issues. Missed nursing care can lead to adverse events and affect patient safety. It is important to be aware of missed nursing care and the reasons for it, which gives a possibility to initiate quality improvement work to ensure patient safety.publishedVersio

Prevalence, type, and reasons for missed nursing care in municipality health care in Sweden – A cross sectional study

Background With an ageing population, there is an increasing need for care, both as home care and in nursing homes. However, some needed care is not carried out for different reasons, which can affect patient safety. The aim of the study was to describe prevalence, type, and reasons for missed nursing care in home care and nursing homes, from nurses’ perspective. Methods A cross sectional design with quantitative and qualitative approach. A Swedish version of Basel Extent of Rationing of Nursing Care for nursing homes and 15 study specific questions were answered by 624 registered nurses, enrolled nurses, or nurse assistants. Both descriptive and analytical, independent-samples t-test, analyses were used. Qualitative content analysis was used for the open-ended question. Results The care activity most often missed in home care was: ‘set up or update care plans’ (41.8%), and in nursing homes: ‘scheduled group activity’ (22.8%). Reasons for missed nursing care were lack of preparedness for unexpected situations, obstacles in a deficient work environment, unsatisfactory planning in the organisation, and/or shortcomings related to the individual. Conclusion Not all care activities needed are performed, due to reasons such as lack of time or organisational issues. Missed nursing care can lead to adverse events and affect patient safety. It is important to be aware of missed nursing care and the reasons for it, which gives a possibility to initiate quality improvement work to ensure patient safety.publishedVersio

The 1999 ESPAD report: alcohol and other drug use among students in 30 European countries.

The purpose of the ESPAD project is to collect comparable data on alcohol, tobacco and durg use among 15-16 year old students in as many European countries as possible. The longterm aim is toto study trends in alcohol and drug habits among students in Europe and to compare trends between countries. Every four years repeat studies are conducted. The report details study design and procedures, methodological considerations, and changes in the use of alcohol and other drugs from 1995 to 1999. The report then presents results relating to: tobacco use, alcohol use, illicit drugs, lifetime drug use and abstinence, attitudes, perceived cigarettes, and alcohol and drug use among friends. Key results are given for each country: Bulgaria, Croatia, Cyprus, Czech Republic, Denmark, Estonia, Faroe Islands, Finland, France, Former Yugoslav Republic of Macedonia, Greece, Greenland, Hungary, Iceland, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Malta, the Netherlands, Slovak Republic, Slovenia, Sweden, Ukraine and United Kingdom. Appendices include an overview of the sampling and data collection in participating countries, tables of available data, and the student questionnaire used

Roll-to-Roll Dyed Conducting Silk Yarns: A Versatile Material for E-Textile Devices

KGaA, Weinheim Textiles are a promising base material for flexible and wearable electronic applications such as sensors, actuators, and energy harvesters. An essential component in such electronic textiles (e-textiles) is electrically conducting yarns. Here, a continuous dyeing process is presented to convert an off-the-shelf silk sewing thread into a wash and wear resistant functional thread with a conductivity of about 70 S cm−1; a record high value for coated yarns. An aqueous ink based on the conducting polymer:polyelectrolyte complex poly(3,4-ethylenedioxythiophene):polystyrene sulfonate (PEDOT:PSS) is modified, to produce more than 100 m of dyed conducting threads, which are subsequently converted into e-textiles by both hand weaving and machine embroidery. The yarns are resistant to abrasion and wear, and can be machine washed at least 15 times with retained electronic properties. The woven fabric is used to design a capacitive touch sensor which functions as an e-textile keyboard

Käytösoireisen muistisairaan lääkkeettömät hoitotyön keinot : Opas sairaanhoitajille

Aiheena opinnäytetyölle oli Käytösoireisen muistisairaan lääkkeettömät hoitotyön keinot – opas sairaanhoitajille. Opinnäytetyön tavoitteena oli tuottaa tietoa muistisairaan käytöshäiriöiden syistä ja lisäksi lisätä ymmärrystä sairaanhoitajille muistisairaan haasteellisen käytöksen lisääntymisestä. Opinnäytetyön tarkoituksena oli tuottaa yhteistyökumppanille opas, joka sisältää yleisimmät muistisairaudet ja niihin liittyvien käytöshäiriöiden ilmenemismuodot aiheuttajineen ja vaikuttavine tekijöineen. Tämän lisäksi opas sisältää hoitotyön keinoja, joiden avulla sairaanhoitaja pystyy havainnoimaan ja lieventämään muistisairaan käytösoireita. Opinnäytetyö on tehty yhteistyössä Suupohjan peruspalveluliikelaitoskuntayhtymän hoidon ja hoivan alueen kanssa. Etenevien muistisairauksien diagnostiikkaan kuuluu käytösoireiden lisääntyminen. Käytösoireita on muistisairauksien kaikissa vaiheissa ja niiden ilmaantuminen voi johtaa liialliseen ja turhaan rauhoittavien lääkkeiden määräämiseen ja käyttöön, on kuitenkin hyvä huomioida kokonaisvaltainen hoito, joka on potilaan yksilöllisen tilanteen huomioon ottava. Muistisairaiden määrä kasvaa nopeasti, varhaisen diagnosoinnin avulla pystytään ylläpitämään sairastuneen toimintakykyä ja huomioimaan sairastuneen oman elämänlaadun pysyminen hyvänä, unohtamatta hänen läheisiään. Käytösoireisen potilaan hoitolinja tulisi valita arvioimalla oireita ja selvittämällä niiden syy. Lääkkeettömän hoidon tarkoitus on, että muistisairaasta huolehditaan kokonaisvaltaisesti ja mahdollisimman hyvin hänen tarpeensa huomioon ottaen. Sairastuneen toimintakyvyn tukeminen on tärkeää, silloin hän tuntee olonsa turvatuksi ja arvostetuksi. Hyvien elämäntapojen huomioiminen, riittävän unen ja aktiviteetin turvaaminen tukevat sairastuneen tasapainon tunnetta. Käytöshäiriöiden syntyyn vaikuttaa myös ympäristössä tapahtuvat muutokset. Sairaanhoitajan on tärkeä luoda sairastuneelle tässä tilanteessa rauhallinen ja turvattu ympäristö.The subject for the thesis is non-drug nursing methods of a patient with memory disease and behavioural disorder. The aim of the thesis was to provide information on the causes of behavioural disorders of a patient with memory disease, and in addition, to increase nurses’ understanding about the negative behaviour of memory patients. The purpose of the thesis was to produce a guide containing the most common memory disorders and related manifestations of behavioural disorders, with their causes and contributing factors. In addition, the guide includes nursing tools that help the nurse to observe and mitigate the behavioural disorders of a patient with a memory disease. The thesis has been carried out in cooperation with the treatment and care area of The Suupohja Area Health and Social Services Joint Municipal Board. The diagnostics for progressive memory diseases include an increase in behavioural disorders. There are behavioural disorders at all stages of memory disorders, and their appearance may lead to the prescription and use of excessive and unnecessary medication. However, it is good to take into account the holistic treatment that is appropriate to the patient's individual condition. The number of patients with memory disease is increasing rapidly. With early diagnosis, it is pos-sible to maintain patients’ functional ability and take account of their quality of life, not forgetting their close relatives. The treatment line for the patient with behavioural disorder should be selected by evaluating the symptoms and finding out their cause. The purpose of non-drug nursing is that the patient with memory disorder is taken care of comprehensively, and his or her needs are taken into account as well as possible. Supporting the functional ability of the patient is important, and he or she feels secure and appreciated. Paying attention to a good lifestyle, ensuring adequate sleep and activity support the balance feeling of the patient. Changes in the environment also affect the appearance of behavioural disorders. It is important for the nurse to create a calm and secure environment for the patient in this situation

Den metamorfa utvecklingen av Tjelikensgranat- och fengitförande gnejs, norra Jämtland, svenska Kaledoniderna

The Tjeliken Mountain in northern Jämtland, central Scandinavian Caledonides is by most authors considered to belong to the Lower Seve Nappe Complex (SNC). However, recently P-T conditions similar to the Middle Seve have been constrained for the eclogite at the top of the mountain, revitalizing the tectonic debate about Tjeliken. Also the timing of high-pressure metamorphism is debated. Two earlier studies of the eclogite yield ages between 464 Ma and 446 Ma. This study focuses on the garnet-phengite gneiss hosting the eclogite. By construction of P-T conditions and dating the two discrepancies above are investigated. U/Pb zircon dating by secondary ion mass spectrometry technique (SIMS) targeted on metamorphic rims yield a concordia age of 460.2 ± 2.7 Ma corresponding well to earlier c. 463.7 ± 8.9 Ma Sm/Nd dating of the eclogite. The inferred peak mineral assemblage of the gneiss is garnet + phengite + quartz + K-feldspar + titanite ± H2O. Thermodynamic modelling reveal that garnet cores equilibrated within 1.9 - 2.6 GPa and 600 - 700 oC. Fe2+-Mg garnet-phengite thermometry involving garnet rims yields temperatures of c. 650 - 715 oC revealing relatively similar temperatures during growth of garnet core and rim, respectively. Garnet chemistry is characterised by oscillatory zoning with an antithetic pattern of Ca and Fe. The former decreases from core to rim, whereas the latter increases. The opposite trend is observed in epidote-group minerals suggesting exchange between the two minerals during garnet growth. Skeletal textures and atoll textures together with observed chemical pattern may indicate multiple garnet growth episodes. The results of the study points toward similar P-T history of the Tjeliken eclogite and gneiss in favour of the interpretation of considering the whole Tjeliken to belong to the Lower Seve. The obtained U/Pb age support other age constraints in the area suggesting high-pressure metamorphism at c. 460 Ma related to a subduction event affecting the central Scandinavian Caledonides at c. 460 - 450 Ma.  Den skandinaviska fjällkedjan, vetenskapligt benämnd de skandinaviska Kaledoniderna, har bildats på samma sätt som Himalaya och har därför liknande uppbyggnad. Från början tros fjällen ha varit av samma storlek som Himalayas berg. Deras ålder på cirka 400 miljoner år gör dock att miljontals års påverkan från vatten och vind har eroderat ner dem till dagens betydligt lägre fjäll. Den bergsyta vi ser idag utgör därför vad som från början var fjällkedjans kärna. Därför utgör de skandinaviska Kaledoniderna en unik möjlighet att studera en bergskedjas inre, vilket kan ge viktig information om bergkedjebildande processer.Forskning har visat att fjällkedjan bildades då Japetushavet mellan kontinenterna Baltika och Laurentia stängdes. Detta resulterade till slut i en kollision mellan de två kontinenterna där stora flak (skollor) av mellanliggande havsbotten och kontinentalskorpa transporterades hundratals kilometer upp på Baltika. Skollorna utgör idag våra fjäll. Känt är också att innan kontinentalkollisionen så kolliderade Baltika med öar i havet, varvid dess kontinentalkant pressades djupt ner under jordskorpan, ända ner i manteln. Bevis för detta återfinns idag i Sevesskollan ibland annat de jämtländska fjällen i form av högtrycksbergarter. Dessa har bildats under de höga tryck och temperaturer som råder på stora djup i jordens inre. Genom att studera högtrycksbergarter kan man förstå fjällkedjans bildande. Fjället Tjeliken i norra Jämtland är en av de idag kända fyndplatserna av högtrycksbergarter. Dess topp består av bergarten eklogit och dess lägre delar av gnejs, samt kvarts. Tidigare studier av eklogiten visar att den har bildats vid tryck och temperatur på cirka 2.6 GPa och 700 °C, vilket motsvarar att den varit nedpressad cirka 80 km under jordytan. Den exakta tidpunkten då detta skedde har inte kunnat fastställas då olika dateringsmetoder gett olika resultat mellan cirka 464 till 446 miljoner år sedan. I denna studie studeras tryck- och temperaturförhållanden för gnejsen som jämförelse till eklogiten, för att kunna fastställa om de båda bergarterna har genomgått samma bildningsprocesser. En ny datering genomförs också för att bättre kunna fastställa tidpunkten för högtrycksfasen.Datering baserat på radioaktivt sönderfall av uran till bly i mineralet zirkon visar att högtrycksfasen inträffade för cirka 460 miljoner år sedan. Modellering baserat på termodynamiska principer visar att kärnorna i mineralet granat bildades inom tryck- och temperaturområdet 1.9–2.6 GPa och c. 680-700 °C. En komplex kemisk zonering av granaterna indikerar att de möjligen bildades under flera tillväxtfaser, vilka inom ramen för denna studie inte kunnat modelleras, då mer avancerade metoder krävs. Denna studie visar dock att eklogiten och gnejsen sannolikt delar en gemensam tryck- och temperaturhistoria, vilken är relaterad till den djupa nedpressningen av Baltikas kontinentalkant under sen ordovicium. Dateringen stödjer även övriga åldersdateringar i området av högtrycksfasen

HUR LYCKAS EN SKOLA MED ETT (O)FÖRVÄNTAT BRA RESULTAT? En fallstudie om organisering och samverkan kring elever i behov av stöd i matematik på en mångkulturell F–9 skola

Syfte: Syftet med studien är att ur ett relationellt perspektiv synliggöra hur en mångkulturell skola organiserar matematikundervisningen och hur personalen samverkar kring elever i matematiksvårigheter. Studien bidrar med kunskap om hur en mångkulturell skola skapar möjligheter för elever i behov av stöd i matematik. Studien söker också utforska hur relationella aspekter av läraryrket framträder. Ett särskilt sökljus riktas mot framgångsfaktorer som kan stödja en inkluderande matematikundervisning. Teori: Den teori som ligger till grund för denna studie är relationell pedagogik (Aspelin & Johansson, 2017; Bingham & Sidorkin, 2004), vilket är ett relationellt perspektiv på undervisning. Inom detta relationella fält har Pedagogiskt Relationellt Lärarskap, PeRL, (Ljungblad, 2019, 2016) använts. Metod: Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där intervjuer och klassrumsobservationer har använts. Totalt har elva intervjuer genomförts och sju klassrumsobservationer. Olika professioner finns representerade från skolan i intervjuerna: matematiklärare, speciallärare i matematik, specialpedagog, socialpedagog, studiehandledare samt rektor. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre teman. Det första temat är Att möta elever i behov av stöd. Den mångkulturella skolan möter elever i behov av stöd genom att tidigt upptäcka elever i matematiksvårigheter, arbeta utifrån ett årshjul av matematikundervisningen samt utgå ifrån mångfald, vilka kan ses som olika möjliga framgångsfaktorer. Organisera för framgång är det andra temat. Generellt visar resultatet på en tydlig samsyn kring utmaningar i verksamheten, vikten av specialpedagogisk kompetens och studiehandledarens roll på skolan. Det tredje temat Välfungerande relationer lyfter fram att skolan har ett tydligt relationellt ledarskap, det finns en väl fungerande organisation kring den kollegiala samverkan. Resultatet visar också att personalen lägger mycket tid och kraft på att utveckla hållbara lärare-elevrelationer