Den lojala crowdfunding-finansiären - en kvantitativ studie om crowdfunding och dess marknadsföringseffekter

Uppsatsen "Den lojala crowdfunding-finansiären – en kvantitativ studie om crowdfunding och dess marknadsföringseffekter" är av teoritillämpande karaktär och syftet är att undersöka huruvida teorier om kundlojalitet och word of mouth kan tillämpas i ett crowdfunding-sammanhang, mer specifikt på crowdfunding-finansiärer. De teorier som främst ska undersökas är Villanuevas et al. tes om word of mouth-genererade kunder samt Narayandas BCR-studie. Utgångspunkten för uppsatsen har varit i kvantitativ forskningsstrategi. Uppsatsen utgår från teorier om lojalitet och word of mouth. Central i uppsatsen är Villanuevas et al. teori om huruvida den initiala kontakten med en organisation påverkar kundens spridning av word of mouth. Vidare går teoriavsnittet igenom grundläggande teori om word of mouth och lojalitet samt Narayandas Benefits of Costumer Retention-stege (BCR-stege) som klassificerar kunder i olika nivåer av lojalitet. Vi fann att teorierna i sin helhet inte kunde appliceras i det komplicerade crowdfunding-sammanhanget. Vidare identifierade vi ett antal crowdfunding-exklusiva kanaler där den uppmätt höga vidarerekommendationer spreds.The purpose of the paper "The Loyal Funder - a quantitative study about crowdfunding and its marketing effects" is to examine whether theories on customer loyalty and word of mouth can be applied in a crowdfunding context, more specifically on funders. The theories that are examined are primarily are Villanueva et al.’s thesis on word of mouth generated customers and Narayandas’ BCR study. The starting point of the essay has been in quantitative research strategy characterized by a deductive approach. The essay is based on theories of loyalty and word of mouth. We found that the theories were not fully applicable in the crowdfunding context. Furthermore, word of mouth was proven to be of central importance in the crowdfunding context. The word of mouth effects were spread through several, by us identified, crowdfunding specific channels

CASCADE-The Circum-Arctic Sediment CArbon DatabasE

Biogeochemical cycling in the semi-enclosed Arctic Ocean is strongly influenced by land–ocean transport of carbon and other elements and is vulnerable to environmental and climate changes. Sediments of the Arctic Ocean are an important part of biogeochemical cycling in the Arctic and provide the opportunity to study present and historical input and the fate of organic matter (e.g., through permafrost thawing). Comprehensive sedimentary records are required to compare differences between the Arctic regions and to study Arctic biogeochemical budgets. To this end, the Circum-Arctic Sediment CArbon DatabasE (CASCADE) was established to curate data primarily on concentrations of organic carbon (OC) and OC isotopes (δ13C, Δ14C) yet also on total N (TN) as well as terrigenous biomarkers and other sediment geochemical and physical properties. This new database builds on the published literature and earlier unpublished records through an extensive international community collaboration. This paper describes the establishment, structure and current status of CASCADE. The first public version includes OC concentrations in surface sediments at 4244 oceanographic stations including 2317 with TN concentrations, 1555 with δ13C-OC values and 268 with Δ14C-OC values and 653 records with quantified terrigenous biomarkers (high-molecular-weight n-alkanes, n-alkanoic acids and lignin phenols). CASCADE also includes data from 326 sediment cores, retrieved by shallow box or multi-coring, deep gravity/piston coring, or sea-bottom drilling. The comprehensive dataset reveals large-scale features of both OC content and OC sources between the shelf sea recipients. This offers insight into release of pre-aged terrigenous OC to the East Siberian Arctic shelf and younger terrigenous OC to the Kara Sea. Circum-Arctic sediments thereby reveal patterns of terrestrial OC remobilization and provide clues about thawing of permafrost. CASCADE enables synoptic analysis of OC in Arctic Ocean sediments and facilitates a wide array of future empirical and modeling studies of the Arctic carbon cycle. The database is openly and freely available online (https://doi.org/10.17043/cascade; Martens et al., 2021), is provided in various machine-readable data formats (data tables, GIS shapefile, GIS raster), and also provides ways for contributing data for future CASCADE versions. We will continuously update CASCADE with newly published and contributed data over the foreseeable future as part of the database management of the Bolin Centre for Climate Research at Stockholm University

The Korean Peninsula: Where the Cold War Never Ended : The Foreign Policy of the Republic of Korea on a peaceful reunification with the Democratic People’s Republic of Korea

This paper examines different foreign policies of the Republic of Korea (South Korea) towards the Democratic People’s Republic of Korea (North Korea) with regards to a peaceful reunification of the Korean Peninsula. The paper uses the theoretical framework of Social Constructivism to analyze what impact the different foreign policies of South Korea towards North Korea have had on their relations, thus providing an understanding of what impact those foreign policies have had on the peaceful reunification process of the Korean Peninsula. The paper will also look at the First Korean Nuclear Crisis, the Second Korean Nuclear Crisis, the ROKS Cheonan sinking and the shelling of Yeonpyeong, and with the help from the theoretical framework of Social Constructivism, analyze what impact those incidents have had on South Korea’s foreign policy and relations with North Korea, thus providing an understanding what impact those incidents have had on the peaceful reunification process of the Korean Peninsula

Planeringsmodell för en solcellspark : En studie på hur man bygger upp en planeringsmodell för en solcellspark

Idag är ett av de hetaste ämnena i världen miljö- och energifrågor. På grund av den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen så behövs det flera miljövänliga och förnybara energikällor i landet. Finland är ett land med relativt mycket förnybar energi, men är ännu en långt ifrån att bli hundra procent miljövänligt när det kommer till energiproduktion. Solenergi är en förnybar energikälla som vi till viss del drar nytta av i Finland, men den skulle kunna utvecklas. Syftet med detta examensarbete är att guida och underlätta planeringen av en solcellspark för företaget Solartech Wasa i framtiden åt kunder. Till modellen hör solkraftsanläggningens komponenter, energiproduktion, teori om solenergi och solceller samt solkraftsanläggningens planering. Resultatet av planeringsmodellen blev lyckat, med mycket lärorik information angående solcellsparker och solenergi.Ympäristö- ja energiakysymykset ovat nykyään yksi maailman kuumimmista aiheista. Voimistuneen kasvihuoneilmiön ja ilmaston lämpenemisen vuoksi maassa tarvitaan lisää ympäristöystävällisiä ja uusiutuvia energialähteitä. Suomi on maa, jossa on suhteellisen paljon uusiutuvaa energiaa, mutta se on vielä kaukana 100 prosentin ympäristöystävällisyydestä energiantuotannossa. Aurinkoenergia on uusiutuva energialähde, jota käytämme Suomessa jonkin verran, mutta sitä voisi kehittää. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on ohjata ja helpottaa Solartech Wasa -yrityksen aurinkopuiston suunnittelua tulevaisuudessa asiakkaille. Malli sisältää aurinkovoimalan komponentit, energiantuotannon, aurinkoenergian ja aurinkokennojen teorian sekä aurinkovoimalan suunnittelun. Suunnittelumallin lopputulos oli onnistunut, ja se sisälsi paljon opettavaista tietoa aurinkopuistoista ja aurinkoenergiasta.Today, one of the hottest topics in the world is environmental and energy issues. Due to the enhanced greenhouse effect and global warming, more environmentally friendly and renewable energy sources are needed in the country. Finland is a country with relatively high levels of renewable energy but is still far from being 100% environmentally friendly in terms of energy production. Solar energy is a renewable energy source that we use to some extent in Finland, but it could be developed. The purpose of this thesis is to guide and facilitate the planning of a solar park for the company Solartech Wasa in the future for customers. The model includes the components of the solar power plant, energy production, the theory of solar energy and solar cells and the planning of the solar power plant. The result of the planning model was successful, with a lot of instructive information regarding solar parks and solar energy

Segelbåtens påverkan på marint liv : - En bullerstudie i skärgårdsmiljö

Segelbåtsflottan i Stockholms skärgård står varje år för hundratusentals användningsdagar, ofta inomskärs och i grunda vikar. Dessa områden är viktiga levnads- och fortplantningsplatser för många av Östersjöns fiskarter, men det saknas studier om segelbåtarnas påverkan på det marina djurlivet. Det är sedan tidigare känt att flertalet fiskarter är som känsligast i frekvensområdet 100-400 Hz och störande ljud kan orsaka kommunikationssvårigheter, beteendeförändringar och i värsta fall dödliga skador på fisken. Denna rapport studerar motorgående segelbåtars ljudgenererering i syfte att bestämma båtarnas källstyrka samt det spektrala energiinnehållet och dess påverkan på skärgårdslevande fisk. Mätningarna av ljudet genomfördes i en grund skärgårdsvik med fyra stycken hydrofoner, där hydrofonerna placerades på olika avstånd, vinkelrätt från båtens passage. Genom signalanalys har källstyrkan på motorn hos en Maxi 77 bestämts, vilket är en typisk svensk segelbåt. Båtens källstyrka uppmättes som högst till 153 dB re 1 mikroPa vid 10 km/h och som lägst till 135 dB re 1 mikroPa vid 3,4 km/h. Vid den högre hastigheten erhölls högt energiinnehåll vid frekvenser upp till 2 kHz och vid lägre hastigheter koncentrerades energiinnehållet till frekvenser under 200 Hz. Studien utökades genom mätning av tre olika motorbåtar och en maximal källstyrka av 171 dB re 1 mikroPa uppmättes. Den bullerförorening segelbåten orsakar kan därför antas påverka flertalet fiskarter negativt, då en stor del av den utsända energin ligger över fiskens hörtröskel och inom dess känsliga frekvensområde